Nyhet: 2010-01-18
Kunskap är en nyckelfråga för brottsbekämpningen i dagens samhälle, och i det sammanhanget har genusforskningen en viktig roll. Det säger professor Bo Wennerström, som lett arbetet med det nystartade Centrum för polisforskning, som sedan årsskiftet finns vid Uppsala universitet.
Forskning med koppling till polisens verksamhet har sedan länge bedrivits på flera institutioner vid Uppsala universitet. Förutom genusforskning kommer den nya centrumbildningen även att rymma forskning inom bland annat straff- och processrätt, sociologi, rättsmedicin, kemi och IT.
Syftet med centret är att samordna lärosätets befintliga polisforskning för att därigenom utveckla nya frågor och synsätt, och på sikt uppnå en internationellt ledande position. Forskningen kommer att vara externt finansierad och under våren väntar bland annat arbete med projektansökningar till EU. Planer på att anordna en större internationell konferens under de närmaste åren finns också.
Centrum för polisforskning kommer att samarbeta både med Nationellt centrum för kvinnofrid och med Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Bo Wennerström beskriver genusperspektivets relevans inom polisforskningen som ett sätt att förbättra dels polisens organisation, dels verksamheten gentemot samhället och medborgarna.
- Kunskap om exempelvis relationen mellan brottslighet och hur manlighet konstrueras påverkar i sin tur hur man ser på brottsbekämpning, säger han.
Genusforskaren Anneli Häyrén Weinestål, som har studerat maskulinitet och risktagande bland brandmän och kommer att delta i centrets verksamhet, ser polisens förhållningssätt i situationer där det förekommer våld som ett exempel.
- Att det inom polisen finns kunskap om maskulinitetskonstruktion och vad den gör med människor är viktigt vid fenomen som exempelvis fotbollsvåld eller vissa former av ungdomsvåld, där konstruktionen av kön kan hänga ihop med hur man ”förtjänar” sin plats i gänget genom att ge sig på polisen.
Misshandel i allmänhet och mäns våld mot kvinnor i synnerhet är enligt Häyrén Weinestål ett av de viktigaste områdena där genusforskning har relevans för polisens arbete.
- Grundläggande kunskaper om genus och makt är i dessa situationer oerhört viktiga för att förstå vad det egentligen är som har hänt.
Även när det gäller polisens organisation kan genusforskning som en del av polisforskningen ge kunskap och förutsättningar att förbättra verksamheten. Även om det idag är vanligare med kvinnliga poliser så är organisationen fortfarande utpräglat maskulin, menar Häyrén Weinestål.
- Det handlar om hur arbetsmiljön ser ut, vilka karriärmöjligheter som finns och hur det är okej att vara som polis, säger hon.
Bo Wennerström pekar också på den utsatthet som polisyrket innebär och hur det kan skapa genusrelaterade frågor och problem.
- När poliser hamnar i situationer där de utsätts för hårt tryck eller våld, till exempel under en insats, är det nödvändigt att hitta strategier som minimerar riskerna. Om de strategier som känns trygga har sin grund i manligt grupptänkande kan detta i sig skapa problem. Då är det en utmaning för polisforskningen att hitta andra strategier, säger han.
