Att arbeta fram en ordbok för genusvetenskap

2016-06-22 10:57

Ann Werner och Anna Lundberg

Att ta fram en ordbok är ingen oskyldig verksamhet. Och att ta fram en ordbok för genusvetenskap kan vara en extra känslig fråga. Anna Lundberg och Ann Werner skriver om sitt arbete.

Signerat 

Att sätta ihop en gensvetenskaplig ordbok, hur ska det gå till? Vem ska skriva, om vad, och i vilken form? Dessa knepiga frågor ställdes vi inför när vi tog oss an uppdraget att sätta ihop en ordbok för personer som är intresserade av genusvetenskap.

Att sätta ihop ordböcker är ingen oskyldig verksamhet. Både urval och beskrivning av ord och begrepp är politiskt laddade språkhandlingar, som ofta leder till diskussion och kamp om betydelse. Ett exempel på detta ägde rum när Oxford English Dictionary för ett antal år sedan publicerade ordet ”Mcjobs”, och definierade det som ett ”lågavlönat och tråkigt jobb i servicesektorn, utan framtidsutsikter”. Ordet hade funnits i bruk i skrift under flera år och syftade på snabbmatskedjan McDonalds och dess omvittnat dåliga arbetsförhållanden. Det tog inte särskilt lång tid innan en representant från McDonalds hörde av sig, hotade att stämma Oxford University Press och krävde att ordet och dess definition skulle tas bort.

Oxford English Dictionary har för övrigt för vana att placera utropstecken vid ord som kan väcka anstöt, som för att uppmana läsaren att använda ordet med varsamhet. Dessa utropstecken har under åren kommit och gått, ordens laddning varierar över tid. Orden återfinns ofta inom områden som behandlar kön, sexualitet och etnicitet. Att ta ordens laddning och maktmekanismerna som gör dem laddade i beaktning är alltså av vikt för den som planerar att sätta ihop en ordbok.

Sedan 2012 har vi haft privilegiet att redigera en skriftserie om genusvetenskap som Nationella sekretariatet för genusforskning har gett ut. I år har det blivit dags för den femte och sista skriften, en skrift som siktar på att samla och presentera genusvetenskapens viktigaste begrepp och teoretiska bidrag – som en ordbok.

Frågan som omedelbart inställde sig var: Vilka begrepp och områden räknar vi som fältets viktigaste?

Att peka ut vad som är viktigast kan vara riskabelt. Det är alltid något som glöms, alltid något som får plats på bekostnad av någonting annat.

Samtidigt är det många som undrar vad ett ord som intersektionalitet egentligen betyder, vad ordet genus rymmer och vad transstudier innebär.

Begreppen som cirkulerar på det genusvetenskapliga fältet är många, ibland komplexa, och de används på universiteten, i aktivistsammanhang och i den allmänna debatten. Begreppen används, förhandlas, omförhandlas, försvinner och återkommer med ny kraft. Frågorna om begreppens innebörd dyker upp igen och igen. Vi ville ge svar på frågorna om ordens betydelser, men också gå längre och förklara hur begreppen och perspektiven kan bli verktyg att använda för aktivister, forskare och andra intresserade. Det är en ambitiös målsättning.

Arbetet med ordboken har inkluderat många olika röster, många förslag och många medarbetare. Bokprojektet inleddes med att vi tog hjälp av skriftseriens referensgrupp (bestående av lärare från olika genusvetenskapliga miljöer), Genuslistan och Nationella sekretariatet för genusforskning för att peka ut viktiga ord och begrepp som skulle ingå, samt författare som skulle kunna skriva om dem. Vi fick sammanlagt in ett drygt hundratal begrepp! På basis av dessa förslag arbetade vi fram områden, eller rubriker, som de flesta av de föreslagna orden och begreppen kunde delas in under, och hittade författare till områdena. Under en workshop 2015 samlades en del av författarna för att diskutera utmaningen med att försöka förklara genusvetenskapens bidrag lättförståeligt utan att tappa bort komplexiteten, att lyfta fram de olika perspektiv och ställningstaganden som har färgat betydelserna av orden och begreppen.

Vår genusvetenskapliga ordbok samlar sexton forskare som i tretton bidrag beskriver teorier, forskningsområden, ord och begrepp centrala för genusvetenskapen. Vi har haft som mål att alla kapitel ska vara tydliga och begripliga, utan att förenkla eller fixera betydelsen av det varje kapitel handlar om. En extern läsgrupp har kopplats till arbetet, just för att jobba med språklig tillgänglighet.

Ordboken, som kommer finnas tillgänglig efter sommaren 2016, vill vi ska ses som ett inlägg – format av de diskussioner som pågår nu – snarare än någon definitiv definition av genusvetenskapens områden. Vi hoppas att den ska diskuteras, användas och omförhandlas.

Arbetet med att skriva ordböcker är aldrig klart. Därför hoppas vi också att nya ordböcker och andra tillgängliga skrifter om genusvetenskap ska publiceras framöver.

Ann Werner och Anna Lundberg står tillsammans framför en bokhylla
Ann Werner och Anna Lundberg

Ann Werner är lektor i genusvetenskap på Södertörns högskola. Förutom att hon är en av redaktörerna till ”En skriftserie om genusvetenskap”, forskar hon inom fältet feministiska kulturstudier om bland annat musik, medier och makt.

Anna Lundberg är lektor i genusvetenskap vid Linköpings universitet. Förutom att hon är en av redaktörerna till ”En skriftserie om genusvetenskap”, forskar hon inom fältet feministiska kulturstudier och har bedrivit konstnärlig aktionsforskning med fokus på intersektionella perspektiv på barn- och ungdomsteater.

visa fler inlägg ›