Let’s talk about muslimsk feminism, baby

2017-03-02 13:54

Sarah Delshad

Muslimska feministers grundare Sarah Delshad reder ut begreppet "muslimsk feminism".

Signerat 

Vad är egentligen muslimsk feminism, och går det att pressa in det så omsusade begreppet i ett fack? Tveksamt. Men jag ska hur som helst göra ett försök att begripliggöra det.

Att identifiera sig med begreppet muslimsk feminism är inget som går obemärkt förbi, även om muslimska kvinnors synlighet och aktivism onekligen är något som ligger i tiden. De senaste åren har muslimskt mode blivit allt mer av en växande rörelse, slöjbärande instagram-stjärnor har blivit populära och debatter som hijabuppropet har fått stort medialt utrymme. Muslimska kvinnor representeras numera i marknadsföring hos globala jättar som H&M och föreställningar som Svenska hijabis blir succé på hemmaplan.

Den muslimska kvinnan är dock frekvent i frontlinjen för många debatter och används inte sällan som ett politiskt slagträ för att problematisera islam. Med en konstant problemformulering närvarande i talet om den muslimska kvinnan, krävs en tydlig motbild, vilket ägandet av begreppet muslimsk feminist, utgör.

Att bejaka det begreppet innebär inte att en slipper friktion, varken inom den muslimska sfären eller utanför. Som uttalad muslim och feminist förväntas du stå till svars både för handlingar som ett fåtal muslimska män utför, samt de patriarkala strukturer som pågår globalt i islams namn. Plötsligt krävs det att jag tar ansvar för kvinnoförtrycket i shahens Iran eller för IS barbari.

Muslimsk feminism har tidigare haft två principiella inriktningar: en har handlat om att argumentera för jämställdhet mellan män och kvinnor med hjälp av religiösa källor, ett teologiskt ställningstagande. Den andra har företrätts av religionskritiska feminister, som problematiserat specifikt slöjan och slöjbärandet.

En ny våg är dock den identitetsbaserade utgångsvinkeln, som går att betrakta som mer aktuell för vårt samhälle eftersom den är fri från teologi. Samtidigt vill den också avdramatisera bärandet av slöjan och ser inte en intensiv religionskritisk diskurs som en rimlig väg framåt. Grunden för den identitetsbaserade muslimska feminismen är upplevelsen att den muslimska identiteten är i en betryggande och stärkande symbios med den feministiska övertygelsen och världsbilden.

Oavsett vilken inriktning som muslimsk feminism tar, går det att betrakta det som en feministisk dubbelkamp för muslimska kvinnor. En kamp dels mot de patriarkala strukturer inom såväl muslimska sammanhang som icke-muslimska och dels de stereotypa föreställningarna som så tydligt florerar kring den muslimska kvinnan, i synnerhet den mediala bilden av henne som förtryckt och passiv. Vilket är en väldigt ensidig och förminskande bild, en bild som definitivt behöver nyanseras. Muslimska kvinnor tillhör en lika mångfacetterad grupp som gruppen kvinnor i Sverige, något som många gånger missas och behöver lyftas.

Många muslimska tjejer får sin tro och sin individuella definition av frigörelse att gå ihop utan någon större inre konflikt. Och deras stärkande berättelser är viktiga för en korrekt redogörelse av hur vårt Sverige ser ut idag. Nog bör vi problematisera och stå upp för religionskritik, men det blir farligt när den bilden tar överhand i den offentliga debatten.

Som muslim och feminist hamnar en i ett mellanläge, dels i opposition mot den feminism som inte gjort upp med sin egen islamofobi och dels mot den tendentiöst patriarkala hållning som råder inom vissa religiösa kretsar. Hur definierar egentligen ett gäng muslimska kvinnor och tjejer sitt sammanhang, sin frihet och sitt Sverige 2017? Vad är egentligen förtryckande och vad är befriande? Hur är det att tillhöra gruppen muslimsk kvinna idag? Dessa är frågeställningar vi bör sträva efter att få svar på. Vi behöver fler muslimska skildringar.

För att citera Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation: I praktiken blir mediernas bilder av verkligheten ofta verkligare än verkligheten, eftersom det är mediernas bilder av verkligheten som människor har tillgång till.De bilder vi möts av är alltså tongivande.

Den muslimska kvinnans medienärvaro existerar för det mesta i sammanhang som på något vis berör integration, i diskurser som vidsträckt involverar hedersproblematiken alternativt i de gånger hon blir ställföreträdande för sin religion och/eller sin modesta klädsel. Med andra ord, förutsägbara och inte särskilt upplyftande sammanhang. Dessa typer av bilder normaliseras hos massan, vilket i sin tur drabbar muslimska kvinnor.

I en tid av mörka krafter, där muslimer är måltavla för högerextrema strömningar, behövs en aktivism som står upp för muslimers mänskliga rättigheter mer än någonsin. Där utgör den muslimska feminismen ett väsentligt bidrag.

Sarah Delshad

Sarah Delshad är skribent, talare och journalist. Hon är grundare av den uppmärksammade idéplattformen Muslimska feminister.

visa fler inlägg ›