Ovilja att erkänna funktionsnedsatta kvinnor

2016-04-12 12:18

Jörgen Lundälv

De senaste veckorna har forskaren Jörgen Lundälvs debattartikel om bristen på genusforskning inom funktionshinderområdet publicerats i olika medier. Här på Signerat-bloggen skriver han mer om forskningen och det politiska läget på området. Utifrån två nyutkomna rapporter diskuterar han behovet av genusperspektiv och intersektionellt perspektiv inom forskning och politik, för att komma åt diskrimineringen av funktionshindrade kvinnor och belysa samhällets behov av deras kompetens.

Signerat 

Som trafikskade- och funktionshinderforskare sedan mitten av 1990-talet har jag mött kvinnor i utsatta livssituationer. Jag har mött kvinnor som drabbats av såväl ryggmärgsskador, amputationer som nackskador och studerat deras bemästringsstrategier i vardagen.

Vi vet att kvinnor många gånger drabbas hårdast vid exempelvis trafikolyckor. Resttillstånden efter nackskador (whiplashskador) blir svårast för kvinnor av flera olika skäl. Likaså upplever kvinnor den största belastningen i familjelivet och har ständigt dåligt samvete för att göromål inte blir gjorda i en familj.

Vilket erkännande har den skadade och funktionsnedsatta kvinnan fått i vårt välfärdssamhälle? Den tyske socialfilosofen Axel Honneth skriver om kampen om erkännande och vilka konsekvenser som kränkningar får för den enskilde. Men vilka konsekvenser får ett förvägrat erkännande av rösten från en funktionsnedsatt kvinna?

Funktionsnedsatta saknas i akademin

I församling efter församling av åhörare som jag möter i mitt dagliga arbete som universitetslärare, forskare och opinionsbildare är de oftast inte med alls. På forskningskonferenser samlas funktionshinderforskare från olika lärosäten och länder för att utbyta erfarenheter och tankar. Funktionsnedsatta personer med levda erfarenheter och berättelser från funktionshindervärlden saknas i denna akademiska värld. Många gånger finns de inte ens med i bilden.

På grund av smärta, värk och dålig ekonomi har de inte möjlighet att resa iväg till dessa konferenser och begivenheter. Beror det på att akademin har blivit mindre tillgänglig och verklighetsfrånvänd? Eller beror det på att stora grupper av människor i samhället redan under så lång tid varit exkluderade och utestängda från samhällsgemenskapen? Borde inte FN:s motto från den internationella funktionshinderdagen från år 2004 kunna gälla här – ”Nothing about us, without us”.

Erkänn den funktionsnedsatta kvinnan och låt henne vara med och leda framtidens säkerhetskultur.

Får jag lov att provocera lite? Varför är det så pass tyst inom den nationella funktionshinderrörelsen om kvinnors utsatthet och utanförskap? Att samhället är otillgängligt är egentligen ingen nyhet, trots att tillgänglighet inte är någon valfrihet. Inte heller är det någon valfråga. Det finns helt enkelt krav uppställda att till exempel myndigheter ska vara tillgängliga för alla medborgare i samhället. Ändå är många personer med olika funktionsnedsättningar utestängda från att delta i såväl demokratiska beslutsprocesser som från att kunna ta sig in i offentliga byggnader och lokaler.

Brist på genusperspektiv

Under årets första månader har två myndigheter, Myndigheten för delaktighet, MFD och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, släppt två viktiga rapporter om genusperspektivets betydelse inom området skydd mot olyckor och för funktionsnedsatta kvinnor. Som forskare är jag engagerad i dessa frågor och mycket bekymrad.

I rapporten Rätt man på rätt plats (MSB, 2016) uppmärksammas såväl könade normer som maktprocesser och vilken betydelse som dessa har för organisering av räddningsarbete vid olyckor i samhället. Mansdominerade yrken inom räddningstjänsten ställs emot kvinnodominansen inom hälso- och sjukvården. I rapporten konstateras att såväl ”underförstådda antaganden” och föreställningar om kön reproduceras. Genusperspektiv saknas i forskning om räddningstjänst och samverkan i samhället. Hur upplever männen inom räddningstjänsten om kvinnor i hemtjänsten och hemvården ges ett större utrymme i olika larmsituationer?

Likaså är det brister i genusperspektiv inom funktionshinderområdet. Myndigheten för delaktighet har i en ny rapport En jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter – för personer med funktionsnedsättning (2016) konstaterat att kvinnor med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta på flera områden när det handlar om politiskt inflytande och deltagande i samhällslivet.

Funktionsnedsatta kvinnor särskilt utsatta

MFD menar att kunskap om såväl normer som föreställningar om funktionshinder och genus behöver stärkas. Detta är inget nytt för vare sig politiker, myndigheter eller forskare i samhället. Jämställdhetsintegreringen i staten går för långsamt.

I rapporten föreslås att myndigheternas genusanalyser även ska ha intersektionella perspektiv. Rapporten är författad med utgångspunkt i regeringens jämställdhetspolitiska mål inom områdena utbildning, arbete/försörjning, hälsa och politiskt inflytande.

Kvinnor med funktionsnedsättningar har blivit förlorare i samhället, bland annat på grund av deras svaga politiska inflytande, med till exempel lågt valdeltagande och mindre engagemang i politiska partier. Detta är allvarligt och tragiskt. Inom såväl funktionshinderområdet som inom det skadeförebyggande området borde kvinnor med funktionsnedsättningar inte bara ses som en tillgång utan snarare som ledande proaktiva säkerhetsaktörer.

I kommunerna borde till exempel funktionshinderkompetens kunna användas av såväl räddningstjänstledningar som inom socialt arbete. Ingen kan vara motståndare till ett ökat tillgänglighetsarbete eller till att förstärka genusperspektivet i det långsiktiga skadeförebyggande arbetet.

Erkänn den funktionsnedsatta kvinnan och låt henne vara med och leda framtidens säkerhetskultur.

Jörgen Lundälv
Jörgen Lundälv

Jörgen Lundälv är funktionshinderforskare och docent i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, samt docent i trafikmedicin vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

Relaterat material
visa fler inlägg ›