Två unga kvinnor lyssnar på en man, som syns i bildens ytterkant.

Jämställdhet i akademin

Trots att det finns betydligt fler kvinnor än män bland studenter är det fortfarande vanligare att en professor är en man än en kvinna. Samtidigt är vissa områden inom universitet och högskolor kvinnodominerade medan andra är mansdominerade.

Det finns en rad exempel på frågor relaterade till universitet och högskolor som präglas av ojämställda villkor: forskningsfinansiering, löneskillnader, anställningsvillkor, karriärvägar, meriteringssystem, sjukskrivningstal och studieval. Förutom att detta går emot jämställdhetspolitikens mål att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning, så påverkar det verksamhetens kvalitet och utförande. En annan aspekt handlar om att få utbildningar integrerar jämställdhet som kunskapsområde. Det gör att de som tar examen från exempelvis utbildningar till psykolog, läkare, jurist och journalist kan sakna den kompetensen.

Den könssegregering som finns på arbetsmarknaden, där kvinnor och män återfinns inom olika områden och på olika positioner, syns även i högskolesektorn. Den påverkar såväl forskare som administrativ och teknisk personal och tar sig uttryck i att kvinnor och män finns på olika nivåer samt inom olika ämnen och discipliner. Det finns exempelvis betydligt fler kvinnor än män bland studenterna, men avsevärt fler män än kvinnor bland professorerna. Ett annat exempel är att vårdvetenskap är starkt kvinnodominerat, medan tekniska ämnen är starkt mansdominerade. På liknande vis har strategiskt viktiga frågor för högskolans utveckling, som ledning, styrning och rekrytering, också visat sig vara ojämställda i praktiken.

Jämställdhet handlar alltid om kön, men aldrig bara om kön. Högskolesektorn är ojämlik också vad gäller exempelvis utbildningsbakgrund och klass, etnicitet/hudfärg, ålder, sexualitet, funktionsvariationer, samt könsidentitet. Detta får bland annat betydelse för vem som forskar, om vad, på vilket sätt och under vilka villkor. Det får även konsekvenser för vilka ekonomiska villkor olika grupper har inom akademin.

Jämställdhetsintegrering istället för projekt

Universitet och högskolor är statliga myndigheter, liksom forskningsråden och Vinnova. Sedan 1994 är samtliga statliga myndigheter skyldiga att arbeta med jämställdhetsintegrering. Det innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Offentligt styrd verksamhet ska vara rättvis, likvärdigt fördelad och av samma kvalitet för alla oavsett kön.

Historiskt har jämställdhetsarbetet inom universitet och högskolor, sedan frågorna först uppmärksammades under 1960-talet, främst fokuserat på personalstrategiska frågor och riktade utbildningsinsatser. Ofta har arbetet bedrivits som projekt av olika slag. Det har sällan rört vare sig kärnverksamheten – forskning, utbildning och samverkan – eller systemen för ledning och styrning, så som är tanken med jämställdhetsintegreringsarbetet.

Att arbetet med jämställdhetsintegrering bör stärkas och förtydligas i hela sektorn, konstaterade Universitets- och högskolerådet i sin utvärdering av Delegationen för jämställdhet i högskolan 2014. Två år senare gav regeringen samtliga universitet och högskolor ett särskilt regeringsuppdrag för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Uppdraget sträcker sig till 2019. Nationella sekretariatet för genusforskning har i uppdrag att fungera som stödfunktion för lärosätena, inom ramen för JiHU: Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet. Sekretariatet har sedan 2013 ett liknande regeringsuppdrag att fungera som stödfunktion för 60 statliga myndigheter, inom ramen för JiM: Jämställdhetsintegrering i myndigheter.

Skribent Nationella sekretariatet för genusforskning. Publiceringsdatum: 31 mars 2016
Relaterat material

Jämställdhet i akademin

Nationella sekretariatet för genusforskning har regeringens uppdrag att stödja lärosätena i deras arbete med jämställdhetsintegrering.

Läs mer om uppdraget Jämställdhet i akademin ›

Ett tiotal studenter sitter i en föreläsningssal.