Skolelev står ensam med ryggen vänd mot kameran. I bakgrunden står flera elever tätt tillsammans med ryggen vänd mot eleven i förgrunden.

Könskränkningar

Kränkande behandling kan ha sexuella kopplingar eller kopplingar till samhällets sociala konstruktioner av kön. Alla former av kränkande behandling, inklusive diskriminering, är ett hinder för barns lärande och ett hinder för att uppnå jämställdhet i skolan. Kränkande behandling i relation till kön som sociala processer i skolan är i liten grad forskat om i Sverige. Det skriver fil dr Mia Heikkilä i denna kunskapsöversikt om könskränkningar.

Gun-Marie Frånberg har sammanställt en kunskapsöversikt som hon kallar Flickor, pojkar och kränkningar (2013) som på ett bra sätt visar på alla de olika aspekter av kränkande behandling som relaterar till kön.

Det är också skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller upplevelser av mobbning (Frånberg 2013). I en utvärdering som Frånberg (2013) refererar till i sin text framkom att flickor oftare än pojkar reagerar med nedslagenhet och upplever känslor av att vara värdelösa, medan pojkar oftare tenderar att reagera med ilska. Flickor tycks reagera mer känslomässigt och kan uppleva en förlust av självkänsla i efterdyningarna av mobbning.

Det finns en uppsjö av böcker, handledningar och rapporter om mobbning generellt. Kränkande behandling benämns slarvigt mobbning ibland, trots att mobbning är ett mer snävt begrepp än kränkande behandling. Mobbning antyder att det ska vara en sammansättning av flera händelser under en längre tid, medan kränkande behandling inte kräver upprepade handlingar. En situation räcker för att kategoriseras som kränkande behandling. Diskriminering, kränkningar, trakasserier och mobbning är i grund och botten varandras motsvarigheter. Skolverket har gjort flera översikter av mobbning och mobbningsprogram.

Orsaken till att många termer florerar är, att det lagtekniskt behövs olika termer som fungerar som skydd mot handlingar som kränker en människas värdighet. En individ/grupp skyddas mot trakasserier, eftersom trakasserier är diskriminering. Diskriminering och kränkande behandling är det som lagen ger skydd mot. Skydd mot kränkande behandling i allmänhet finns bara för skolan och diskriminering är definierat som indirekt och direkt diskriminering som kan ske i form av trakasserier och där är vissa grupper särskilt skyddade för detta.

Skolan är en viktig normproducent och den elev som bryter mot heteronormen riskerar att råka ut för könsrelaterade kränkningar. Att vara ”tillräckligt maskulin” som pojke eller att etablera homofobi kan ses som delar av konstruktionen av hegemona maskuliniteter, och det är något som kanske särskilt begränsar pojkars möjligheter att överskrida traditionella könsnormer. Flickor som säger ifrån, tar mycket plats och inte accepterar skällsord som exempelvis ”hora” riskerar att bli kallade ”flator” eller ”manshatare”. Kön samspelar då starkt med sexuell läggning. Det vittnar även anmälningsstatistik från Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen om.

Vad händer vid kränkning?

När en individ utsättas för kränkande behandling eller diskriminering, lindrigare eller mer allvarlig, är det allvarligt. Det ter sig också alldeles självklart att det på flera olika sätt påverkar individens psykiska hälsa. Den psykiska hälsan påverkas genom att självförtroendet och självkänslan försämras.

Tre huvudstrategier identifierades gällande hanteringen av konflikter med/mellan elever: utmanande, bekräftande och fysiskt ingripande . Strategin utmanande syftar till att lärarna har höga förväntningar på hur eleverna borde vara. Det räcker inte längre att vara kompetent och oberoende som elev utan enligt Lundströms (2008) resultat förväntas han eller hon också ha en integrerad etik och omsorg. Dessa förknippas traditionellt med kvinnlighet, och är oftast något med låg status; även om det nu har blivit en dominerande norm för både kvinnliga och manliga lärare.

Om självförtroende och självkänsla försätts i gungning, som det gör i kränkningssituationer, påverkar det en flickas eller en pojkes möjligheter att tillgodogöra sig lärande och kunskapsutveckling. Det är orimligt att tro att en flicka eller en pojke som utsätts för skällsord gällande exempelvis utseende, egenskaper eller klädstil på vuxenfri tid i skolan ska kunna bortse från dessa och koncentrera sig på lektionen.

Om självförtroende och självkänsla försätts i gungning, som det gör i kränkningssituationer, påverkar det en flickas eller en pojkes möjligheter att tillgodogöra sig lärande och kunskapsutveckling.

Kreativitet och ett fritt och öppet tänkande, som står i nära relation till en stabil självkänsla, är också i gungning i situationer då både en individ själv eller någon runt omkring en utsätts för kränkningar. Om kränkningarna uttrycks på ett sätt som kan förknippas med offrets kön, könsidentitet eller sexuella läggning når det individens identitet och bild av sig själv på ett sätt som ofta är svårt att hantera för en individ, särskilt en ung person. Och det här kan vara ord som sätter sig djupt i själen och är svåra att tvätta bort minnet av.

Kränkningar leder ofta till att man stigmatiseras på något sätt av andra, får verbala epitet eller blir utesluten ur sociala sammanhang. I kölvattnen av stigmatisering kommer ofta en internalisering av glåpord eller motsvarande som en individ fått höra om sig själv – de blir helt enkelt lätt sanna för en själv om de inte motsägs eller utmanas. Det här är något individen bär med sig under väldigt lång tid, även efter att kränkningen upphört.

Hela den här händelsekedjan kan uttalat eller outtalat ha med individens kön, könsidentitet eller sexuella läggning att göra, utifrån vilka sociala förväntningar som finns på flickor och pojkar.

Det finns alltid en risk med att fokusera på individuella kränkningsärenden. Individärenden kan hindra skolor och kommuner från att se att individärenden som uppkommer och är en del av hur en organisation, det vill säga i de här fallen skolan som helhet, hanterar frågor som berör kränkningar och diskriminering generellt (jfr Svahn, 2012).

Skolor med förebyggande arbete och ett välgrundat värdegrundsarbete drabbas sällan av individärenden, eftersom de skolorna har arbetat med att ha elever och lärare som mår bra och trivs tillsammans i skolan.

Drabbas flickor och pojkar på samma sätt?

Flickor och pojkar tenderar att drabbas på olika sätt av kränkningar i skolan, mot bakgrund av att det finns olika sociala förväntningar på flickor och pojkar i skolan. Lärare och elever förväntar sig att flickor och pojkar ska bete sig på olika sätt, vara intresserade av olika saker och prestera olika bra. Därför ser normen för en flicka och normen för en pojke olika ut. Normöverträdelsen för en pojke är därmed i praktiken en annan än vad normöverträdelse i praktiken är för en flicka.

Frånberg (2013) menar i översikten att det är av central betydelse när det gäller könsrelaterade kränkningar att man lyfter in social uteslutning som aspekt av kränkningar eftersom flickor oftare utsätts för social uteslutning än vad pojkar gör.

Man kan bland annat se att flickor oftare explicit anmäler kränkningar på grund av kön, medan pojkar oftare anmäler kränkande behandling så kallat generellt. Pojkar och flickor anmäler alltså missförhållanden till myndigheter på olika grunder. Dessa anmälningar analyseras inte särskilt utifrån genusperspektiv, trots att pojkar anmäler i större utsträckning skolhuvudmän för kränkande behandling. Utifrån en ofta oreflekterad maskulinitetsideal kan en del av anmälningarna vara tecken på kränkning på grund av kön riktat mot pojkar, medan det inte behandlas eller ses som sådan.

Förekomsten av kränkningar i skolan

I rapporten Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (Skolverkets rapport 326, 2009) belyses barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier mot bakgrund av ett regeringsuppdrag om diskriminering. Det är en av de få relativt nya rapporterna där man belyser förekomst. 156 gruppintervjuer med 529 barn, elever och studerande utgör grunden för analysen.

Rapporterna hade som övergripande syfte att ge en bild av när och var i verksamheternas miljö trakasserier sker, hur de tar sig uttryck, vem som trakasserar och vilka konsekvenserna blir. Rapporterna går igenom samtliga diskrimineringsgrunder och gör en genomgripande analys av läget. En av slutsatserna som redovisas är:

”Undersökningen visar också att diskriminering, trakasserier och kränkningar sällan sker av en enda anledning utan i skärningspunkten mellan maktrelationer baserade på kön, sexualitet, etnicitet, funktionshinder, religion och av andra skäl som faller under rubriken annan kränkande behandling, bl.a. materiella resurser, utseende och ålder.”
(Skolverket, 2009)

I rapporten diskuteras vilken grundläggande betydelse skolans och lärarnas förhållningssätt till ”normalt” och ”onormalt” har för elevernas förhållningssätt i skolan. Lärare som inte problematiserar eller reflekterar över vad som kan anses normalt skapar lätt ett klimat där avvikelser från det så kallade normala pekas ut och ibland förlöjligas. Detta är grunden för att kränkningar slår rot – att det normala är normalt och det onormala onormalt, istället för att diskussioner och reflektioner kring normalt och onormalt tillåts ta fart.

I rapportens avsnitt om kön fokuserar analysen på olika teman som förekommit i intervjuer med elever. Utseendenormer, kroppslighet och känslighet, heterosexualitet och sexuella trakasserier av flickor, fysiskt våld mot pojkar samt orättvisor, könsdiskriminering och genusmedvetenhet från lärare var områden som ringades in som förekomst av trakasserier eller kränkningar i relation till kön.

Kränkande behandling sker på platser i skolan där vuxna inte finns, dit vuxna inte går eller platser som vuxna inte vet om att finns.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling (Rapport 2010:01) menar att skolor inte är bra på att förebygga, arbeta med och hantera kränkningar vare sig kränkningen grundar sig på en särskild diskrimineringsgrund eller inte. De 30 skolor som Skolinspektionen granskade var visserligen sådana skolor som redan fått kritik för sitt bristfälliga arbete mot kränkande behandling, så analysen kan inte sägas vara representativ för Sveriges skolor. Analysen som sammanfattas i rapporten ger ändå en bild av att många skolor inte på ett arbetar med frågan om kränkande behandling.

Kvalitetsgranskningen visar också, att kränkande behandling sker på platser i skolan där vuxna inte finns, dit vuxna inte går eller platser som vuxna inte vet om att finns.

I kunskapsöversikten Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt visar Mara Westling Allodi (SOU 2010:81) hur tidiga upplevelser av god eller dålig psykisk hälsa har ett direkt samband med upplevd god hälsa senare i livet. Frånvaro av kränkningar eller olika former av kränkande behandling visar sig vara en avgörande aspekt av upplevelser av psykisk hälsa, tillsammans med goda relationer i skolan och tidigt uppmärksammande av läs- och skrivsvårigheter.

Internet och olika sociala forum är en arena som diskuteras i många fall av kränkande behandling i skolan, men som är svåra att följa upp och få en bild av. I Skolverkets lägesbedömning (Skolverket, 2010) diskuteras vuxenfrånvaron i barns nätnärvaro och vilka konsekvenser det får för möjlig kränkande behandling. Det finns en påtaglig gränsdragningsproblematik för lärare i relation till sociala arenor på internet.

Vilket ansvar som kan tillskrivas skolan och läraren gällande kränkningar som sker på internet hanteras bäst från fall till fall. Det finns inga enkla lösningar, men det är skolans ansvar att hantera ifall det som skett på internet mellan elever eller grupper av elever får betydelse för skolans verksamhet och genomförandet av den. Beckman (2013) visar på olika könsmönster för traditionell mobbning och nätmobbning gällande både beteende och repressalier. Flickor var mer benägna än pojkar att vara offer för närmobbning, medan pojkar var mer benägna att vara traditionella mobbare. För flickorna var det lika stor risk som för pojkar att vara cybermobbare (Beckman 2013).

Ökande förekomst

Statistik från särskilt Barn- och elevombudet, BEO, men också till viss del från Diskrimineringsombudsmannen, DO, visar att antalet anmälningar som berör kränkningar mot barn ökar. Detta är särskilt allvarligt när det gäller barn, vars liv och utveckling är mer sårbart och utsatt än vuxnas. Barn saknar samma möjlighet som vuxna att fatta beslut om sina egna liv som gör att de kan förändra sin vardag och sin livssituation.

Diagram. Andel inkomna anmälningar och andel kritikbeslut som rör kränkande behandling efter typ av kränkning och kön. En anmälan eller ett beslut kan handla om flera olika typer av kränkningar. Januari - juni 2014. Procent.

Diagram. Andel inkomna anmälningar och andel kritikbeslut som rör kränkande behandling efter typ av kränkning och kön.
En anmälan eller ett beslut kan handla om flera olika typer av kränkningar.
Januari – juni 2014. Procent.

Detta diagram från Skolinspektionens fördjupade analys av anmälningar och kritikbeslut visar könsuppdelad information gällande halvåret 2014 (Dnr 30-2014:7313). Skolinspektionen menar att flickorna uppges oftare ha blivit utsatta för verbala kränkningar. Flickorna är också enligt Skolinspektionen mer utsatta för så kallad utfrysning än vad pojkar är, 23 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna. Gällande de övriga, vanliga typerna av kränkningar är fördelningen ungefär lika mellan pojkar och flickor.

Barn- och elevskyddslagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde ikraft den 1 april 2006. Lagen innebär ett stärkt skydd mot olika former av kränkningar för barn och elever i all verksamhet som omfattas av skollagen (dåvarande skollag 1985:1100). Genom lagen förstärks dessutom verksamheternas värdegrundsuppdrag. I lagen fanns då diskrimineringsgrunderna inkluderade.

Kränkande behandling i lagens mening förbjuds i skollagen (2010:800) 6 kap. 9 § där varken huvudmannen (kommunen eller friskolan) eller personalen får utsätta elever för kränkande behandling och i 6-7 § regleras krav på målinriktat och förebyggande arbete. I diskrimineringslagen 1 kap. 4 § anges vad diskriminering är, och en uppdelning görs mellan direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier samt sexuella trakasserier.

I läroplanen för grundskolan har barn ett starkt skydd mot kränkande behandling och diskriminering. I läroplanen beskrivs övergripande mål och riktlinjer och där nämns att skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper sägs också i samma del av läroplanen. Vidare lyfts läraren särskilt fram genom att läraren också ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Den sistnämnda skrivningen kan ses som ett sätt att ta in kapitel 6 från 2010 års skollag och kapitel 2 § 7 från diskrimineringslagen in i läroplanen för att tydliggöra och förstärka vikten av lärares ansvar.

Avslutning

Kränkande behandling i utbildningsmiljöer är ett allvarligt hot mot rätten till utbildning. Det är en maktutövning från en eller flera individer riktat mot en eller flera, och som riskerar att sätta djupa spår hos många involverade. Förekomst av kränkningar hindrar inte bara den som utsätts till offer för en eller flera förövare, utan också för de så kallade kringpersoner som bevittnar, ser, lyssnar och indirekt deltar i kränkningarna.

Relaterat material

Pojkar och flickor mobbar olika

Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning visar på stora könsskillnader vad gäller både utsatthet och vilka åtgärder som är effektiva för att stoppa mobbning.

Läs mer om könsskillnader i mobbning ›

En flicka i skolan som mobbas av några andra elever. Flickan är ledsen medan två elever skrattar. En lärare syns i bakgrunden.

"Det går över när de mognar"

Sexuella trakasserier normaliseras och osynliggörs i skolan och eleverna saknar ord för att berätta om sin utsatthet.

Läs mer om sexuella trakasserier ›

Ledsen tonårsflicka på teaterlektion. Någon lägger sin hand på hennes axel.