Fyra bord fotade ovanifrån som personer sitter vid.

Om jämställdhet

Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Den del av genusforskningen som sysslar med jämställdhetsfrågor undersöker bland annat jämställdhetspolitikens sakfrågor, granskar själva politiken och utforskar olika strategier och metoder för att uppnå jämställdhet.

Forskning om jämställdhet görs inom en rad olika akademiska discipliner och tvärvetenskapliga miljöer. En gemensam faktor kan vara att forskningen problematiserar olika aspekter av jämställdhet. Det kan exempelvis handla om olika tolkningar och tillämpningar av jämställdhet som begrepp eller forskning om jämställdhetspolitikens organisering och genomförande, om hur kön ”görs” i olika sammanhang samt vad det innebär utifrån olika aspekter såsom makt, hälsa, utbildning eller resursfördelning i samhället. Det kan också handla om forskning som har som uttalat syfte att komma tillrätta med missförhållanden som har sin utgångspunkt i könsstereotypa attityder och värderingar eller könsdiskriminering.

Enkelt uttryckt kan man urskilja två linjer inom forskning om jämställdhet. Den ena handlar om att explicit granska och studera jämställdhetspolitikens olika områden och nivåer. Den andra fokuserar på sakfrågor som antas ha betydelse för huruvida vi har ett jämställt samhälle, till exempel fördelning av obetalt arbete, löneskillnader och föräldraförsäkring.

Forskning om jämställdhetens sakfrågor växte fram i Sverige under 1960- och 70-talen. Politiker som drev jämställdhetsfrågor började efterfråga forskning om kvinnor och mäns villkor i samhället som de kunde koppla till sin jämställdhetspolitik. Det fanns också ett ökat behov hos forskarna själva att beforska fältet.

Under 1990-talet skedde ett generellt paradigmskifte inom svensk forskning. Från att främst ha kartlagt och belyst kvinnors underordning, började forskare även att kritiskt granska själva jämställdhetspolitiken.

Fältet kallas ibland kritisk forskning om jämställdhet. Med detta menas att det finns en maktanalys, ett ifrågasättande av hur jämställdheten görs. Kritisk forskning om jämställdhet handlar om att inte ta jämställdhet för given utan att belysa att det är något som hela tiden görs i politiken, media och samhället i stort.

Genusforskning ses ibland felaktigt som mer politisk än annan forskning och jämställdhetspolitik och forskning har ofta sammanblandats. Samtidigt finns det en närhet till politiken, eftersom genusforskning också ska kunna utgöra en kunskapsbas för en bättre jämställdhetspolitik på samma sätt som exempelvis forskning om miljö förhåller sig till miljöpolitiken. Ibland finns kanske en uttalad vilja om att bedriva policyrelevant eller tillämpad forskning. Andra gånger drivs forskningen som grundforskning för att ge upphov till mer generisk kunskap.

Källa Texten har faktagranskats av forskarna Anne-Charlott Callerstig, Örebro universitet, och Malin Rönnblom, Umeå universitet.
Relaterat material

Jämställdhet i akademin

Det finns en rad exempel på frågor relaterade till universitet och högskolor som präglas av ojämställda villkor: löneskillnader, anställningsvillkor, karriärvägar och studieval för att nämna några.

Läs mer om jämställdhet i akademin ›

Två unga kvinnor lyssnar på en man, som syns i bildens ytterkant.
Genus 1/13, Med jämställdhet i sikte?
Relaterade avhandlingar
  • Stories of masculinity, gender equality, and culinary progress: on foodwork, cooking, and men in Sweden
    Läs mer på GENA ›
  • Parents, power, poverty: on choice and responsibility in two parental communities
    Läs mer på GENA ›
  • Frigörelse med förhinder: m polisanmälan när kvinnor tar sig ur mäns våld i nära relationer
    Läs mer på GENA ›