Två barn hjälper varandra uppför ett berg.

Så undviker du fallgroparna

Vad krävs för att lyckas med jämställdhetsintegrering? Det finns många fallgropar och det viktigaste är att börja med att formulera vad som är problemet. Hur ser ojämställdheten ut?

Enligt rapporten Forskning saknas har forskning som har utvärderat organisationers integrering av jämställdhet identifierat flera fallgropar som gör att jämställdhetsintegrering inte lyckas. Men det finns också forskning och kunskap från praktiskt jämställdhetsarbete som ger vägledning i hur dessa fallgropar kan hanteras. Ett exempel är erfarenheterna från det stöd till statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering som Nationella sekretariatet för genusforskning utför.

Jämställdhet en administrativ rutin

Den första fallgropen som tas upp i rapporten Forskning saknas handlar om att jämställdhetsintegrering som strategi och dess aktiviteter har blivit målet i sig, inte ökad jämställdhet. I en artikel i Tidskrift för genusvetenskap av statsvetaren Malin Rönnblom görs en liknande analys. Hon menar att svensk jämställdhetspolitik har gjort jämställdhet till en administrativ rutin. Genom att kravet på jämställdhetsintegrering läggs på myndigheter utan en tydlig koppling till vad politiken vill förändra och när glappet mellan den egna verksamheten och de jämställdhetspolitiska målen blir för stort, blir det ofta checklistor, rutiner och revisioner som hamnar i förgrunden. På så sätt lämnas myndigheter och andra organisationer ensamma i att definiera vad som ska uppnås med integreringsarbetet. Det finns då en uppenbar risk att jämställdhetsintegering som strategi blir ett mål i sig och att maktanalysen försvinner.

Hur kan denna fallgrop undvikas? Faran är att bli för fixerad vid görandet utan att det finns kunskap om problemet och vad som behöver förändras. För att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering med målet att uppnå jämställdhet är det ett antal frågor som behöver besvaras inledningsvis. Vad är jämställdhetsproblemet? Hur ser ojämställdheten ut? Vad behöver förändras? Vad ska uppnås? Hur vet vi när vi har uppnått det? Vi ska återkomma till hur problemet med ojämställdhet kopplat till den egna verksamheten kan formuleras och bidra till lösningar.

Inget nytt med jämställdhetsintegrering

En annan fallgrop handlar om att jämställdhetsintegrering inte är något nytt i förhållande till tidigare använda metoder. Fallgropen ligger då i att se jämställdhetsintegrering som en metod, vilket det inte är. Jämställdhetsintegrering är en strategi. Det innebär att allt arbete i en organisation planeras utifrån att jämställdhetsperspektiv finns med på alla nivåer. Olika metoder kan användas i integreringsarbetet beroende på vad som är önskvärt att uppnå. Det kan finnas en förväntan om att hitta den optimala strategin och metoden. Men det kommer alltid krävas att det görs nya problemanalyser. Då behövs olika metoder i förändringsarbetet utifrån vad som upptäcks. Exempel på metoder som kan användas finns på webbplatsen Jämställ.nu.

Återskapar könsskillnader

En tredje fallgrop som lyfts fram i rapporten Forskning saknas är att jämställdhetsintegrering enligt vissa forskare återskapar könsskillnader. Genom att beskriva kvinnor och män som homogena grupper som är varandras motsatser återskapas föreställningar om kvinnor och män som två skilda grupper. Både skillnader inom grupperna och personer som inte identifierar sig som kvinna eller man osynliggörs.

Det är egentligen en risk med allt jämställdhetsarbete. Skillnader riskerar att återskapas om det inte finns en medvetenhet om att kvinnor och män också är bärare av klass, etnicitet, sexualitet, identitet, ålder, funktionalitet, etc. Många vill dessutom inte inordnas i uppdelningen kvinna eller man. Det är alltid en fråga och ett dilemma vad som är önskvärt att synliggöra. Hur synliggörs skillnader både mellan och inom grupper i ett jämställdhetsarbete i en organisation? Vi måste benämna och belysa även om det leder till vissa förenklingar. Vi behöver exempelvis könsuppdelad statistik för att kunna få en bild av verkligheten som ger underlag för förändring. Samtidigt utgår statistiken från en tvåkönsnorm. Utmaningen kan då vara att föra in ett tredje könsalternativ och att kombinera metoder så att också andra maktordningar synliggörs.

Ingen förändring i grunden

En fjärde fallgrop som lyfts fram i rapporten Forskning saknas handlar om att en del forskning kritiserar jämställdhetsintegrering för att sakna en transformativ potential, det vill säga att inget förändras i grunden. I sin forskning om jämställdhetsintegrering av transportpolitiken konstaterar Ewa Wittbom att jämställdhet har integrerats i transportområdet, medan jämställdhetsintegrering inte har förändrat verksamhetens innehåll. Kvinnor har istället fått anpassa sig till de normer och den kultur som är förhärskande inom området. Maktperspektivet har saknats. För att systemet ska förändras måste arbetet med jämställdhetsintegrering nå in i politikområdets kärna. I detta exempel gäller det transportpolitiken.

Forskningsöversikten Forskning saknas visar att jämställdhetsintegrering bedrivs på olika nivåer – både på policynivå och i olika organisationers verksamheter. Ibland kan jämställdhetsintegrering finnas på policynivå utan att det ännu har fått genomslag i verksamheten. För att förändring ska ske måste det pågå ett arbete både på policynivå och på organisationsnivå.

Tips på praktiska tillvägagångssätt

Ett flertal statliga myndigheter har fått regeringens uppdrag att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Arbetet stöds av Nationella sekretariatet för genusforskning inom ramen för Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM.

En viktig utgångspunkt i de statliga myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering inom JiM har varit att formulera de jämställdhetsproblem som berör myndigheternas arbete.

Myndigheterna har identifierat dels jämställdhetsproblem i samhället som berör myndigheternas målgrupper och dels hur myndighetens verksamhet behöver förändras för att bidra till ökad jämställdhet. De flesta myndigheter bidrar själva till ojämställdhet. Ojämställdhet skapas i den ”vanliga” verksamheten, i form av olika möjligheter, uppdelningar efter kön och föreställningar som får genomslag i hur verksamheten utförs.

När jämställdhetsproblem i samhället formuleras ställs bland annat dessa frågor: Finns det sakförhållanden utanför myndigheten, i form av ojämställdhet i samhället, som drabbar den målgrupp som myndigheten riktar sig till, och som myndigheten kan arbeta för att förändra? Har myndigheterna identifierat återkommande skillnader mellan kvinnor och män och tagit reda på om dessa är ett uttryck för olika villkor, makt och möjligheter? Finns det även mönster utifrån till exempel klass, etnicitet, sexualitet och ålder som är uttryck på ojämlika maktrelationer?

När det gäller hur ojämställdhet skapas i den egna organisationen ställs bland annat dessa frågor: Finns det processer, föreställningar eller arbetssätt inom myndigheten som skapar ojämställdhet när verksamheten utförs? På vilket sätt? Var, när och hur? Vad orsakar problemen? Vem drabbas?

När myndigheterna har identifierat problem frågar de sig också vilka möjligheter och befogenheter de har att påverka de identifierade problemen, det vill säga hur ser myndighetens handlingsutrymme ut?

Först när dessa problem har identifierats kan myndigheterna formulera vad som behöver förändras och vilka aktiviteter de ska genomföra för att jämställdhet ska kunna uppnås.

Skribent Nationella sekretariatet för genusforskning. Publiceringsdatum: 7 december 2016
Relaterat material
Relaterade avhandlingar
  • Understanding gender equality in Rwanda: the experiences of people living in rural communities
    Läs mer på GENA ›
  • Making equality work: ambiguities, conflicts and change agents in the implementation of equality policies in public sector organisations
    Läs mer på GENA ›
  • Ett (o)jämställt transportsystem i gränslandet mellan politik och rätt: en genusrättsvetenskaplig studie av rättslig styrning för jämställdhet inom vissa samhällsområden
    Läs mer på GENA ›