Bild på kameraskärm. Kameran riktas mot en scen.

Vad är genusperspektiv?

Diskussioner kring vad ett genusperspektiv är och hur det bäst definieras och används pågår ständigt. I takt med att genusforskning, genusvetenskap och samhället i stort förändras, så förändras också språket och begreppens innebörd.

Att förstå sin omvärld utifrån olika perspektiv innebär att aktivt analysera och tänka kring ”vad berättas och vad berättas inte?”, ”vem berättar och vem berättar inte?” och ”varför berättas just detta och inte någonting annat?”. Centralt för ett genusperspektiv är att ha ett kritiskt, det vill säga ett problematiserande, reflekterande och ifrågasättande, förhållningssätt. Detta gäller också för den egna forskarrollen. Vilka föreställningar om kön förmedlas medvetet eller omedvetet i texter, bilder och åsikter som möter oss? Även fakta behöver förstås ur ett genusperspektiv. Ordet fakta signalerar att detta är det enda eller det sanna påståendet om en viss företeelse. Med kritiska frågor som ”sant enligt vem?” och ”vad och vem utesluts ur detta påstående?” kan vi se att även fakta kan vara framtagen med ett visst perspektiv.

Ett genusperspektiv går att anlägga på allt som möter oss: tv-serier, politiska satsningar, förskolors verksamhet, bilder i det offentliga rummet, forskning och förmedling av kunskap. Genom att ställa frågor om det som finns runt oss, kan vi öka vår förståelse för hur kön och genus hela tiden skapas och återskapas i samhället. Genom att ställa frågor till oss själva, kan vi öka vår förståelse för hur vi själva bidrar till att återskapa normativa föreställningar om kön, någonting som ett genusperspektiv kan synliggöra och utmana . En sådan föreställning är den heteronormativa, där det förutsätts att personer av olika kön alltid begär varandra sexuellt.

Andra normer blir synliga

Genusperspektiv får ofta andra normer och föreställningar att framträda. Det kan vara föreställningar om ras, hudfärg och etnisk bakgrund, sexualitet, funktionsvariationer och klass. En persons könstillhörighet blir alltid till (och görs alltid) i relation till andra tillhörigheter och i relation till det specifika sammanhanget. Så, går det att anlägga ett genusperspektiv som endast undersöker konstruktioner av kön, eller för att vända på det, kan ett genusperspektiv rymma konstruktioner även av andra maktrelationer?

Att anlägga ett genusperspektiv öppnar även för att se hur normer och föreställningar kan ifrågasättas, utmanas och förändras. Vad kan vi få syn på genom att belysa hur människor oftast förväntas tillhöra ett av endast två möjliga kön? Vad gör det med oss att pojkkaraktärer i barnböcker framställs som aktiva i mycket högre utsträckning än flickkaraktärer? Vilka mekanismer gör att kvinnor med hjärtproblem får sämre vård än män med liknande symptom, och vad får det för konsekvenser? Varför är det viktigt att tydliggöra hur föreställningar om manligt och kvinnligt förändras över tid och beroende på plats? Det är när vi brottas med frågor som dessa som någonting händer med vår kunskap om världen.

 

Skribent Nationella sekretariatet för genusforskning. Publiceringsdatum: 31 mars 2016
Relaterat material

Tillämpat genusperspektiv

Med ett genusperspektiv på förskola och skola kan forskare beskriva hur kön spelar roll och hur traditionella köns-mönster kan brytas.

Fördjupning: skola ›

Bild på klassrum. Eleverna syns bakifrån och en lärare sittande längst fram
Genus, 3 2010, tema kultur