Sju unga personer sitter runt ett bord.

Vad är genusvetenskap?

Genusvetenskap är ett mångfacetterat ämne som hämtar inspiration från andra vetenskapliga ämnen och överskrider gränserna mellan dem. På senare år har genusvetenskapen breddats till att inte enbart studera kön, utan också andra maktordningar.

Genusvetenskap är ett relativt ungt akademiskt ämne som funnits på svenska universitet och högskolor sedan 1970-talet. Inledningsvis erbjöds enstaka kurser, och namnen på kurserna har skiftat över tid och har gått under namn som kvinnovetenskap, makt och kön, feministiska studier och genusvetenskap. Också organisationsformerna har skiftat. Vid slutet av 1970-talet expanderade kursverksamheten och tvärvetenskapliga utbildnings- och forskningsmiljöer växte fram. Därför kom många av de tidiga kurserna i genusvetenskap (vad de än kallades) att bli placerade vid universitetens centrumbildningar. Centrumbildningar som på många håll sedan utvecklats till institutioner.

Genusvetenskap är ett i grunden tvärvetenskapligt ämne. Det betyder att ämnet rör sig över de disciplinära gränser som traditionellt strukturerat forskning och undervisning. Det betyder också att dessa gränser ifrågasätts, vilket delvis skapar nya forskningsinriktningar och metodologiska grepp.

Koppling till feministisk aktivism

Genusvetenskapen har en viktig bakgrund i och kopplingar till feministisk aktivism. Till ämnets grunddrag hör ett vetenskapskritiskt förhållningssätt , liksom ett aktivt, medvetet och förändringsinriktat förhållande till makt och hierarkier och ett problematiserande av kategorin kön . Detta utgör ämnets styrka och svarar direkt mot några av Högskoleförordningens/examensordningens mest centrala formuleringar som rör den studerandes förmåga till kritisk diskussion.

Genusvetenskapen omfattar lärande och kunskap om nästintill alla samhällsfrågor, till exempel frågor kring arbetsförhållanden, ekonomi och politik. Den samhällsvetenskapliga delen av genusvetenskap studerar främst relationer mellan människor, eller statens institutioner, medan den humanistiska delen i större utsträckning intresserar sig för kulturella praktiker, texter och processer. De olika kunskapsområdena vävs ofta samman men leder också till olika val när det gäller forskningsfrågor, metoder och teorier. Diskussioner om forskningens utformning berikar fältets framväxt men gör det också svårt att beskriva genusvetenskap och genusforskning som ett homogent fält. Tvärtom är genusvetenskap ett fält där en rad olika synsätt vad gäller vetenskap, undervisning, feminism, kön, makt med mera existerar parallellt.

Inte bara kön

Nina Lykke, professor vid Tema Genus vid Linköpings universitet skriver i boken ”Genusforskning – En guide till feministisk teori, metodologi och skrift” att det är viktigt att inte fixera eller avgränsa kunskapsområdet eller intresset i genusforskning. Kön finns med som ett centralt tema, men utan exkluderande definitioner. Retorik- och litteraturprofessor Judith Butler, som var en av de forskare som utvecklade queerteorin, skiljer sig något från Lykke när hon i artikeln ”Against Proper Objects. Introduction” i A Journal of Feminist Cultural Studies, kallar genusforskning för ett fält utan ”riktiga studieobjekt” det vill säga genusvetenskap kan och ska studera det mesta. Dessa definitioner av genusforskning ligger i linje med tanken att det inte går att separera maktordningar och idéer om kön, klass, etnicitet/hudfärg, funktion, ålder och sexualitet från varandra. Detta är en av de föreställningar som under senare år präglat den svenska genusvetenskapen.

Källa En skriftserie om genusvetenskap: Genusvetarnas framtid
Relaterat material
Genusvetarnas framtid