Familj, arbete och omsorg

Jämförelser mellan kvinnor och män visar att kvinnor i Sverige får sämre utfall på pensioner, löneutveckling, karriär och hälsa än män. Hur hänger det samman med ansvarsfördelning över livsloppet kring barn och familj? Ulla Björnberg, professor emerita vid Göteborgs universitet, beskriver här hur familj, arbete och omsorg hänger ihop.

Inom tidigt feministiskt tänkande beskrevs familjen som en grundbult i samhällets könsordning – den dåvarande patriarkala könsordningen. Ett patriarkalt familjebegrepp innebär att mannen har rätt att bestämma över hustru och barn, över hustruns egendom och hennes rätt att ha en egen inkomst. Under 1900-talet har kvinnor i Sverige succesivt blivit rättsligt jämställda med mannen/maken, vilket haft stor betydelse för hur familjelivet ordnas. Begreppet patriarkal familj har ersatts med begreppet kärnfamilj. Kärnfamiljen kan beskrivas som en heteronormativ familj, det vill säga en make/far som familjeförsörjare och en hustru/moder som ansvarig för hushållet och familjemedlemmarnas välbefinnande. Även om ansvarsfördelningen förskjutits under de senaste decennierna dominerar fortfarande den heteronormativa föreställningen om familjen, både som ideal och praktik, detta även i samkönade par – alltså att en i förhållandet tar en traditionellt manlig respektive traditionellt kvinnlig roll.

Från 1960-talet och framåt har jämställdhet mellan könen varit en politisk strävan i Sverige. Bland annat har faderskap och mäns ansvar för hushållsarbete, liksom kvinnors ekonomiska oberoende betonats som förutsättningar för jämställdhet. Jämställdhetspolitiken har i svenskt sammanhang strävat mot könsneutralitet inom familj och arbetsliv, alltså att verksamhet ska bedrivas oberoende av kön. Familjen ses i jämställdhetspolitiken därmed som komplementär: föräldrarna delar på ansvar för barn, även efter skilsmässa. Emellertid får modern i praktiken ofta huvudansvaret för barnen, liksom för faderns relationer till barnen. Begreppet regnbågsfamilj har myntats för familjer som faller utanför den heterosexuella familjeformen.

Mot bakgrund av den sneda fördelningen av omsorgsarbete mellan könen började genusforskare på 1970-talet använda begreppsparet produktivt-reproduktivt arbete. Medan produktivt arbete genererar pengar, så utförs reproduktivt arbete både obetalt inom familjesfären, och mot betalning, ofta i hälso- och sjukvårdssektorn. Reproduktivt arbete användes som samlingsbegrepp för barnafödande, socialisation, omsorg och hushållsarbete. Fördelningen mellan makarna av produktivt och reproduktivt arbete har betydelse för beroenderelationer mellan makarna, både ekonomiskt och relationellt. Det reproduktiva arbetet delades upp i hushållsarbete (matlagning, städning, klädvård, med mera) och omsorgsarbete.

Omsorgsarbete är ett uttryck för en specifik social relation. Den norska sociologen Kari Waerness skiljer mellan omsorgsarbete och personlig service. Omsorg är att ta hand om någon som är beroende av hjälp, medan personlig service är att ta hand om någon som klarar sig själv. I ett genusperspektiv är distinktionen viktig, eftersom kvinnor ofta förväntas ta hand om mäns behov i tron att de ger omsorg (trots att sagda män oftast är kapabla att klara sig själva).

När reproduktivt arbete bedrivs som förvärvsarbete i organisationer kan det brytas ned i enskilda moment, som kan planläggas enligt en instrumentell rationalitet. Vilken tid tar det i hemtjänsten att utföra bäddning, städning och vad kostar det? Mot detta ställs omsorgsrationalitet, som bygger på medkänsla, emotioner, lyssnande, att hantera osäkerhet och ångest hos den vårdbehövande. Omsorg har förknippats med moderlighet, kvinnlighet och moral (omsorgsrationalitet). Men omsorg representerar inte någon specifik kvinnlig moral utan är främst en praktik, ett arbete som berör relationer och ömsesidighet. Uppdelningen har haft stor betydelse för diskussionen av hur det omsorgsrationella arbetet (ned)värderas jämfört med arbetet som utgår från instrumentell rationalitet.

I början av 2000-talet lanserades möjligheten att köpa reproduktivt arbete med rätt till skatteavdrag (rutavdrag). Debatten kring rutavdraget har kallats pigdebatten: utsatta och könskodade (kvinnliga) jobb liknades vid pigarbete under förindustriell period. I dagens globaliserade samhällen har det uppstått en global omsorgsekonomi och en global arbetsfördelning genom migration. Omsorgskedjor (Care chains), har uppstått. Dessa bärs till största del upp av kvinnor och binder samman rika och fattiga länder och befäster reproduktivt arbete som kvinnligt.
Arbete, kön och omsorg har inte bara analyserats som frågor om arbetsmarknad och privatliv, utan också som en del av välfärdsstaten. I genusforskning myntades begreppet könsregim, som används för att beskriva hur stater reglerar rättigheter och skyldigheter, särskilt vad gäller beroenden inom familjen/hushållet, detta utifrån kön. En samlande benämning för sociala rättigheter inom könsregimer är könat socialt medborgarskap. Ett exempel här är utformningen av föräldraförsäkringen, eller rutavdraget.

Den teoretiska utgångspunkten för välfärdsstatens sätt att fungera är att individerna i marknadssamhället bör försörja sig genom avlönat arbete. Vid situationer när man inte kan arbeta finns rättigheter att bli försörjd genom sociala försäkringar, bidrag från det offentliga eller någon annan typ av försäkring. Med ett feministiskt perspektiv på sådana rättigheter används begreppsparet familisering/defamilisering. Det syftar på rätten till finansiellt understödd omsorg som befriar (kvinnor) från att fullgöra så kallade familjeplikter respektive att kunna utöva andra medborgerliga rättigheter (exempelvis vara politiskt aktiv). I Sverige är de flesta försäkringar individuella rättigheter, oavsett familjesituation. I andra länder är exempelvis rätten till a-kassa beroende av om man lever i hushåll med make/maka som arbetar och som förutsätts försörja den som är arbetslös. Individuella rättigheter minskar det ekonomiska beroendet mellan makarna i familjer.

Offentlig barnomsorg (och äldreomsorg) är en samhällelig funktion som frigör tid för förvärvsarbete. Likväl krockar ofta förvärvsarbetets krav med familjelivets. Hur det hanteras i vardagslivet är en viktig fråga, där arbetsgivare har mycket makt. Tiden för förvärvsarbete ”ägs” av arbetsgivaren. I privatlivet styrs individers tidsanvändning bland annat av plikter kopplade till hem och familj utifrån den köns/maktordning som råder. Att balansera tid och energi mellan arbetsliv och privatliv benämns som ett livspussel, eftersom gränserna mellan dem har blivit alltmer flytande. Mobiltelefoner och datorer i hemmet har gjort arbetstagare alltmer tillgängliga för arbete utanför den egentliga arbetsplatsen respektive avtalad arbetstid. Nya anställningsformer som tillfälliga jobb, behovsanställningar, deltidsjobb, jobb på obekväm arbetstid – utsatta (prekära) jobb, kräver att individen pusslar ihop tider då man är tillgänglig för samtliga plikter och åtaganden, både i hemmet och i arbetet. Då kvinnor är mer hänvisade till utsatta jobb än män påverkas könsordningen till kvinnors nackdel.

Skribent Ulla Björnberg, professor emerita vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Källa Ulla Björnberg, "Familj, arbete och omsorg", i Anna Lundberg & Ann Werner (red.), En introduktion till genusvetenskapliga begrepp, Nationella sekretariatet för genusforskning 2016