Nyhet: 2010-01-27
Malin Rönnblom har varit ordförande i Sveriges genusforskarförbund i ett halvår. Hon har också nyligen fått tre miljoner från Delegationen för jämställdhet i högskolan för ett forskningsprojekt om svenska universitets och högskolors jämställdhetsarbete.
Varför behöver universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete granskas?
- De behöver fråga sig vad det egentligen är de gör när de säger att de jobbar med jämställdhet. Tidigare forskning har visat att jämställdhet betyder en mängd olika saker och exempelvis inte alltid har med omfördelning av makt och inflytande att göra. Jämställdhet är också ett ord som betecknar en vision men som ofta används för att beskriva ett problem. Jag vill studera vilka problem som universitetens jämställdhetsarbete avser att lösa, vilka lösningar som presenteras och hurvida problem och lösningar hänger ihop. Genom att studera hur jämställdhet "görs" i akademin blir det förhoppningsvis möjligt att synliggöra jämställdhetsarbetets möjligheter och begränsningar.
Sveriges genusforskarförbund har påpekat att det är ett problem att det ofta sätts likhetstecken mellan genusforskning och jämställdhetsarbete. Hur tänker du kring det i relation till det här forskningsprojektet?
- Det vi tycker är problematiskt är idén om att vi skulle erbjuda dagspolitiska lösningar, att vår forskning ska vara direkt nyttig för den dagliga politiken. Vår uppgift är att ställa kritiska frågor och visa på outtalde normer och föreställningar, exempelvis när det gäller jämställdhet. Forskning kan fungera som ett underlag till universitetens och högskolornas utformning av jämställdhetsarbete, men det är inget recept. Det är också ett problem att det sker en sammanblandning mellan genusforskning och jämställdhet eftersom långt ifrån all genusforskning kan kanaliseras in under politikområdet jämställdhet.
Hur har ditt första halvår som ordförande för Sveriges genusforskarförbund varit?
- Det är ett viktigt och spännande uppdrag. Under hösten har vi jobbat fram en ny strategi för att bli mer synliga och rekrytera fler medlemmar. Det har bland annat inneburit ett samarbete med Tidskrift för genusvetenskap där en prenumeration på tidskriften nu ingår som en del av medlemsskapet i förbundet.
Vilka är de viktigaste frågorna för genusforskningen?
- Vi befinner oss i ett läge där vi har blivit institutionaliserade samtidigt som vi ser tendenser till att fältet tappar mark. Vad vi behöver är en genomlysning av fältet, inte minst när det gäller forskningens finansering. Eftersom det är valår planerar vi också att genomföra en hearing med ledande politiker inom det forskningspolitiska området. Genuforskingen är fortfarande, och bör kanske alltid vara, ett kritiskt fält som ifrågasätter självklarheter både inom och utom akademin. Det betyder också att det alltid kommer att vara viktigt att slå vakt om våra forskningsfrågor och perspektiv och inte ta vår plats i akademin för självklar.
Se Malin Rönnbloms presentationssida på Umeå universitets webbplats.
Läs med om Sveriges genusforskarförbund på deras webbplats.
I Genusflödet kan du följa nyheter, tips, aktuella evenemang eller rapporter med mera. Prenumerera på flödet i din RSS-läsare, Twitter eller Facebook. Du kan också tipsa andra genom delafunktionen längst ner till höger eller via mail på "tipsa en vän".
