Genusflödet

• Arkiv

Lesbiska romaner om kärlek utan namn

Nyhet: 2010-04-15

Lesbisk litteratur från 30-talet, finns det? Den reaktionen får Liv Saga Bergdahl ofta när hon berättar om sin avhandling.
- Många tänker att man inte skrev om sexualitet på 30-talet, men det gjorde man.

I studien analyserar hon svenska romaner med lesbiskt tema från 30-talet och in på 2000-talet. Fokus ligger på 30-talsromanerna Charlie av Margareta Suber, Fröknarna von Pahlen av Agnes von Krusenstjerna och Kris av Karin Boye.
- Det är viktigt att lyfta de här romanerna för att ge bredd och djup kring vår litteraturhistoria och det är viktigt politiskt eftersom de skildrar en marginaliserad grupp, säger Liv Saga Bergdahl, doktorand vid institutionen för kultur och medievetenskaper vid Umeå universitet.
På lördag disputerar hon med avhandlingen Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner.

Synlighet och osynlighet

Just synlighet är ett tema som återkommer i böckerna. Liv Saga Bergdahl beskriver det som att karaktärerna i 30-talsromanerna är synliga och osynliga på samma gång, alltså (o)synliga. Hon tar Charlie som exempel.
- De flesta av karaktärerna i boken ser henne som en modern kvinna, men någon av karaktärerna ser henne som lesbisk och lämnar i smyg en sexologisk bok vid hennes rum.
"Hon vill inte benämna sin kärlek med de begreppen för de passar inte den känslovärld hon vill beskriva."Avhandlingens huvudtitel, Kärleken utan namn, syftar på ett annat tema som återkommer i romanerna. Ingen av 30-talsförfattarna använder termer som lesbisk eller homosexuell. I Kris uppstår en konflikt mellan huvudkaraktären Malins känslor och de negativt laddade orden.
- Hon vill inte benämna sin kärlek med de begreppen för de passar inte den känslovärld hon vill beskriva.
Under 30-talet diskuterades kriminaliseringen av homosexualitet flitigt och Liv Saga Bergdahl urskiljer två poler i debatten, ena sidan argumenterar för homosexualitet som ett oacceptabelt beteende och andra hävdar homosexualitet som naturligt och medfött.
- Författarna ger sig in i den här debatten och argumenterar för kärlekens naturlighet. De placerar in sina karaktärer i naturmiljöer och använder metaforer med kopplig till natur. I Fröknarna von Pahlen beskrivs till exempel kärleksmöten som ”blomkalkar som smeker varandra”.

Förvaltar vissa teman

Den lesbiska litteraturen har utvecklats i takt med samhällsförändringarna samtidigt som den förvaltar vissa teman. Gemenskap och sammanhang har fått större utrymme i takt med att hbt-rörelsen vuxit fram. Frågor om (o)synlighet har övergått till frågor om öppenhet, som kopplas till identitet i ungdomslitteraturens många komma-ut-processer. Samtidigt problematiseras både gemenskapen och kravet på öppenhet.
Vad tror du att vi kan vänta oss i lesbisk litteratur framöver?
- Om jag ska sia försiktigt så tror jag att vi kommer att få se en förändring i formen. Realistiska samtidsromaner var genomgående för 1990-talet men framåt får vi nog se mer mystiska och poetiska inslag och kanske till och med science fiction.

Läs avhandlingen på Divas webbplats. (pdf)
Disputationen äger rum lördagen den 17 april klockan 10.15 vid Umeå universitet.
 

AV: