Genusflödet

• Arkiv

Så odlade näringslivets toppmän
sina informella nätverk

Nyhet: 2010-04-23

Från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet träffades några av näringslivets toppmän i det slutna sällskapet Kung Orres Jaktklubb. Ekonomhistorikern Therese Nordlund Edvinsson granskar sällskapet i en ny bok och kopplar traditionen med mäns informella nätverk till diskussionen om kvotering till börsstyrelser.

Varför är det intressant att studera det här?
- Det är viktigt att diskutera hur manlighet konstrueras i näringslivet. Sällskapet ger en intressant inblick i hur broderskap blir till. Vi talar om bastuklubbar och att näringslivets män träffas och spelar golf, men vi vet egentligen inte hur män umgås i de här sällskapen. Medlemmarna kunde verkligen slappna av i Kung Orres Jaktklubb. Det visar någonting annat än den stereotypa bilden av maskulinitet i näringslivet. De badade nakna ihop och hade maskerader, sedan träffades de professionellt och valde in varandra i styrelser.

Vad gick sällskapet ut på?
- Man ägnade sig åt jakt men hade också andra sociala samkväm och det var mycket rollspel. Man använde en jargong som var väldigt olik näringslivet. I sällskapet var man inte längre den disciplinerade företagsledaren, man skulle släppa företagsledarrollen. Medlemmarna pratade om att man ville vara en ”orrtupp” och fågeln utstrålar en viss typ av maskulinitet. Tuppen brukar kopplas till sexualitet och orrtuppar möts och utövar maktkamper i skogen.

Vilka fick vara med?
- Sällskapet dominerades av näringslivets elit, de absolut ledande männen. Man blev medlem genom att någon annan i sällskapet rekommenderade en och det fanns en hierarki som i stor utsträckning var kopplad till ålder. De yngre skulle fostras av de äldre och alla var inte ”orrtuppar”. De som stod lägst kallades ”skavader” vilket är en fiktiv blandning mellan tjäder och hare.

Fanns det några kvinnor i sällskapet?
- Från 1930-talet fanns medlemmarnas fruar, som kallades ”orrhönor”, med som värdinnor, men kvinnor objektifierades inom sällskapet och ansågs generellt som för sura och tråkiga för att vara med. Jakt sågs också som en manlig syssla, men en kvinna blev faktiskt medlem och fick vara med och jaga. Det var Marianne Wallenberg. Hon tolererade den objektifierande jargongen och såg sig själv som en ”orrhöna”.

Vad har det här sällskapet med diskussionerna om kvotering till börsstyrelser att göra?
- Det är viktigt att diskutera föreställningar om män och kvinnor i näringslivet och vad de rätta kontakterna betyder. Kvoteringen av kvinnor till börsstyrelser i Norge har väckt kraftigt motstånd men mot bakgrund av traditionerna inom näringslivet är det viktigt att det diskuteras. Det är också viktigt att man inte bara ser till genus utan även till hur andra grupper exkluderas utifrån till exempel etnicitet och sexualitet.

Läs mer om boken Broderskap i näringslivet: en studie om homosocialitet i Kung Orres Jaktklubb och om Therese Nordlund Edvinsson på hennes presentationssida på Stockholms universitets webbplats.

AV: