Anita Göransson, professor i Genus, ekonomisk förändring och organisation vid Linköpings universitet och Göteborgs universitet:
Det finns ett nytt internationellt klassamhälle, där nya sätt att underordna och överordna människor uppkommit. Men det har länge varit ute att studera arbetets utveckling och maktförhållandena i samhället. Det gäller inte bara genusforskarna utan många andra forskare också.
Nu finns dock som väl är en internationell tendens att återupptäcka sociala klyftor och klassbegreppet och att studera kombinationer av kategoritillhörigheter och hur de värderas och fungerar i olika kontexter. Jag tror att den tendensen är på väg hit också.
Den innebär samtidigt att den hittills så populära diskursanalysen allt mer kommer att kombineras med en materialistisk analys, att teori utvecklas i dialog med empiri och att både kvantitativa och kvalitativa metoder används. Det är förmodligen den dominans i genusforskningen som funnits på senare år av humanistiska kulturstudier, som har gjort att maktanalyser blivit mer sällsynta och även att kvalitativa metoder ofta dominerat totalt – åtminstone i delar av genusforskningen.
Se Anita Göranssons avhandling Från familj till fabrik: teknik, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830-1877 i databasen Gena (genusavhandlingar).
Se Anita Göranssons presentationssida på Linköpings universitet.
Den här texten publicerades första gången i tidningen Genus jubileumsnummer, nr 3-4 2008.
