Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap, forskningsledare vid Centrum för genusvetenskap, med excellensprogrammet GenNa, Nature/Culture Boundaries and Transgressive Encounters, Uppsala universitet:
Genusforskningen idag är stark främst inom humaniora och samhällsvetenskap men det pågår en breddning mot naturvetenskapliga och medicinska fält. Nya tvärvetenskapliga frågeställningar och samarbete mellan forskare från olika ämnen ökar genusforskningens relevans i samhället. Det krävs utveckling av teorier och begrepp som kan utforska genus betydelse i intersektionella möten mellan flera dimensioner. Det krävs också konkret förankrad genusforskning för att förstå till exempel kroppens betydelse i produktionen av begrepp, strukturer och kunskap.
Förbindelserna mellan forskning och utbildning måste stärkas och genuskompetens öka bland lärare och forskare. Alla studenter ska få kunskap om genus. Att genus fortfarande inte är integrerat i traditionella discipliner, utan i hög utsträckning är avhängigt individuella insatser på enskilda institutioner, signalerar tydligt behov av ökad genuskompetens. Projekt som genuscertifiering av universitetsutbildning är en förutsättning för att kunna utveckla genusforskningen i framtiden.
Den här texten publicerades första gången i tidningen Genus jubileumsnummer, nr 3-4 2008.
