Till startsida
A-Ö

Genusforskningens terminologi

Ordlistan nedan tar upp ett urval termer inom kunskapsfältet genusstudier, baserat på de ord som forskarna under rubriken Forskare berättar använder i sina texter. Flertalet av definitionerna utgår ifrån Nationalencyklopedin, men även bland annat Wikipedia, aktivistsajter, artiklar och böcker har använts som källor. Ordlistan är sammanställd av professor emirita Ulla Holm.


etnicitet

Etnicetet avser en persons identifikation med och känsla av tillhörighet till ett visst folk eller en viss etnisk grupp. Termen kommer från grekiskans ethnos ('folk'), och kunde användas i relation till så kallade hedningar, en grupp människor, en stam eller ett folk.

Etnicitet är inte detsamma som nationalitet, religiös tillhörighet eller ras, ett ord som för övrigt sällan används idag. Inom en nation finns oftast flera olika etniska grupper. En etnisk grupp kan rymma människor med väldigt olika bakgrund. Ordet svensk kan användas som en beteckning både på en nationalitet och en etnicitet. En svensk same eller en svensk rom har svensk nationalitet och samtidigt samisk eller romsk etnicitet.

Uttrycket etnisk maktordning rymmer i sin tur en förståelse av att samhället är präglat av en ojämn fördelning av uppgifter, resurser och makt mellan svenskar och invandrare och att denna ojämlikhet består, trots åtgärder. Den etniska maktordningen karaktäriseras av:

  1. att svenskar och invandrare hålls isär, och indelas enligt ett hierarkiskt mönster på arbetsmarknaden och i dagligt tal
  2. att svenskar/svenskhet utgör normen och att svenskar är överordnade och “invandrare” underordnade.


Till ordlistans början
Till ordlistans källor

 

feminism, feministisk

Feminism (av latin fe´mina ‘kvinna’) är dels en övergripande teori (förklaringsmodell), dels en politisk rörelse. Feminismen utgår från att kvinnor i allmänhet har en sämre ställning än män. Den situationen tycker feminismen behöver ändras. En person som håller med om detta kallas feminist.

Olika feministiska riktningar, feminismer, förklarar orsakerna till mäns och kvinnors olika villkor på olika sätt. Den feministiska politiska rörelsen arbetar också på olika sätt för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. En del feminister menar att kvinnornas sämre ställning kan försvinna genom politiska förändringar och nya lagar. Andra anser att det inte räcker utan att man måste förändra hela samhället totalt.

Feminismen kan delas in i två huvudgrupper: essentialistisk feminism och konstruktivistisk feminism. Inom grupperna finns det flera olika feministiska riktningar. Enligt essentialistisk feminism finns det grundläggande skillnader mellan kvinnor och män som är biologiska, alltså något man föds med. Kvinnor anses till exempel födas med moderliga egenskaper. Ett annat ord för essentialistisk feminism är särartsfeminism.

Konstruktivistisk feminism skiljer mellan biologi och kultur. Enligt den har män och kvinnor olika biologiska kön, men de föds inte med egenskaper som är speciella för deras kön. I stället menar man att det är historien och samhället som har skapat skillnader mellan könen och vad som uppfattas som manligt och kvinnligt. Ett annat ord för konstruktivistisk feminism är likhetsfeminism.

Läs mer om olika typer om feminism: särartsfeminism, likhetsfeminism, anarkafeminism, postmodern feminism och radikalfeminism.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

genus

Termen genus (av latin, ‘härkomst’, ‘släkt’, ‘stam’, ‘kön’, ‘art’, ‘slag’) används inom genusforskningen som benämning på:

  • ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster
     
  • den sociala process som tillskriver såväl människor och institutioner kollektiva maskulina och feminina könsegenskaper.


Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning under andra vågens feminism och har ersatt samt utvecklat tänkandet kring begreppet könsroll.

I kontrast hävdade genusforskare att det är kulturen snarare än naturen som formar våra attityder, handlingar med mera. Genus är en identitet vi anammar eller skapar. Allt fler genusforskare hävdar vidare att begreppet genus i sig påverkas, formas av eller samverkar med andra lika starka kulturella krafter såsom etnicitet och klass. Själva distinktionen kön/genus ses i senare genusforskning som en reglerande social apparat som positionerar kön såsom naturgivet. Samhället uppfordrar oss att utöva manlighet eller kvinnlighet. Vi kan inte välja att inte ha något kön alls.

Genusbegreppet betonar relationen mellan könen, det vill säga att uppfattningar, normer och idéer om kön skapas relationell. Genus som konstruktion kan studeras på olika nivåer, till exempel människors relationer (familj och parrelationer), på individnivå som könsidentitet, olika organisationer och institutioner (företag, politiska partier, medier och klasser) samt strukturella förhållanden (ekonomi, arbetsmarknad, politik och vetenskap). Parallellt används termen kön i samma betydelse.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

genusforskning

Genusforskning är ett relativt nytt forskningsområde, ofta av tvärvetenskaplig karaktär, där genus, manligt och kvinnligt i betydelsen sociala och kulturella konstruktioner, sätts i fokus. Benämningen används sedan mitten av 1990-talet även forskningspolitiskt och har med tiden ersatt benämningar som kvinno- och jämställdhetsforskning. Forskningsfältet har utvecklats inom både traditionella ämnesdiscipliner och inom genusvetenskap såsom ny, egen disciplin.

Termen genusforskning tar sin utgångspunkt i maktförhållandet mellan könen och undersöker kvinnors och mäns liv och livsvillkor och könets sociala och kulturella manifestationer i både då- och nutid. Den kritiserar och omtolkar även forskning som gjort manlighet till norm och är på det sättet av både kompletterande och förändrande karaktär.  Inom forskningsfältet studeras vidare de processer genom vilka kunskap skapas och utifrån ett vetenskapskritiskt perspektiv synas det sammanhang forskaren själv ingår i.

Genusforskning betonar sammanhangets betydelse för kön och könsrelationer. Detta innebär att fältet omfattar forskning om såväl kvinnor som män, om feminint och maskulint samt sexualitetens betydelse för konstruktioner av kön. Intresset för hur olika maktordningar samverkar i konstruktioner av sociala skillnader har ökat betydligt under senare tid. Inom fältet genusforskning samsas med andra ord kvinnoforskning, mans- eller maskulinitetsstudier, queer- och homostudier, studier som undersöker hur genus samverkar med exempelvis. klass, etnicitet, sexualitet, funktionsförmåga och ålder.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

genusperspektiv

Med genusperspektiv avses att man analyserar företeelser, förhållanden och processer i samhället inom politik, ekonomi, utbildning, vetenskap, kultur etc. utifrån ett perspektiv som tar hänsyn till att relationer mellan kön kan inverka även i till synes könsneutrala sammanhang. Genusperspektiv uppmärksammar även att föreställningar om kön som skapar systematisk ojämlikhet mellan könen.

Genusperspektiv kan omfatta både genusforskningens kunskapsutveckling och åtgärder att öka medvetenheten om genuskunskapens betydelse. Det innebär med andra ord både ett fokus på kvinnors och mäns ofta skilda livsvillkor och erbjuder vetenskapsteoretiska verktyg för att lyfta fram, beskriva och analysera dessa villkor och relationer mellan könen. 

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

genusvetenskap

Ämnet genusvetenskap är en ny akademisk disciplin som grundar sig på flera decenniers tvärvetenskaplig forskning där frågor om makt, resursfördelning och ojämlikhet ur ett genusperspektiv står i fokus. Genom att utveckla begrepp och teorier söker genusvetenskapen förklaringar till människors handlingar och förhållanden i samhället som skapar och återskapar ojämlikhet baserat på kön.

Genusvetenskapen synliggör att skillnader mellan kvinnor och män, i historia och nutid, ofta är skillnader i makt; män som grupp lever sina liv gynnade av att vara män, medan kvinnor som grupp lever sina liv genom att övervinna det motstånd de möter för att de är kvinnor.

En medvetenhet om genusdimensionens betydelse för identitet, kunskap och makt är utgångspunkt för analyser av personliga likväl som samhällspolitiska förhållanden.

  • Hur upplevs, förstås och påverkas till exempel lagstiftning, politik, sexualitet, kultur, ekonomi och vardagsliv av den genusordning och den könsförståelse som råder?
  • Hur “görs” kön, och vilka faktorer leder till en förändrad syn på kön och makt?
  • Hur samverkar olika sociala kategorier baserade på klass, etnicitet, ålder, religion och funktionsskillnad med skapandet av genus?
  • Vilka förhållningssätt är nödvändiga om vi vill studera dessa frågor på ett vetenskapligt sätt?


Genusvetenskap hämtar sina metoder och kunskaper från såväl humanistiska som samhällsvetenskapliga ämnen och berör en rad olika forskningsteman. Bland annat behandlas olika feminismer, postkolonial teori, queerteori, intersektionalitet, jämställdh etsforskning och maskulinitetsforskning.
Inom dagens genusvetenskap samsas bland annat kvinno- och jämställdhetsforskning, maskulinitets-, homo-, trans- och queerforskning, postkolonial feministisk forskning och intersektionalitetsforskning.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

heteronormativitet

Den sociala norm eller grupp av normer som säger att det normala, naturliga, förväntade eller önskvärda i ett samhälle är att sexuella handlingar, begär och familjebildningar är något som förekommer mellan kvinnor och män. Därmed blir sexuella handlingar, begärsinriktningar etc mellan personer av samma kön betraktade som onormala, onaturliga, eller oönskade.

Heteronormer genomsyrar hela samhället och finns överallt och hos alla. De stärks och sprids genom de omedvetna och medvetna handlingar, som att till exempel små barn läser en sagobok där prinsen (i blå mantel) räddar prinsessan (i rosa klänning) och annat liknande. Heteronormativitet inbegriper även makten och privilegiet hos dem som ser sig som heterosexuella, att bedöma vad som är normalt och önskat respektive onormalt och oönskat.

Avsteg från heteronormer märks och kan leda till ett positivt accepterande och respekterande, som till exempel när en person kommer ut som homosexuell, men det händer också ofta att personer som avviker från heteronormer drabbas av utfrysning, trakasserier och våld.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor


innovationssystem

Innnovationssystem avser nationella, regionala eller sektoriella system för organisering av kunskapsutveckling och forskning.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

intersektionalitet

Intersektionalitet är ett samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på ras, kön, klass ålder och funktionsförmåga.

I Sverige har begreppet fått stor spridning såväl i akademisk forskning som i politisk debatt om diskriminering på grund av kön, sexualitet, etnicitet, funktionshinder och ålder. En viktig utgångspunkt för intersektionella analyser är att människors erfarenheter, identiteter och möjligheter baserar sig i en rad olika positioner i samhället som inte kan förstås isolerade från varandra. Kvinnor är således aldrig ”bara” kvinnor eftersom könsrelationer – lika lite som klass, etnicitet eller sexualitet – inte är tillräckliga för att förklara hur ojämlikhet uppstår eller på vilket sätt makt utövas. Det är till exempel stor skillnad på vilken position en högutbildad svenskfödd kvinna tillskrivs i det svenska samhället jämfört med en invandrad kvinna som saknar utbildning.

Ett intersektionellt perspektiv öppnar för möjligheten att upplösa gränserna mellan olika sociala kategorier för att i stället rikta uppmärksamheten på hur de påverkar varandra.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

(L)HBT(Q)

En förkortning för homosexuella, bisexuella och transpersoner i syfte att skapa en samlingsbeteckning som kan fungera som utgångspunkt för politisk handling och krav på utökade rättigheter.

På engelska används förkortningen lgbt eller glbt som står för lesbian, gay, bisexual and transgender. Olika förkortningar används även i Sverige för att synliggöra olika aktivistgrupper. En del argumenterar för lhbt, då som synliggör lesbiska, inom gruppen homosexuella. Men den kortare beteckningen hbt har fått större genomslag. Även tillägget ”q” för queer, lhbtq, används ibland.

Homosexuella och bisexuella personer definieras som en grupp på basis av sin sexuella inriktning eller begär, medan transpersoner definieras som grupp på basis av sin könsidentitet. Skillnaden är viktig då transpersoner kan vara både homo-, bi- och heterosexuella. Homosexuella personer attraheras av och blir förälskade i personer av samma kön medan bisexuella kan bli attraherade av och förälskade i personer oavsett kön. Transpersoner är i sin tur en samlingsbeteckning som omfattar transvestiter, transgenderister, dragkings/dragqueens, transsexuella och intersexuella.

En transsexuell person upplever sig vara född i en kropp med ”fel” fysisk och juridisk könstillhörighet. Tidigare har många önskat korrigera sin kropp genom hormonbehandlingar och/eller kirurgi för att den ska överensstämma med den upplevda könsidentiteten, men numera vill alltfler endast få en ny juridisk könstillhörighet.

Transvestiter är personer som, ibland eller alltid, klär sig i det ”andra könets” kläder. Uttrycket transgenderist används om ett mer flytande begrepp som innefattar såväl transvestiter som personer som definierar sig som det biologiskt motsatta könet utan att följa dess klädnormer.

Gruppen transpersoner omfattar även intersexuella, personer som fötts med en oklar biologisk könstillhörighet.
Dragqueen och dragking är en beteckningar på personer som anammar kvinnliga/manliga könsuttryck på olika arenor som ett sätt att synliggöra eller ifrågasätta könsnormer.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

kolonisation, kolonial

Kolonialism innebär att ett land erövrar och utnyttjar områden, kolonier, utanför det egna landområdet. Det fanns kolonier redan under antiken, men ordet kolonialism används framför allt om de europeiska ländernas kolonier från 1500-talet och framåt och senare även om USA:s och Japans kolonier.

Ibland talar man om nykolonialism. Det betyder att ett land påverkar politiken och utnyttjar ett annat land som egentligen är självständigt.

Systemet med kolonier började försvinna efter andra världskriget. Numera är nästan alla tidigare kolonier självständiga stater.

De områden som blev kolonier förändrades mycket kraftigt. Kolonialismen innebar att många människor tvingades till slavarbete, utsattes för övergrepp, drabbades av sjukdomar med mera. Kolonialismen är på många sätt grunden till att dagens värld är ojämlik och att u-länder är underutvecklade och beroende av i-länder.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

kön

Kön är i dagligt tal framförallt ett sätt att kategorisera människor. Kön delar ofta in människor i grupperna ”män” och ”kvinnor”. Kön har flera olika delar:

  • Könsidentitet: en persons självidentifierade kön, det vill säga det kön en person känner sig som.
  • Könsuttryck: hur en person uttrycker sitt kön, genom till exempel kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, röst samt eventuell sminkning.
  • Biologiskt kön definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer, alltså utifrån om man har äggstockar, testiklar, vagina eller penis, högst nivåer av östrogen eller testosteron, eller har XX eller XY-kromosomer. Detta är inte så självklart som många tror, läs mer under Intersexuell
  • Juridiskt kön: det kön som står registrerat i folkbokföringen, i passet, i ens legitimation. Ens juridiska kön framgår också av personnumret. I Sverige finns två juridiska kön: kvinna eller man. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön, baserat på deras biologiska kön.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

könsmaktsordning/könsmaktssystem – genusordning/genussystem

Termerna könsmaktsordning/könsmaktssystem används för att beskriva de strukturer och processer som ligger till grund för mäns samhälleliga dominans över kvinnor. Analyser av könsmaktssystem försöker blottlägga de underliggande mekanismer som ger upphov till ojämlikheten, till exempel genom att visa vilka processer i det dagliga samspelet mellan könen som leder till att en ojämlik struktur vidmakthålls. Framför allt undersöks hur sådant som förefaller könsneutralt kan få snedfördelande konsekvenser, därför att män och kvinnor lever under olika och ojämlika villkor.

Uttrycken genussystem/genusordning är myntade och utvecklade inom framför allt antropologi, etnologi, historia och sociologi för att beteckna den sociala struktur som rör kön och som skapar en sorts reglering av män och kvinnor i samhället och på individnivå. Utmärkande för genussystem är enligt flera forskare mönster av dels isärhållning, dels hierarkisering av män och kvinnor på samhällets olika nivåer, till exempel på arbetsmarknaden (genusarbetsdelning) eller inom politiken.

Termerna könsmaktsordning, könsmaktssystem, genusordning eller genussystem används närapå synonymt bland olika genusvetare för att beteckna hela köns- eller genusaspekten på ett visst samhälle inom vilket män är överordnade kvinnor såväl vad gäller resursfördelning som i ett maktperspektiv.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

makt

Makt, inom samhällsvetenskapen avser antingen handling, det vill säga maktutövning, eller förmåga, det vill säga maktresurser. Makt utövas när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen. Grunden för A:s förmåga att utöva makt utgörs av maktresurser, med vilka A kan belöna eller bestraffa B.

Exempel är vålds- och tvångsmedel, arbetskraft, rösträtt, kontroll över ekonomiska resurser som pengar och produktionsmedel samt symboliska belöningar och bestraffningar såsom beröm och klander. Maktutövning accepterad av de berörda som legitim brukar betecknas som auktoritet.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

maktordning

Med maktordning avses den hierarkiska ordning i vilken olika grupper i samhället ges makt. Feminister har myntat termen könsmaktsordning, det vill säga. att det finns en ordning i samhället enligt vilken kvinnor får mindre makt än män. Men det finns också maktordningar som styrs av klass, sexualitet, ”ras”/etnicitet, ålder, etc.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

maskulinitet(er)

Från maskulinum - ett grammatiskt genus som innefattar de flesta substantiv som betecknar varelser av hankön. Adjektivet maskulin betecknar egenskaper som många människor anser vara typiska för män.

Maskulinitetsforskning, en nyare gren av genusforskningen, som skiljer sig från tidigare mansforskning, försöker hitta svar på frågor av typen: Hur skapas manlighet? Vad finns det för skillnader mellan olika typer av manlighet? Varför förändras bilden av vad manlighet är?

Maskulinitetsforskning kallas också Kritiska studier av män och maskuliniteter, som förekommer i flera varianter menaroch utgår från att manlighet inte är något biologiskt, något man föds med. I stället anser man att manlighet skapas socialt och kulturellt. En annan viktig ståndpunkt är att det inte bara finns en form av manlighet, utan flera olika manligheter, eller som en del föredrar att kalla det: maskuliniteter. Det finns fler olika former och de förekommer samtidigt. En del former av manlighet äger mer samhällelig makt än andra och kallas då hegemonisk maskulinitet.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

minoritetskategorier

Minoritet är motsatsen till majoritet och betyder mindre tal eller den mindre andelen av något. En minoritet kan vara en samhällelig grupp som har färre medlemmar i förhållande till majoriteten. Ofta används ordet minoritet om en inom en större (nationell) gemenskap som på något sätt behöver försvara sin egenart och existens gentemot majoritetsbefolkningen. Till dessa hör etniska, språkliga, religiösa, nationella och sexuella minoriteter. Exempel på minoriteter som ofta benämns som sådana:

  •  invandrare
  •  vänsterhänta
  •  funktionsnedsatta
  •  teckenspråksanvändare
  •  sexuella minoriteter
  •  etniska minoriteter
  •  språkliga minoriteter
  •  religiösa minoriteter
  •  nationella minoriteter


Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

normer

Norm, ( av latin no´rma ’rättesnöre’, ’regel’) avser

  1. det ”normala” eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp; konvention, praxis. Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem. Formella lagar uttrycker en del av samhällets normsystem, andra förmedlas via traditioner, seder och bruk.
     
  2. handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller om hur något bör vara beskaffat eller organiserat. Inom moralfilosofi och politisk filosofi studeras huvudsakligen generella normer för moraliskt riktigt handlande eller för en riktig organisation av samhällen. Enligt en vanlig uppfattning kan normer inte logiskt härledas från beskrivningar av fakta. Många anser dessutom att normer varken är sanna eller falska.


Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

objekt

Används mestadels om föremål men ibland även om en person själv framhäver eller tillskrivs en passiv roll.

Till ordlistans början
Till ordslistans källor
 

patriarkat

Patriarkat (av medeltidslat. patriarcha´tus) avser familje- eller samhällssystem där den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet. Med en breddad definition ses patriarkat som ett samhällsskick där familjelivet och de familjerättsliga förhållandena präglas av att fadern har oinskränkt makt, oavsett om den är välvillig, auktoritär och/eller våldsutövande. Medan det alltid rör sig om mansdominans, kan alltså graden och karaktären av förtryck gentemot kvinnor och yngre män variera.

Patriarkat har allmänt använts som samhällsvetenskaplig benämning på sociala system inom vilka kvinnor är underordnade män, särskilt inom tidig kvinnoforskning. Patriarkatet som en djupt liggande samhällsstruktur kan än idag manifesteras på många sätt i arbetsliv och hem. Även exempelvis våldtäkt, pornografi, kvinnlig prostitution kan ses som effekter av ett patriarkaliskt system.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
  

postkolonialism

Postkolonialism är ett forskningsfält som utifrån studier av litteratur, konst, historia, samhällsvetenskap och humaniora problematiserar den västerländska kunskapstraditionen och dess förankring i globala relationer av dominans och underordning.
Postkolonialismen lyfter fram kolonialismens avgörande betydelse för framväxten av idéer om modernitet, humanism och civilisation där den västerländska kulturen och samhällsmodellen placeras högst upp på en utvecklingsskala. Ett av postkolonialismens viktigaste bidrag är synliggörandet av de historiska kopplingarna mellan kolonialism och nutida former av rasism och etnisk diskriminering. Prefixet “post” markerar att nutida samhällen fortfarande präglas av det koloniala arvet och av en kunskapssyn som legitimerar över- och underordningsrelationer, som skapades under koloniseringen och som idag återskapas globalt och lokalt.
Feministiska perspektiv har under de senaste åren fått alltmer centrala roller i den postkoloniala debatten.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor

 

queer

’Queer’ (av engelska queer 'konstig', 'excentrisk', 'homosexuell') är

  1. en paraplybeteckning som refererar till HBT-personer
  2. en akademisk forskningsposition där man studerar det ”normala” istället för det som avviker utifrån de så kallade avvikandes position
  3. en aktivistisk motståndsrörelse mot heteronormativitet som inte bara behöver inbegripa hbt-personer utan även heterosexuella , det vill säga ett generellt avståndstagande från fasta identiteter.


Själva benämningen ’queer’ härstammar från radikala aktivister som på 1980-talet kallade sig ’queer’ för att uttrycka sin stolthet och sitt avståndstagande från den normativa heterosexualitetens påbud och krav, det vill säga till heteronormer.

Se även queerteori, heteronormativitet.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

queeraktivism

Politisk strävan efter att ifrågasätta samt motverka heteronormativitet, könsroller samt vedertagna sexualitetsfack. Queeraktivisten motsätter sig strukturer som begränsar människors personliga frihet samt ser könstillhörighet som sociala kontruktioner.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

queerteori

Queerteori är en samlingsbeteckning för olika teoretiska perspektiv, som sedan 1980-talet för att kunna analysera sexualitet som relationer, identiteter, strukturer, normer och värderingar såsom historiskt betingade. Två centrala bidrag till queerteori är ifrågasättanden av

1) sexuell identitet (eller identitet överhuvudtaget) som en personlig egenskap och som grund till politiska rörelser
2) fenomenen ”heterosexualitet”, ”homosexualitet”, ”kvinna” och ”man” såsom naturgivna. Enligt queerteori ses de i stället som relationer mellan olika slags socialt konstruerade sanningar, begär och maktförhållanden.

Dessa ansatser har utvecklat teorier och metoder för att kunna analysera uppkomst av och förgivettaget innehåll i antaganden om olika sexualiteter.

Inom queerteorier betecknar ”queer” inte en identitet utan en position i förhållande till det (hetero)normativa – en position tillgänglig för envar som är marginaliserad på grund av sexuella handlingar eller genusidentifikationer och som kan utgöra en grund utifrån vilken insiktsfull kritik av samhälle och kultur kan bedrivas.
Se även queer, heteronormativ

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

sexism, heterosexism

Med sexism (en bildning till engelska sex 'kön' i analogi med rasism) avses nedvärdering av en person på grund av dennas kön. Uttrycket introducerades på 1960-talet av feministiska forskare som en parallell till rasism. Från att ursprungligen ha åsyftat nedvärdering av kvinnor innefattar begreppet sexism numera nedvärdering även av män. Jämför könsdiskriminering.

Heterosexism innebär förgivettaganden om att alla är heterosexuella samt marginalisering av personer som inte identifierar sig som sådana. Heterosexism handlar även om tron att heterosexualtiet är överlägsen homosexualitet och alla andra sexuella orienteringar.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor

 

sexualitet (er), sexuell läggning

Sexualitet och genus används allt oftare som identitetsskillnader på individnivå. Då blir sexualiteten en skillnad i sexuell läggning eller orientering medan genus har kommit att handla om en delning av mänskligheten i manligt-kvinnligt utan koppling till sexualiteten. Sexualitet är framförallt ett grundläggande behov hos människor att söka kärlek, kontakt, värme och närhet. Sexualiteten påverkar tankar, känslor och handlingar. Alla samhällen har legala och sociala regler för sexuella aktiviteter. Den form av sexualitet en del anser vara bra och normal anser andra vara onormal och dålig.

Sexuell läggning avser beskrivningar av huruvida en person blir förälskad i eller attraherad av kvinnor, män eller av både kvinnor och män.

En sexuell läggning kan sägas bestå av olika komponenter såsom praktik, identitet och preferens. Dessa tre komponenter tillsammans utgör då den sexuella läggningen.

  • Praktik: Vem har du relation med och vem har du sex med?
  • Identitet: Vad känner du dig som och vad kallar du dig?
  • Preferens: Vill du leva med män eller kvinnor? Föredrar du att ha sex med ett av könen eller båda?


Heterosexualitet innebär att en person har förmåga att förälska sig i och känna sexuell lust till människor av det motsatta könet. Det betyder ibland att man kan känna lust till någon av samma kön, men att man föredrar det motsatta könet. En person som kallar sig heterosexuell har en heterosexuell identitet, det vill säga känner sig och ser sig själv som heterosexuell.

Homosexualitet betyder att en person har förmåga att förälska sig i och känna sexuell lust till människor av samma kön som den själv. Det innebär ibland att man kan känna lust till någon av motsatt kön, men att man föredrar personer av samma kön. En person som kallar sig homosexuell har en homosexuell identitet, det vill säga känner sig och ser sig själv som homosexuell.
Det är inte tillåtet att diskriminera eller hetsa mot homosexuella. I många länder är det dock fortfarande ett brott att ha sex med någon av samma kön eller att kämpa för homosexuellas rättigheter.

Bisexualitet betyder att en person har förmåga att förälska sig i och känna sexuell lust både till människor av det motsatta könet och till människor som är av samma kön som man själv. En person som kallar sig bisexuell har en bisexuell identitet, det vill säga känner sig och ser sig själv som bisexuell. Man uppfattar sig inte som homosexuell när man lever med någon av samma kön eller heterosexuell när man lever med någon av motsatt kön.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

struktur(er)

Struktur betyder egentligen ’byggnad’. Ordet används om den helhet eller det mönster som byggs upp av de ingående delarna. Ett tygs struktur beror på hur trådarna i väven är flätade.

Ofta används ordet abstrakt och betyder då ungefär ’uppbyggnad’, ’ordning’. Samhällsstrukturen handlar om hur samhället är uppbyggt av människor och deras institutioner: företag, organisationer, myndigheter, skolor och högskolor och så vidare. Ordet används i många andra sammanhang, ofta vetenskapliga.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor

teori, metod, metodologi mm

Teori (av grek. theōri´a ’betraktande’, ’begrundande’) avser en grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. Teori används ofta synonymt med lära, för att beteckna ett väletablerat kunskapssystem, men kan också användas för att understryka den hypotetiska karaktären hos en grupp påståenden ("Detta är ännu bara en teori"). Teorier kan vara helt deduktiva, såsom i matematik och logik, eller empiriska om de åtminstone delvis är baserade på vår sinnliga erfarenhet.

Metod, planmässigt tillvägagångssätt (för att uppnå visst resultat).

Metodologi (grek. me´thodos väg och -logi´a ’-lära’), i vid mening läran om metoder (planmässiga tillvägagångssätt) vid olika mänskliga förehavanden.

Vetenskapsteori avser det systematiska studiet av vetenskapen med syfte att kartlägga de mekanismer som styr den vetenskapliga kunskapens uppkomst och utveckling; studier av vetenskapens metoder, kunskapsteoretiska förutsättningar och giltighetskriterier.

Kvantitativ metod är inom samhällsvetenskaperna ett samlingsbegrepp för de arbetssätt där forskaren systematiskt samlar in empiriska och kvantifierbara data, sammanfattar dessa i statistisk form samt analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser. Kvantitativa metoder och därtill kopplade tekniker, såsom postenkät, är något av ett villkor vid studiet av stora populationer. Kvantitativa metoder var fram till 1960-talet dominerande inom samhällsvetenskaperna för att därefter allt oftare kombineras med eller kompletteras av kvalitativa arbetssätt.

Kvalitativ metoder omfattar oftast mindre populationer och innebär fördjupning i enstaka fallstudier snarare än att, som inom kvantitativa metoder, generalisera över ett stort antal fall.
Från 1960-talet har de fått en mer framskjuten plats och är i dag väl etablerade. Från att ha prioriterat kvalitativa metoder strävar allt fler samhällsvetenskapliga genusvetare efter att kombinera kvalitativa och kvantitativa arbetssätt i syfte att nå en så allsidig belysning av ett forskningsområde som möjligt.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

transpersoner

Transpersoner är en paraplyterm omfattande de, som på något sätt avviker från normer och traditioner för eller föreställningar om så kallat ”riktiga” män och kvinnor. Att vara transperson har ingenting med sexualitet att göra utan det handlar om hur man ser på sin könsidentitet. Som transperson kan man vara homo, hetero, bi, queer, asexuell eller något annat.

Ordledet trans- kommer från latin och betyder att överskrida, gå genom, bortom eller att befinna sig på olika sidor. Uttrycket transperson började användas av hbt-rörelsen under 1990-talet. Det fyllde ett viktigt behov: ett enkelt, samlande ord för könsöverskridare i stort för att till exempel kunna driva rättighetsfrågor.

Om de kategorier som paraplyet transperson inkluderar brukar använda bland andra termerna transvestism, transsexualism, intersex, intergender, och genderqueer.

Intergender eller genderqueer används av den person som identifierar sig som både och, mellan eller bortom kategorierna kvinna/man. En del av dem vill förändra sina kroppar via hormoner och/eller kirurgi.

Transvestit kallas eller kallar sig den person som ibland, ofta eller alltid använder sig av ett annat uttryck för kön än det som förväntas, till exempel att klä sig i det motsatta könets kläder. Transvestism har klassats som en beteendemässig störning i internationella diagnosmanualer, men förekommer inte längre i svensk version.

Termen intersex, betecknar medfödda atypiska könskaraktäristika, som till exempel mikropenis och klitorisförstoring.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

vithet

Begreppet vithet har öppnat för en analys, där det att vara vit ofta innebär att förkroppsliga ett slags norm och därför aldrig behöva betrakta sig eller omtala sig i termer av ras eller etnicitet. Men det fyller främst funktionen att motverka tendenserna att per automatik koppla samman frågor och föreställningar kring etnicitet och ras med enbart invandrare och etniska minoriteter.

Så kallade vithetsstudier, ett tvärvetenskapligt forskningsfält, kopplar konstruktionen av vit identitet till reproduktionen av rasism, eller med så kallad rasifiering (att ”göra ras”, skapa rasistiska föreställningar där de tidigare inte funnits eller att uppfatta sociala skillnader som biologiska och nedärvda). Idén bakom vithetsstudier är att närmre granska vilka värderingar, mål och antaganden som vår hegemoniska kultur håller sig med och att ifrågasätta normaliseringen av en sådan ideologi. Vithetsstudierna försöker synliggöra att samhällets rasifiering inte bara skapar underordning och marginalisering, utan även formar system för privilegier och överordning, det vill säga en vithetens hegemoni.

Studier av vithet bör ses i relation till anti-rasistisk och postkolonial forskning. Det handlar dels om att analysera vithet som en av många delar i en vidare analys av samhällets rasifierade relationer, dels om att tydligt visa att dagens kritiska granskningar av vithet står i skuld till tidigare anti-rasistiska intellektuella.

Kritik av vithetsstudier kommer från just detta håll, där en del icke-vita menar att vitheten, dess privilegier, överordningar och hegemoni på intet sätt är osynliga eller passerar obemärkta – för icke-vita.

Till ordlistans början
Till ordlistans källor
 

Till sidans topp
Dela

© Göteborgs universitet, Box 100 , 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta