40 förslag för en feministisk forskningspolitik

2015-12-10 10:27

För att uppnå hög kvalitet och innovation i forskning är genusperspektiv i forskningen och en jämställd akademi nödvändigt. Det är utgångspunkten i det forskningspolitiska inspel som Nationella sekretariatet för genusforskning lämnat till regeringen. Inspelet ger flera förslag till forskningspolitisk förändring.

Nyhet 

Nationella sekretariatet för genusforskning har i uppdrag att bevaka, stödja och informera om genusforskningens förutsättningar, villkor och behov och lämnade i november ett inspel till den kommande forskningspropositionen. Forskningsfinansiering, forskningens villkor, genusforskningens villkor och jämställdhet i akademin är de huvudområden som diskuteras i underlaget, som sammanlagt ger 40 förslag till en ny forskningspolitik.

Trots en stark utveckling, både i Norden och internationellt, är villkoren för såväl genusvetenskap som ämnesintegrerad genusforskning i Sverige otillräckliga. I inspelet föreslås bland annat att en rådgivande, forskningspolitisk genuskommitté under Utbildningsdepartementet inrättas, med uppdrag att följa upp och ge förslag om genusforskningsfältets utveckling.

Tydligare instruktioner och stärkt genuskompetens

Brist på genuskompetens i forskningsrådens och övriga forskningsfinansiella organisationer leder till att genusforskning inte kan garanteras en kvalitetssäkrad bedömning. Det är en problematik som genusforskningen delar med övrig tvärvetenskaplig och kritisk forskning. Därför förslår sekretariatet att instruktionerna till forskningsråd och andra bidragsgivande sektorsmyndigheter förtydligas, samt att genuskompetensen vid berednings- och bedömningsarbete stärks.

– Precis som andra forskningsområden vill vi bidra med underlag som kan stärka forskningspolitiken. I grunden handlar det för oss om att säkerställa att genusforskning får samma villkor som andra forskningsområden. Det gäller inte minst rätten till sakkunnig bedömning, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.

På senare år har Nationella sekretariatet för genusforskning riktat in sig på frågor om forskningens villkor mer generellt i frågor där genusforskningen kan bidra med kunskap.

– Ojämställda villkor inom forskningssystemet påverkar många forskare, oavsett vilket forskningsområde de befinner sig i. Genusforskningen bidrar bland annat till förståelsen om hur ojämställdhet görs inom akademin. Det har därför blivit en viktig fråga för sekretariatet att adressera i inspelet, säger Kerstin Alnebratt.

Hög kvalitet kräver genusperspektiv och jämställda villkor

Sekretariatet föreslår att universiteten ökar antalet meriteringsanställningar, att alla befattningar utlyses formellt och att frågan om bibliometri som grund för att bedöma vetenskaplig kvalitet ses över ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Forskning med hög kvalitet kräver genusperspektiv såväl som jämställda villkor för forskning, anser Fredrik Bondestam, forskningssamordnare på Nationella sekretariatet för genusforskning.

– Utan genusperspektiv på till exempel utbildning, hälsa och arbete, blir den kunskap som skapas om de politikområdena undermålig och skev. Och görs inget åt de ojämställda villkoren för forskning, som i dag generellt premierar seniora och inrikesfödda män, så kommer kunskapen att skapas utifrån allt för snäva utgångspunkter.

Sekretariatet föreslår även att jämställdhet ska vara ett av flera centrala kriterier vid vetenskapliga anställningar och vid fördelningen av universitetens basanslag och av externa forskningsmedel.

– Vi ser att styrningen fasas ut i regleringsbreven, men forskningsråden behöver förnyade uppdrag och akademin behöver ta större ansvar för strategisk prioritering av sina egna forskningsmedel, säger Fredrik Bondestam.

Han menar att universiteten måste använda basanslagen ansvarsfullt, så att de inte oavsiktligt återskapar nuvarande villkor för forskning genom att finansiera ojämställdhet.

– För att det ska fungera behövs förmodligen en tydligare uppföljning av universitetens verksamhet.

Skribent Inga-Bodil Ekselius
Bifogade filer

Sekretariatets underlag inför forskningspropositionen 2016:

Forskning för förändring Underlag till Forskningspropositionen 2016 (pdf)

visa fler nyheter ›