Bild på en stor folkmängd. Många har plakat.
Women's March Stockholm den 21 januari 2017. Foto: Daniel Matsuda

Aborträtten både hotad och försvarad

2017-02-10 09:00

Samtidigt som Trump inför lagar som gör det svårare att få abort i USA och världen, tas det så kallade ”barnmorskemålet” upp i Arbetsdomstolen här i Sverige. Aborträtten är åter i skottlinjen, men det finns ett starkt försvar.

Nyhet 

Om Arbetsdomstolen dömer till fördel för barnmorskan och hennes juridiska ombud, Ruth Nordström, är det dramatiskt, menar Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola.

– Det skulle få allvarliga konsekvenser. Vi ser nog inte riktigt vidden av det. Det kan bana väg för fler liknande fall, och även inom andra yrkesgrupper, säger hon.

Hon forskar om aborträttens historia i Sverige, och beskriver det som att motståndet har kommit och gått i vågor.

– Då och då görs försök att nagga aborträtten i kanten. Så har det varit ända sedan den fria aborten infördes 1975, säger hon.

Just nu är det samvetsklausul som debatteras. I det aktuella rättsfallet är frågan om en barnmorska ska ha rätt att vägra vissa arbetsuppgifter, som att medverka vid eller utföra abort, hantera akut p-piller eller sätta in spiral. Tidigare har abortmotståndare velat sänka gränsen för hur sent man ska få göra en abort eller villkora behandlingen med obligatoriska kuratorsamtal.

– Motståndet som sådant är  inte nytt. Om Arbetsdomstolen ger barnmorskan rätt är det en unik händelse i den svenska aborträttens historia, men jag tror inte att det kommer ske, säger Lena Lennerhed.

Rättsfall med koppling till USA

När ”barnmorskemålet” lyftes i tingsrätten år 2015 dömde rätten till fördel för de sjukhus som hade nekat henne anställning. Enligt domstolen var det inte fråga om diskriminering. Fallet drivs vidare av juristen Ruth Nordström, som även fram till 2016 var vd i stiftelsen Provita, som vill inskränka aborträtten. Det finns också kopplingar mellan rättsfallet och den amerikanska organisationen Alliance Defending Freedom, visar Ekots granskning från slutet av januari. De står bland annat för rättegångskostnaderna. Lena Lennerhed är inte förvånad över den kopplingen.

– Den var snarare att vänta, men det är viktigt att det kommer fram att fallet är länkat dit och att det inte endast handlar om en enskild barnmorska, säger hon.

I Ekots granskning beskrivs det svenska rättsfallet som en del av en internationell kampanj som bland annat syftar till att påverka europeisk aborträtt.

– Det visar att den internationella anti-abortrörelsen är väl organiserad och har mycket pengar, säger Lena Lennerhed.

Ökat abortmotstånd i Trumps fotspår

Med Trump som president riskerar abortmotståndet i USA att öka, tror Lena Lennerhed. En av hans första åtgärder som president var att stoppa all statlig finansiering av abortkliniker. Han har också dragit in allt amerikanskt bistånd till organisationer som informerar om abort. Nu har han valt Neil Gorsuch som domare i Högsta domstolen. Om han godkänns av senaten kommer Högsta domstolen få en konservativ majoritet, vilket kan få konsekvenser för aborträtten, menar Lena Lennerhed. Neil Gorsuch har inte dömt i något abortmål tidigare, men betraktas som en abortmotståndare. Det som händer i USA påverkar inte bara amerikaner utan kan även få betydelse för vilken väg andra länder väljer att gå, menar Lena Lennerhed.

– När världens mäktigaste land väljer att införa restriktioner ger det legitimitet åt andra som vill skärpa sina lagar, säger hon.

Hon ser en ny typ av abortmotstånd växa fram i Europa och USA – ett nationalistiskt färgat motstånd som växer i takt med de populistiska högergruppernas frammarsch.

– Jag tror tyvärr att vi kommer att få se mer retorik som bygger på att kvinnor ska föda många, och rätt sorts, barn till nationen, säger hon.

Hon tillägger att utvecklingen inte är entydig. Aborträtten debatteras livligt internationellt och det är svårt att avgöra åt vilket håll det egentligen blåser.

– Det blåser i olika riktningar på samma gång, säger hon.

”Protester från gräsrötter till regeringsnivå”

Dagen efter att Trump hade tillträtt som president slöt miljontals människor upp i det internationella initiativet Women’s March, som bland annat försvarade aborträtten. Det hölls över 600 demonstrationer över världen, enligt arrangörerna i Washington. I Sverige marscherade tusentals från Norrmalmstorg i Stockholm mot den Amerikanska ambassaden.

Även ledande politiker kritiserar Trump och den politik han för. Nederländernas regering har till exempel uppmanat andra länder att öka sitt stöd till de organisationer som förlorar pengar när USA drar in biståndet till aktörer som informerar om abort. Den svenska regeringen har svarat på initiativet. I ett uttalande skrev Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, att Sveriges regering samtalar med regeringar runtom i världen ”för att se hur vi tillsammans kan öka det politiska och finansiella stödet för dessa frågor.”

– Vi ser ett motstånd mot Trump ända från gräsrötterna upp till regeringsnivå, säger Lena Lennerhed. De internationella protesterna kan få effekt, tror hon. Hon pekar på förra årets internationella organisering mot förslaget om skärpt abortlagstiftning i Polen. Efter stora demonstrationer och kritik från det internationella samfundet röstades lagförslaget ner i Polens parlament.

– Här ser vi exempel på att det lönar sig att gå ut på gatorna och protestera, säger hon.

Trots det aktuella ”barnmorskemålet” tror hon inte att aborträtten är hotad i Sverige.

– Jag har mycket svårt att tänka mig att det går att driva igenom ett sådant fall här. Jag tror att vi vågar vara försiktigt optimistiska, men vi ska så klart följa det noga, säger hon.

Skribent Charlie Olofsson
Relaterat material
visa fler nyheter ›