Bild på en kvinnas fot, hon har högklackade skor på sig och hon trampar på en handikapp-symbol

Crip, funktionsmaktordning och våld

2016-10-06 16:58

Möjligheten att utöva sin sexualitet oavsett funktionalitet, hur funktionsmaktordningen inom forskningen kan brytas och hur våldet mot kvinnor med funktionsnedsättning ser ut, var några av de teman som konferensen ”Från handikapp till funkofobi” tog upp.

Nyhet 

– Funktionshinderskapet tenderar att avsexualisera och avköna personer med funktionsnedsättning. Med cripteori sätter vi därför sexualiteten i centrum och fokuserar på återsexualisering, självbestämmande och kontroll över det egna sexuella rummet.

Jens Rydström

Jens Rydström

Det berättade Jens Rydström, professor på Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet, som inledde konferensen med sin föreläsning Cripteori – Ett användbart verktyg för funktionshinderforskning?.

Han var en av dem som var med och etablerade ”cripteori” i forsknings-Sverige. Cripteori är ett verktyg för att studera funktionsnormalitet, normbrytande funktionalitet och makt kopplat till funktionalitetsnormer. Teorin är därmed nära besläktat med queerteori, som undersöker normer kopplade till kön och sexualitet.

– Båda begreppen är framtagna för att provocera, båda omfamnar stigma och destabiliserar kategorier som ”sexualitet” och ”funktionsnedsättning”, berättade han.

Jens Rydström presenterade sin senaste forskning, som han har genomfört tillsammans med socialantropologen Don Kulick. I boken Loneliness and its opposite: Sex, disability, and the ethics of engagement, undersöker de förutsättningar för personer med grava fysiska funktionsnedsättningar och människor med intellektuella funktionsnedsättningar att utöva sexualitet och intimitet i vardagen i Danmark respektive Sverige.

– Vi såg att i Danmark erkänns, diskuteras och underlättas sexualiteten för personer med funktionsnedsättningar, medan i Sverige förnekas, förtrycks och försvåras den.

Jens Rydström avslutade med att konstatera att det finns skillnader i synen på manlig och kvinnlig sexualitet, kanske särskilt när det rör funktionalitetsfrågor.

– Inställningen är ofta att kvinnor ska skyddas mot oönskade graviditeter, övergrepp och så vidare medan män tillgodoses mer sexuell hjälp, sa han.

Snedvriden representation inom forskningen

Christine Bylund doktorerar i etnologi vid Umeå universitet, där hon undersöker hur möjligheten till att bilda familj och leva i relationer ser och har sett ut för personer med normbrytande funktionalitet.

– Funktionalitet handlar om makt. Det räcker inte med att komma överens om att ”alla har en funktionalitet” och tro att normen därmed är bruten, berättade hon under sin föreläsning Att bli forskare som funkis.

De strukturella skillnaderna måste synliggöras – det finns en funktionsmaktordning som skapas utifrån föreställningen att den med normföljande funktionalitet ska få fördelar. Det handlar om hur vi bygger våra städer, men också om vem som får synas på tv och i tidningar och vem som har ekonomisk makt.

Hon pratade också om hur snedvriden representationen av forskare med funktionsnedsättningar är i Sverige.

Christine Bylund

Christine Bylund

– Många av dem som har forskat om funktionalitet har befunnit sig inom den medicinska forskningen och har själva inte haft normbrytande funktionalitet, sa hon.

Hindren på vägen att bli forskare är många.

– Det är ett svårnavigerat och sårbart system där bara vissa ges möjlighet att gå vidare till högre studier och fullfölja dem. Vi får inte glömma att det inte är länge sedan som personer med normbrytande funktionalitet regelmässigt institutionaliserades – det skedde ända in på mitten av 1970-talet. Och idag finns det fortfarande skillnader i grundskolan och gymnasiet som gör att funkisar inte har samma möjligheter att slutföra sin utbildning. När man väl kommer till universitet som doktorand, finns det ytterligare hinder. Man måste till exempel iscensätta en problemfri bild, att det inte kommer att vara extra krångligt att anställa mig som doktorand, berättade hon.

Hon menade också att hon som funkis hela tiden öppet måste placera sig som just det i sin forskarroll, eftersom det finns en föreställning om att forskningen kan och ska vara ”objektiv”.

– Jag skulle vilja se en situering av alla forskare utifrån funktionalitet! På så sätt kan vi synliggöra maktrelationer inom forskningen, sa hon.

Specifikt våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Denise Malmberg, docent på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, pratade om sina studier om brott och övergrepp mot (främst) kvinnor med funktionsnedsättning. Hon berättade att kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för våld – i en enkät som besvarades av 1382 kvinnor med psykisk ohälsa, uppgav till exempel 70 procent att de hade utsatts för sexuella övergrepp.

foto-184-260-denise-malmberg

Denise Malmberg

– Även dövblinda kvinnor samt yngre kvinnor och män med lindrig eller måttlig form av intellektuella funktionsnedsättningar är särskilt utsatta grupper, berättade hon.

Det finns många likheter med det generella våldet mot kvinnor, men också specifika särdrag i våldet som riktas mot kvinnor med funktionsnedsättning. Bland annat utnyttjar gärningspersonen mycket medvetet själva funktionsnedsättningen genom att rikta slagen mot den eller genom att förlöjliga, håna och förminska kvinnan på grund av funktionsnedsättningen. Ofta förekommer också så kallat passivt våld: att gärningspersonen underlåter att hjälpa till eller sätter upp hinder i miljön kring personen med funktionsnedsättning, exempelvis flyttar föremål i rummet för att en person med synnedsättning ska snubbla.

– Dessutom finns ett bredare spektrum av gärningspersoner, det kan handla om partners, andra anhöriga, personal på gruppboendet, kompisar, förtroendepersoner, färdtjänst etcetera. Och gärningspersonerna är både män och kvinnor, berättade hon.

Hon menade också att det oftare blir problem när brott mot kvinnor med funktionsnedsättning ska anmälas.

– Det finns föreställningar och myter som till exempel handlar om att personer med intellektuella funktionsnedsättningar inte kan skilja på fantasi och verklighet. På grund av den avsexualisering som sker av personer med funktionsnedsättning, har många inte heller fått tillräcklig sexualupplysning. Detta kan bli ett problem vid anmälningar av sexualbrott, avslutade hon.

Konferensen ”Från handikapp till funkofobi” arrangerades av Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet den 4 oktober.

Skribent Anneli Tillberg
Relaterat material
visa fler nyheter ›