Folkmassa på tågstation

Jämställdhetsutbildning för nyanlända måste grundas i aktuell forskning

2016-04-26 07:00

Att utbilda nyanlända i jämställdhet är inget nytt fenomen. Men tidigare utbildningsmaterial har gett en felaktig bild av hur det faktiskt ser ut i Sverige. Det menar Jennie K Larsson, doktor i etnicitet och migration vid Linköpings universitet. Enligt forskarna behövs både normkritiskt och antirasistiskt perspektiv för att regeringens initiativ inte ska hamna fel.

Nyhet 

Nyligen fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i uppdrag att ta fram en jämställdhetsutbildning för unga nyanlända. Initiativet togs av regeringen i vår, efter den mediala debatten om ensamkommande flyktingbarn. Men fenomenet att utbilda invandrare i jämställdhet är inte nytt. Enligt Jennie K Larsson har tankefiguren om den ojämställda invandraren länge funnits i svenskt integrationspolitik.

Jennie K Larsson– Själva politiken bygger på bilden av Sverige som världens mest jämställda land. Svensken ses som den moderna, och migranten som den icke-moderna, säger hon.

I avhandlingen ”Integrationen och arbetets marknad: Hur jämställdhet, arbete och annat ’svenskt’ görs av arbetsförmedlare och privata aktörer” undersöker Jennie K Larsson vad som hänt i svensk integrationspolitik sedan etableringsreformen genomfördes 2010 och ansvaret för flyktingmottagandet överfördes till Arbetsförmedlingen.

Här finns en genomgående analys av hur de nyanlända på olika sätt lärs upp i jämställdhetens tecken. I intervjuer med handläggare, samhällskommunikatörer och etableringslotsar framgår hur klienter rangordnas. Högutbildade anses dela en svensk syn på kön och jämställdhet, medan personer med låg utbildning ses som traditionella med en förlegad syn på kön. Den senare gruppen anses extra viktig att tillrättavisa och påverka i ”rätt” riktning.

– De som ifrågasätter ordningen är personer som själva migrerat. De menar att det inte alltid är ojämställdhet som påverkar individen, utan att det kan finnas andra faktorer som gör att det är svårt att navigera i ett system, till exempel utbildningsnivå och tradition av arbete. Utbildad medelklass har kanske lättare att avkoda det svenska systemet medan andra känner sig tryggare i hemmet, säger Jennie K Larsson.

Utbildningsmaterial visar inte verkligheten

Alla nyanlända får redan i dag en samhällsorientering på modersmål när de skrivs in på arbetsförmedlingen. I denna, som ofta bygger på material som rekommenderas av Länsstyrelsen, är just jämställdhet en central del. Men enligt Jennie K Larsson är de olika utbildningsmaterialen på flera sätt problematiska. En film visar exempelvis hur en vit man i 35-års åldern gungar ett barn och säger: ”Jag är pappaledig med barnen för att min fru arbetar heltid.”

– I filmen förmedlas att det är självklart med föräldralediga pappor. Men så ser ju inte verkligheten ut. I själva verket står papporna för tretton procent av föräldraledighetsuttaget barnets första två år, säger Jennie K Larsson.

Hon menar att filmen utgår ifrån mottagarna, ”de ojämställda invandrarna”, och inte från fakta. Invandrarmannens motsats blir den svenska närvarande pappan som är hemma med barnen, och inte förtrycker sin partner.

Utbildningsmaterialen tar även upp homosexualitet. I boken ”Om Sverige” illustreras avsnittet om äktenskap av en bild med två kvinnor i matchande sommarklänningar framför en sommaräng. Lite längre in i boken finns en bild på en regnbågsflagga och texten ”I Sverige har alla rätt att leva med vilken partner de vill, oavsett kön”.

– Samkönade relationer målas upp som något självklart, som alla accepterar i Sverige. Även här finns ett glapp mellan hur det ser ut i verkligheten och vad som förmedlas till nyanlända.

Jennie K Larsson tycker egentligen att regeringens initiativ med jämställdhetsutbildning till unga är bra, men vänder sig mot att den riktas till en särskild grupp: nyanlända.

– Någonstans är detta en panikåtgärd efter mediernas skriverier från exempelvis Köln, där ensamkommande utan grund målades upp som förövare.

När utbildningspaketet ändå ska göras är utformandet väldigt viktigt, säger Jennie K Larsson. Hon menar att det måste grundas i aktuell forskning, och ha ett normkritiskt perspektiv.

Det är viktigt att jämställdhetsutbildningen inte blir en predikan för hur nyanlända ska leva. Snarare måste den grundas i en antirasistisk och intersektionell analys.

Mehrdad Darvishpour är fil. doktor i sociologi från Stockholms universitet och docent i socialt arbete med fokus på genus och etnicitet vid Mälardalens högskola. Hans utgångspunkt är att alla flickor och pojkar behöver genuskurser i skolan, därutöver menar han att det även kan behövas för nyanlända som kommer hit från ”hårdare patriarkala kulturer”.

Mehrdad Darvishpour– En del kommer hit från länder där förutsättningarna för jämställdhet är sämre, och är därför vana med traditionella synsätt på könsroller.

Mehrdad Darvishpour betonar dock vikten av att jämställdhetsutbildningen inte blir en predikan för hur nyanlända ska leva. Snarare måste den grundas i en antirasistisk och intersektionell analys. Han säger att fördomarna som finns i dag, exempelvis mot männen i Mellanöstern, är en del av problemet. När de målas upp som förövare i medierna, förstärker det deras patriarkala självbild.

– I verkligheten kan människor samtidigt vara både offer och förövare. Som jag ser det måste vi ha ett inkluderande perspektiv. En jämställdhetsutbildning måste utgå ifrån hur vi ska inkludera dessa individer.

Etnisk diskriminering nonchaleras

Mehrdad Darvishpour senaste studier handlar om kön, etnicitet och ”andra män”. Han menar att många män som migrerar till Sverige gör en klassresa nedåt.  De kan inte språket, har svårt att få jobb och förlorar i status jämte sina barn. Detta bidrar till att de blir lämnade av sina kvinnor, och marginaliseras. De förlorar makt på flera områden.

– Dessa män är ofta i en riskzon bland annat för att de har stort patriarkalt bagage. När de blir marginaliserade söker de sig gärna tillbaka till en nostalgisk maskulinitet. Detta är ett komplext område som behövs ses på med ett flerdimensionellt maktperspektiv.

Han menar att det förutom jämställdhetsutbildningar behövs en aktiv antidiskrimineringspolicy, som inkluderar unga och motverkar extremism. Enligt honom är etnisk diskriminering ett väldigt omfattande problem, som i stor utsträckning nonchaleras.

– Det sker på krogen, hos bostadsbolag och i arbetslivet och har nästan blivit normaliserat. Här måste samhället sätta ned foten och införa hårdare straff. Det är viktigt för att de som marginaliseras ska bli inkluderade.

Skribent Ida Måwe
Bild Colourbox
visa fler nyheter ›