Kvinnors politiska inflytande kartläggs i ny modell

2016-01-22 15:45

Debatten om kvinnors politiska inflytande fastnar gärna i siffror. Att räkna antalet kvinnor i riksdagen är viktigt men det finns andra aspekter att ta hänsyn till, menar Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap.

Nyhet 

Jämställdhetsarbetet går inte per automatik. Det är en huvudpoäng i hennes nya bok The Principles of Gender-Sensitive Parliaments.

– Vi måste ständigt vara uppmärksamma och pådrivande, säger Lena Wängnerud, som forskar vid Göteborgs universitet.

Gap mellan politiker och kvinnliga väljare

I boken ger hon en komplex bild av kvinnors politiska inflytande i Sverige. Å ena sidan tycker kvinnliga riksdagspolitiker att deras möjlighet att påverka i politiken är goda. Å andra sidan verkar det ha vuxit fram ett gap mellan politikerna och de kvinnliga väljarna. Vissa frågor som värderas högt bland kvinnliga väljare lyser med sin frånvaro i riksdagspolitiken.

Porträttbild av Lena Wägnerud

Lena Wägnerud

– Kvinnliga väljare är inte lika väl företrädda som på 80- och 90-talet. Då stod de kvinnliga politikerna och de kvinnliga väljarna närmre varandra intressemässigt. Det mönstret finns fortfarande, men det är inte lika tydligt nu, säger Lena Wängnerud.

Sedan hon började forska om kvinnors politiska inflytande i början av 90-talet verkar kvinnor och män i politiken ha närmat sig varandra intressemässigt. Det skulle kunna vara ett resultat av framgångsrikt jämställdhetsarbete, men förändringen återspeglas inte lika tydligt bland väljarna, säger Lena Wängnerud. Bland väljarna finns det fortfarande skillnader mellan hur kvinnor och män röstar och vilka frågor som anses viktiga.

Tre principer avgör kvinnors inflytande

I boken använder Lena Wängnerud begreppet ”gender sensitive parlament” eller ”genuskänslig riksdag”. Hon har tagit fram en modell som pekar ut tre grundläggande principer som avgör vilket politiskt inflytande kvinnor har i ett parlament:

Goda arbetsförhållanden i riksdagen

Hur väl representerade är kvinnor bland politikerna och på olika maktpositioner i politiken, till exempel i utskotten och på talmansposterna? Hur upplever kvinnliga politiker arbetsförhållandena och möjligheten att påverka?

Utrymme att driva frågor som rör kvinnors politiska intressen

Tas de frågor som kvinnliga väljare tycker är viktiga upp av riksdagspolitikerna?

Politiska resultat som gynnar kvinnor

Antas lagar som stärker kvinnors rättigheter?

Modellen testades på Sverige

Lena Wängneruds teoretiska modell kan användas som verktyg för att undersöka kvinnors politiska inflytande i olika länder och parlament. I sin bok använder hon Sverige som exempel. Hon har bland annat kartlagt antalet kvinnor på olika politiska maktpositioner, gjort en enkät med kvinnliga politiker och jämfört riksdagspolitikernas intresseområden med vilka frågor som värderas högt av kvinnliga väljare.

Att koppla vissa politiska intressen till kvinnor som grupp kräver försiktighet, så att man inte förstärker stereotyper eller osynliggör intressen inom gruppen, framhåller Lena Wängnerud. Samtidigt tycker hon att det är viktigt att synliggöra att kvinnor och män i stor utsträckning har skilda politiska intressen.

– Vi får inte blunda för det, och tro att det inte finns några skillnader. Våra vardagliga erfarenheter påverkar oss, säger hon.

Det är till exempel tydligt att kvinnliga väljare tycker att familjepolitik och välfärdsfrågor är viktigare än manliga väljare.

– Det beror på att kvinnor generellt har mindre tillgångar än män och tar ett större ansvar för familjen.

Sex timmars arbetsdag – en vattendelare

Att kvinnors och mäns intressen skiljer sig åt märks extra tydligt i vissa sakfrågor, som i synen på pornografi.

– Där är kvinnor klart mer negativa än män, säger Lena Wängnerud.

Hon nämner också förslaget om att införa sex timmars arbetsdag som en vattendelare mellan kvinnliga och manliga väljare. Frågan illustrerar även gapet mellan politikerna och de kvinnliga väljarna. Bland de kvinnliga väljarna är frågan högst aktuell men i riksdagen är den sval.

– Den är i princip död sedan 90-talet, säger Lena Wängnerud.

Hon hoppas att den teoretiska modellen som hon har utvecklat ska bidra till mer komplexa undersökningar av kvinnors politiska inflytande.

– Vi fokuserar gärna på det kvantitativa för det är lättast att mäta, men det ger inte hela bilden, säger hon.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›