Bild på ett vykort med bilder från sydfranska stränder. På vykortet står det "Bienvenu en France" och "Liberté, egalité, fraternité"

Lång historia av ”avslöjningar” av muslimska kvinnor

2016-09-01 11:44

Franska burkiniförbuden är en del av en lång historia där muslimska kvinnor tvingats ta av sig sina religiösa kläder. Bland annat genomfördes offentliga ceremonier i Algeriet under kolonialtiden där arabiska kvinnors slöjor avlägsnades. Det berättar Edda Manga, idéhistoriker som forskar om rasism.

Nyhet 

Ett trettiotal sydfranska badorter införde under augusti förbud mot att använda burkini, en baddräkt som täcker armar, hår och ben och som främst bärs av muslimska kvinnor. Högsta Förvaltningsdomstolen prövade förbudet i staden Villeneuve-Loudet på fredagen den 26 augusti och upphävde då förbudet preliminärt. Trots det fortsätter ett tiotal av de sydfranska städerna att avvisa kvinnorna från stränderna.

Bild på Edda Manga framför böcker

Edda Manga

Edda Manga är idéhistoriker och forskar om rasism på Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Hon menar att de franska förbuden är identitetspolitiska handlingar som syftar till att fastställa gränserna för det nationella ”vi:et”.

– Och det gör man genom att fastställa gränserna för ”dom” och för hur ”dom” får bete sig, säger hon.

Att Frankrike inför bestämmelser som syftar till att förbjuda muslimska kvinnors klädsel är inget nytt. År 2004 stiftades en lag som förbjöd ”iögonfallande tecken” på religiös tillhörighet i allmänna franska skolor. Att det var den muslimska hijaben som var måltavlan för lagen, stod klart för de allra flesta. År 2011 infördes förbud att bära heltäckande slöja på allmän plats.

– Detta är inte heller något nytt fenomen. Det är väl känt att franska kolonisatörer i Algeriet genomförde offentliga ceremonier där arabiska kvinnors slöjor skulle avlägsnas. Det finns en lång historisk kontinuitet av franskt ”avslöjande” av muslimska kvinnor, säger hon.

Den franska självbilden är också präglad av en lång historia av ”laïcité”, en nationell form av sekularism som bygger på att stat och religion hålls åtskilda (separationen av stat och kyrka skedde år 1905 i Frankrike). Edda Manga menar att den franska sekularismen går tillbaka till tiden för den franska revolutionen, där det blev viktigt att både revoltera mot monarkin och mot den katolska kyrkan, som var starkt sammanlänkade. Den är också starkt formad av tanken att staten ska skydda individerna från religiösa uttryck.

– Det finns en annan form av sekularism, vars främsta exempel är den amerikanska. Där avkrävs staten att den garanterar individernas fria religionsutövande och lagen är skriven för att skydda det från statlig inverkan. Det hänger samman med att flykt från religiöst förtryck i Europa var en vanlig bakgrund hos de europeiska bosättare som byggde upp landet. I Frankrikes fall har sekularismen präglats av landets koloniala historia, den har använts som en identitetsmarkör mot de koloniserade andra. Den har representerat det moderna, civiliserade och förnuftiga till skillnad från de koloniserades förmenta traditionsbundenhet och religiösa irrationalism.

Anledningarna till att burkini förbjuds just nu har bland annat kopplats till de islamistiska terrorattentat som Frankrike drabbats av den senaste tiden, bland annat i juli i år när en person körde in i en folkmassa med en lastbil och dödade minst 84 personer.

Men det här förbudet är enbart symbolpolitiskt, det är få som tror att de burkiniklädda kvinnorna utgör ett verkligt säkerhetshot. Snarare får man känslan att markeringen görs mot kvinnorna just för att de inte förväntas kunna slå tillbaka. I det korta loppet verkar det riskfritt. Men förbudet kan mycket väl i det långa loppet leda till ökad risk för terrorism. Den är en öppen attack mot de franska muslimerna, som på ett frustrerande sätt blir särbehandlade som medborgare. Det leder till ilska och hos några kanske till våld.

Edda Manga är rädd för att de franska förbuden ska få ringar på vattnet och sprida sig till andra europeiska länder, däribland Sverige.

– I många fall tar Sverige efter de dåliga franska idéerna. För några år sedan slängde landet ut utsatta romska EU-medborgare. Då protesterade Sverige, men nu är tendensen att gå mer och mer mot den politiken. Än så länge har förslag på att förbjuda exempelvis slöja inte gått igenom i Sverige. Men förslagen fortsätter att komma och en dag kan de gå igenom, också här.

Samtidigt vill hon påpeka att även om det finns mycket islamofobi i Sverige och i Frankrike, finns det också antirasistiska rörelser. Det har exempelvis kommit många motreaktioner mot burkiniförbuden.

– Den bild som kablats ut på en kvinna som tvingas ta av sig sin burkini inför en grupp manliga poliser, är alltför lik bilder från en annan tid. Det är viktigt att värna om den känslan hos folk och det är viktigt att också påpeka att det finns rörelser till försvar för muslimska kvinnors rättigheter.

Hon är därför positiv till att Frankrikes högsta förvaltningsdomstol nu har prövat ärendet i staden Villneuve-Loudet och beslutat att burkiniförbudet inte gäller förrän domstolen fått mer tid att utreda saken.

– Att de sydfranska kommunerna vägrar åtlyda beslutet skapar dock en legitimitet för den här typen av åtgärder och ideologier. Detsamma gäller när oppositionsledaren Nicolas Sarkozy vill införa nationellt burkiniförbud och göra detta till en stor valfråga. Men det finns fortfarande möjligheter att göra motstånd och att vinna över frågan åt det demokratiska hållet. Sista ordet är inte sagt.

Skribent Anneli Tillberg
Relaterat material
visa fler nyheter ›