Bild på ett tiotal studenter som sitter i föresläsningssal.

Nu ska akademin bli jämställd

2016-03-14 10:59

Regeringen satsar 25 miljoner kronor på att stötta upp jämställdhetsarbetet i akademin. 33 lärosäten kommer inom loppet av fyra år få ett unikt stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning för att arbeta med jämställdhetsintegrering. På onsdag startar programmet med en kick-off i Stockholm.

Nyhet 

– Det finns strukturer inom akademin som systematiskt missgynnar kvinnor. Kvinnors villkor för forskning är sämre än mäns och män får större andel av både interna och externa forskningsmedel. Det får bland annat konsekvenser för en av de frågor regeringen pekar på, nämligen akademins ojämställda karriärvägar, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.

Sedan 2013 har sekretariatet utgjort ett stöd för totalt 60 statliga myndigheter i ett program för jämställdhetsintegrering. Bland myndigheterna ingår flera forskningsråd och högskolenära myndigheter som till exempel Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet. Nu vill regeringen att erfarenheter från dessa myndigheter ska spridas till högskolesektorn och att samverkan mellan lärosätena och sektorsmyndigheterna ska stärkas.

– Förutsättningarna skiljer sig till viss del åt men det finns också mycket att lära av hur andra har arbetat. För oss som stödfunktion innebär det att vi kan verksamhetsanpassa stödet på ett helt annat sätt. På så vis hoppas jag att arbetet i högskolesektorn kan bidra till att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering överlag, säger Kerstin Alnebratt.
Jämställdhetsarbetet måste knytas till kärnverksamheten

Tidigare satsningar på jämställdhet i akademin har ofta handlat om projekt för att öka andelen kvinnliga professorer eller att motverka olika former av arbetsmiljöproblem, ofta som projekt utan långsiktighet. Dessutom har det inte vidtagits några kännbara åtgärder när universitet och högskolor inte nått målen.

Jämställdhetsintegrering handlar om att undersöka vad i de ordinarie processerna som gör att ojämställdhet överhuvudtaget uppstår. För att komma åt problemen behöver arbetet tydligt knytas till kärnverksamheterna forskning, utbildning och samverkan och ha en klar koppling till lärosätenas styr- och ledningssystem. Det innebär att hur jämställdhetsintegreringsarbetet organiseras på lärosätena är centralt för förutsättningarna att lyckas.

– För att det ska hända något på allvar krävs två saker. Det ena är att utgå från faktiska problem, att definiera vad som är problemet och hur det ska åtgärdas. Åtgärder utan förankring i problemanalys riskerar att bli hängande i luften utan koppling till verkligheten. Det andra är ledningens fullhjärtade engagemang som sträcker sig bortom läpparnas bekännelser och att ledningen är beredd att vidta de åtgärder som krävs, säger Kerstin Alnebratt.

Den 16 mars träffas samordnarna för lärosätena första gången för ett gemensamt erfarenhetsutbyte arrangerat av Nationella sekretariatet för genusforskning.
Sekretariatet har i arbetet med att bygga upp stödstrukturen identifierat ett antal strategiska inriktningar som vägledning för lärosätena i analysarbetet.

De fem områdena är:

  • Undervisningens innehåll, genomförande och ämnesutveckling
  • Utbildningens villkor och organisering
  • Akademiskt ledarskap och styrning
  • Karriärvägar och bedömning
  • Arbetsmiljö och strategiskt HR-arbete

Göteborgs universitet och Chalmers banar väg

Alla statliga lärosäten samt Chalmers tekniska universitet och Högskolan i Jönköping kommer mellan 2016-2019 att väsentligt höja ambitionsnivån i sitt jämställdhetsarbete. Göteborgs universitet har beslutat att gå före de andra lärosätena i satsningen.

Redan 2014 började Göteborgs universitet organisera ett pilotarbete och under 2016 kommer en institution per fakultet att fördjupa sitt arbete med jämställdhet genom att välja vissa prioriterade frågor. Det kan handla om utbildningens villkor, villkoren för undervisande personal eller hur basanslagen kan användas på strategiska sätt för att främja jämställdhet. Dessutom ska genus- och jämställdhetsanalyser av ett antal styr- och uppföljningsprocesser på ledningsnivå att göras. Rektor Pam Fredman förväntar sig att satsningen ska leda till att jämställdhetsintegrering blir en självklar del i det dagliga arbetet vid universitetet.

– Jag hoppas verkligen att vi kommer fram till hur vi systematiskt arbetar med detta och att vi kan belysa var någonstans vi medvetet eller omedvetet hämmar jämställhetsutvecklingen. Nu ska vi få människorna som arbetar här att se det som en del av verksamheten, att det inte är ett projekt och så stänger vi projektet sen. Det här är en start på att jobba annorlunda för att förbättra jämställdheten i allt vad vi gör och i hela vår verksamhet.

Även Chalmers tekniska universitet startar en pilotverksamhet där de bland annat har valt att genomlysa rekryteringsprocesser och institutionerna Kemi och kemiteknik samt Data och informationsteknologi ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Den här frågan har diskuterats här i decennier utan att det har förändrats särskilt mycket, även om den interna kulturen har blivit mycket bättre med färre kränkningar bara senaste tio åren. Jag tror jämställdhetsintegrering är en väldigt bra strategi i och med att vi då går rakt in i de ordinarie processerna och i vardagen hela tiden skapar medvetenhet och vaksamhet i den här frågan. På sikt hoppas jag säkerställa att vi inte har skillnader i förutsättningar för kvinnor och män på Chalmers, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.

Pressträff

Press är välkommen att närvara vid första nätverksträffen för alla jämställdhetssamordnare på universitet och högskolor, 16 mars 10-15 på 10-15 äger rum i sal D3, KTH, Campus Vallhallavägen, adress: Lindstedsvägen 5, Stockholm.

För pressanmälan nätverksträffen, samt för intervju och information kontakta:
Inga-Bodil Ekselius, pressansvarig, Nationella sekretariatet för genusforskning.
Telefon: 031-786 92 34
Mobil: 0766 22 92 34
E-post: inga-bodil.ekselius@genus.gu.se

Skribent Inga-Bodil Ekselius
Bild Göteborgs universitet
Om satsningen på jämställdhetsintegrering i akademin

Under perioden 2016-2019 har alla statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping fått ett särskilt uppdrag av regeringen ta fram en plan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv.

Regeringen lyfter fram lika möjligheter till karriärvägar i akademin, behovet av att motverka könsbundna studieval och att förbättra kvinnors och mäns genomströmning som särskilt prioriterade områden. Planen ska även beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av den ordinarie verksamheten, till exempel i lärosätets styr- och ledningsprocesser.

Lärosätena ska redovisa planen 15 maj 2017 och kontinuerligt rapportera åtgärder och resultat till regeringen under programperioden.

Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har fått i uppdrag att vara ett stöd i arbetet. I uppdraget ingår att erbjuda stöd i planering och genomförande av lärosätenas uppdrag, samordna kompetenshöjande insatser, anordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte mellan lärosätena och med andra myndigheter samt att sprida lärande exempel.

Stödet som erbjuds ska vara verksamhetsanpassat och utformas i dialog med lärosätena. För närvarande erbjuder sekretariatet stöd till 60 statliga myndigheter inom ramen för regeringssatsningen Jämställdhetsintegrering i myndigheter, bland annat Universitetskanslerämbetet, Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet, Forte, Formas, Vinnova, DO, Myndigheten för yrkeshögskolan och CSN. Stödet till lärosätena kommer att samordnas med dessa och andra myndigheter med koppling till högskolesektorn.

visa fler nyheter ›