Olika vägar till jämställd akademi i Norden

2016-11-01 13:59

Ju högre upp i den akademiska hierarkin desto färre kvinnor. Flera nordiska satsningar på jämställdhet i akademin pågår just nu. Nationella sekretariatet för genusforsknings systerorganisation, NIKK (Nordisk information och kunskap om kön) har låtit göra nedslag i tre nordiska länder.

Nyhet 

Det tar lång tid att bli professor. Men det räcker inte som förklaring till att utvecklingen mot en jämställd akademi går så långsamt. Det menar Curt Rice, som leder norska Komité for kjønnsbalanse og mangfold i forskning, Kif-kommittén, ett regeringsinitiativ som arbetar för jämställdhet och mångfald inom akademin.

foto-184-260-curt-rice

Curt Rice. (Foto: Benjamin A. Ward / HiOA)

– Det handlar också om strukturer, anställningsförfaranden. Det är i det sista steget mellan lektorat och professur som de flesta kvinnorna försvinner, säger Curt Rice.

På doktorandnivå är fördelningen mellan kvinnor och män relativt jämn. Det gäller i Norden liksom i flertalet EU-länder. Men bland professorer, forskningsledare och höga forskningsbyråkrater är bilden en annan.

I Norge och Sverige är var fjärde professor en kvinna. I Danmark är endast var femte professor kvinna och den officiella danska statistiken visar att utvecklingen går bakåt. Av de professorer som tillsattes vid Köpenhamns universitet mellan år 2011 och 2013 var 90 procent män.

– Det ser väldigt illa ut, oavsett från vilket håll man tittar, säger Tine Jess, adjungerad professor vid Aalborg Universitet och chef för Institut for Sygdomsforebyggelse.

Orsaker till ojämställdhet

Tine Jess är också ledamot i den expertgrupp som den danska regeringen ifjol gav i uppdrag att ta fram åtgärder mot ojämställdhet i akademin. Hon ser tre huvudorsaker till ojämställdheten. Den första handlar om den ojämna fördelningen av omsorgen om barn. I Danmark är det i hög grad kvinnor som är föräldralediga, medan danska män sällan är det. Ofta sammanfaller kvinnors föräldraledighet med just de åren då forskare brukar söka de första stora forskningsanslagen och karriären ska ta fart.

– Det är som en snöbollseffekt. Kommer du in i snurren och får ett anslag får du nästa och nästa och nästa anslag. Men står du bredvid i början missar du allt, säger Tine Jess.

Det faktum att föräldrapenningen i Danmark tas direkt ur forskningsanslagen innebär också att något års frånvaro gräver djupa hål i forskningsbudgeten. Det kan i sin tur tänkas leda till diskriminering av kvinnor i rekryteringsprocessen.

Den andra orsaken är det Tine Jess kallar omedveten könsbias, som leder till att rekryterare och HR-avdelningar kräver bättre cv:n av kvinnor än av män, en bild som även Curt Rice i norska Kif-kommittén bekräftar.

Men det största motståndet möter kvinnliga akademiker i själva anställningsprocedurerna. I Danmark är var fjärde akademisk tjänst ”kamratrekrytering” och annonseras inte ut alls, och av de övriga är flertalet tjänster så specificerade att de i praktiken riktar sig till en enda person.

– Man anställer de som liknar en själv och det konserverar systemet. Det är fullständigt ”old school” inom den danska akademin, säger Tine Jess.

Tine Jess ser det därför inte som en tillfällighet att det sitter män på 70 procent av stolarna vid Danmarks Grundsforskningsfond, som delar ut forskningsmedel.

Olika verktyg för jämställd akademi

Tine Jess

Tine Jess. (Foto: © Claus Boesen/ Media Press)

Den expertgrupp som Tine Jess medverkade i har föreslagit en genomlysning av alla anställningar inom akademin, en så kallad talangbarometer (på danska ”Talentbarometer”). Förslaget presenterades av utbildnings- och forskningsminister Ulla Tørnæsden den 11 oktober i år, och enligt ministern handlar det om att rekrytera de bästa forskarna.Danmark ska konkurrera med goda idéer och för att det ska lyckas måste vi ha de allra duktigaste forskarna på banan. Det vi nu gör är ett viktigt steg i riktningen mot att sätta alla talanger i spel och göra dansk forskning ännu bättre” sa Ulla Tørnæs då i ett pressmeddelande.

I Talentbarometern ska det gå att följa utvecklingen vad gäller könsfördelningen i olika tjänstekategorier på både universitets- och fakultetsnivå. Det ska bli transparent vilka som anställs och på vilka meriter. Det ska i sin tur undanröja kamratrekryteringar och därmed säkerställa att kvinnliga akademiker inte missgynnas. Universitetsledningarna kommer också att årligen kallas till ministern för att diskutera resultaten.

– Vi i expertgruppen tycker det är en positiv åtgärd. Vi tror inte på kvoter, säger Tine Jess.

I Norge har Kif-kommittén hunnit verka i tolv år. Deras verksamhet består bland annat av rådgivning, spridning av forskning och politiskt påverkansarbete. Curt Rice ser helst att kvotering som verktyg skulle bli tillåtet i Norge. Det är det inte idag.

– Vi försökte formulera en professur så att den skulle riktas mot en kvinnlig sökande. Men Europadomstolen i Strasbourg stoppade det, säger Curt Rice.

Även om kvotering inte är möjligt, så finns det andra sätt att öka andelen kvinnliga professorer, resonerar Curt Rice. Till exempel att säkerställa att kvinnliga lektorer får den forskningstid de behöver för att meritera sig för professorstjänster.

– Det är ett av de verktyg vi jobbar med. Även om de första åren som forskare är viktiga, sorteras flest kvinnor bort i skarven mellan just lektorat och professorstjänster, säger Curt Rice.

Hur framgångsrik Kif-kommittén varit när det gäller att ändra synsätt och strukturer är svårt att säga. Men antalet kvinnliga professorer i Norge är dubbelt så stort idag jämfört med när Kif-kommittén startade år 2004. Curt Rice hoppas nu att Kif-kommittén får fortsätta sitt arbete ytterligare några år.

Sverige satsar på jämställdhetsintegrering

Även i Sverige pågår satsningar för jämställdhet i akademin. Fredrik Bondestam leder stödfunktionen för ett regeringsuppdrag om jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet (JiHU) vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet.

– Det finns många utmaningar. Studiemiljön, rekryteringsprocesser, karriärvägar är exempel på områden där kön ofta spelar en avgörande roll. Vi behöver jobba med att motverka existerande ojämställdheter, men även andra ojämlikheter, eftersom kön och andra maktordningar alltid hänger samman, säger Fredrik Bondestam.

Uppdraget att jämställdhetsintegrera högskolor och universitet ska ses som en ambitionshöjning och har en större långsiktighet är tidigare insatser på området. JiHU startade vid årsskiftet och ska pågå till 2019. Målet är att förändra strukturer.

foto-184x260_fredrik-bondestam

Fredrik Bondestam

– Andelen kvinnliga professorer kommer inte att förändras dramatiskt under uppdragstiden, men däremot kan lärosäten organisera arbetet med att förändra de strukturer som gör det möjligt att bli professor, säger Fredrik Bondestam.

Jämställdhetsarbete måste sträcka sig längre än till att enbart räkna antalet kvinnor och män, menar Fredrik Bondestam. Det handlar enligt honom mer om vilken kunskap som produceras, hur utbildningar ser ut och hur resurser fördelas.

– Ojämställda villkor för forskning och utbildning förändras inte nödvändigtvis av att representationen är jämn, säger han.

Sekretariatet är stödfunktion för de lärosäten som ingår i satsningen och tar bland annat fram kunskapsunderlag, skapar mötesplatser för samverkan och sprider resultat och goda exempel. Det är lärosätena själva, enskilt eller tillsammans med andra, som ska driva arbetet framåt i verksamheterna.

Under hösten besöker sekretariatet samtliga lärosätesledningar för att föra dialog kring vilka specifika utmaningar som finns. Det är ett första steg i arbetet med att definiera lärosätenas problem och att prioritera inför kommande utvecklingsarbete. Lärosätena har fått i uppdrag att ta fram planer för jämställdhetsintegrering som ska redovisas i maj 2017. Därtill ska allt övrigt arbete som sker rapporteras till regeringen.

Fredrik Bondestam menar att ambitionerna är högre än i flera tidigare nordiska satsningar. Med JiHU är målet att förändra de rådande formella och informella maktstrukturerna i den akademiska kulturen.

– Vi behöver få gehör bland lärare och forskare och den teknisk-administrativa personalen. Inte minst är studenternas delaktighet avgörande. De är ju i majoritet och utgör också framtidens lektorer och professorer, säger Fredrik Bondestam.

Skribent Thomas Heldmark. Artikeln är publicerad på nikk.no.
Relaterat material
visa fler nyheter ›