Lissa Nordin

Om ett forskningsråd: ”Hierarkier hindrar rättvis bedömning”

2017-01-30 10:46

Män som söker forskningsmedel får oftare finansiering av längre projekt jämfört med kvinnor. Det vill forskningsrådet Formas ändra på när de jämställdhetsintegrerar sin verksamhet. Genus.se intervjuar Lissa Nordin, analytiker på Formas, i en ny artikelserie om forskningsrådens jämställdhetsarbete.

Nyhet 

– Det finns inga enkla eller entydiga svar på varför det finns eller har funnits en tendens till att män får medel för längre projekt än kvinnor, utan det är nog en kombination av flera olika aspekter. Men i grunden handlar det om maktpositioner som har strukturella orsaker och som rör karriärsutvecklingen inom akademin, säger Lissa Nordin.

Det är ett faktum att män är i majoritet bland äldre, etablerade forskare. De har tillgång till större nätverk än yngre och får oftare del av medel till större och långsiktiga program eller så kallade ”starka miljöer”.

– Sådana satsningar tenderar att premiera redan etablerade forskare och därmed också den slags forskning de är verksamma inom. Det kan bli till något av ett självspelande piano: Är du redan etablerad forskare kan du få bättre gehör för dina forskningsfrågor, säger hon.

Formas är ett statligt forskningsråd som ligger under Miljö- och energidepartementet och Näringsdepartementet. Forskningsrådet fördelar medel inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande med fokus på hållbar utveckling. De enskilda projekten kan till exempel handla om jordbruk, klimatförändringar eller samhällsplanering.

Det är viktigt att påpeka att de projekt som Formas finansierar inom ramen för den öppna utlysningen fördelar sig tämligen jämnt mellan kvinnor och män, säger Lissa Nordin.

– Däremot behöver vi göra en översyn av de större satsningarna, eftersom tendensen att män oftare får anslag för längre projekt än kvinnor har visat sig gälla för hela finansieringsfältet.

Forskningsråden behöver generellt bli bättre på att se över utlysningarna och hur de riktas, menar hon, och då gärna i dialog med universitet och högskolor för att få en mer jämställd effekt:

Om vi till exempel riktar oss mot post doc-forskare inom ett visst forskningsområde istället, då kanske även de längre projekten skulle fördelas mer jämnt mellan kvinnor och män.

– Om vi till exempel riktar oss mot post doc-forskare inom ett visst forskningsområde istället, då kanske även de längre projekten skulle fördelas mer jämnt mellan kvinnor och män, säger hon.

Könssegregerade forskningsområden

Det finns också en könssegregering mellan och även inom olika forskningsområden, där vissa områden och frågor domineras av män och andra av kvinnor, menar Lissa Nordin.

Könsuppdelningen mellan olika forskningsområden har att göra med sådant som ligger bortom Formas och andra finansiärers påverkansmöjligheter, som till exempel könsspecifika utbildningsval. Men forskningsråden har ändå ett stort ansvar, tycker Lissa Nordin.

– Vi ska vara medvetna om könssegregeringen när vi får i uppdrag att satsa extra på något område. Om vi till exempel gör en stor satsning som berör tekniska frågor inom byggsektorn är det kanske inte helt orimligt att tro att de flesta som söker är män, eftersom det är ett område som traditionellt förknippas med män.

Det är därför viktigt att vid varje större satsning dels göra en grundlig analys av kunskapsfältet för att förutse konsekvenser för jämställdheten och dels öppna upp för en så stor bredd som möjligt i forskningsfrågorna för att inte riskera att endast reproducera en viss sorts forskning som lockar enbart vissa män, menar hon.

– Men det är viktigt att poängtera att sådana konsekvenser inte bara slentrianmässigt kan förutsättas, utan behöver analyseras vid varje tillfälle. Inte minst för att inte riskera att ytterligare osynliggöra de kvinnor som kanske är verksamma inom ett traditionellt mansdominerat område.

Hierarkier hindrar rättvis bedömning

Formas har, som en av 60 myndigheter, fått i uppdrag från regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering. Nationella sekretariatet för genusforskning har regeringsuppdraget att stödja myndigheterna i arbetet genom programmet JiM, Jämställdhetsintegrering i myndigheter.

Lissa Nordin samordnar Formas arbete på området och under 2017-2018 genomförs en rad insatser för att stärka genus- och jämställdhetsarbetet i organisationen. En viktig del i arbetet är att öka medvetenheten om genus- och jämställdhetsfrågor i beredningsgrupperna, menar Lissa Nordin. Till exempel ska ordförandena i grupperna utbildas för att bli bättre på att se hierarkier.

– Bedömningen av en ansökan under ett panelmöte ska vara en diskussion där alla kommer till tals.

Om någon får mer inflytande, på grund av härskartekniker eller status, kommer inte alla perspektiv fram, säger Lissa Nordin. Att utmana hierarkierna handlar inte bara om genus, fortsätter hon.

Det kan finnas andra makt- och statusstrukturer som gör att vissa blir lyssnade på och andra inte.

– Det kan finnas andra makt- och statusstrukturer som gör att vissa blir lyssnade på och andra inte. Formas ledamöter kommer från olika länder och universitet, och är verksamma inom olika discipliner, säger hon.

Formas strävar efter att ha lika många kvinnor som män i alla sina beredningsgrupper och genom JiM-satsningen lägger de i en högre växel. De flesta grupperna har redan en jämn könsfördelning, men inte alla.

– Det här kopplar direkt till det jämställdhetspolitiska delmålet om makt och inflytande. Kvinnor ska ha samma möjlighet som män att komma in i beredningsgrupperna och vara med och bedöma vilken forskning som ska få medel, säger Lissa Nordin.

Vill testa utlysning med krav på genusperspektiv

I den forskningspolitiska propositionen, som presenterades i november, uppmanar regeringen forskningsråden att främja ett genusperspektiv i forskningen. Lissa Nordin kommenterar propositionen med ett ”Hurra!”

– Ur genus- och jämställdhetssynpunkt finns ingenting att klaga på. Den är jättebra, säger hon.

På Formas fördjupas arbetet med att främja genusperspektiv i forskningen genom det pågående arbetet med jämställdhetsintegrering. ”Den forskning Formas finansierar ska i högre utsträckning präglas av ett jämställdhets- och/eller genus- och intersektionellt perspektiv” står det i handlingsplanen för år 2017.

– Formas har i uppdrag att stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, forskning som har förutsättningar att komma till nytta i samhället på kort eller lång sikt. Det betyder att alla ansökningar bedöms utifrån såväl ett vetenskapligt kriterium, som kriterier för samhällsrelevans, säger Lissa Nordin.

Genusperspektivet är viktigt både för att forskningen ska ha en vetenskaplig kvalité och för att den ska vara samhällsrelevant, fortsätter hon.
– Alla ska inte bli genusforskare, men alla måste kunna redogöra för vilka grupper som kan tänkas påverkas av deras forskning, säger hon.

Hon tar forskning om miljöföroreningar som exempel.

– Om du i din forskning vill undersöka vad spridningen av en specifik förorening får för konsekvenser, så borde det vara självklart att i både forskningsfrågan och i beskrivningen av projektets samhällsrelevans ställa dig frågan: Vilka är det som påverkas? Vems kroppar? Vad får det för konsekvenser?

”Vi behöver underlätta för forskarna”

I den nya forskningspolitiska propositionen uppmanar regeringen forskningsråden att tillsammans diskutera och hitta lösningar på hur de kan främja genus- och jämställdhetsperspektiv i forskningen.

– Vi som forskningsråd behöver underlätta för bedömarna och de sökande forskarna. Det finns olika idéer om hur vi kan göra, men här måste vi prova oss fram tillsammans, säger Lissa Nordin.

En idé som lyfts i Formas handlingsplan är att göra en pilotutlysning med krav på forskarna att ha ett genus- eller jämställdhetsperspektiv i sin ansökan.

– Vi diskuterar detta med de andra forskningsråden för det är någonting vi i så fall vill göra i samarbete med dem, säger Lissa Nordin.

Finansiärerna och i förlängningen forskarsamhället har mycket att vinna på att det finns en samsyn om vad som är det bästa sättet att utforma sådana krav, tror hon.

– Det finns också olika erfarenheter hos finansiärerna av utlysningsarbetet som är viktiga att ta med sig i en sådan diskussion och vi behöver lära av varandra. Ingen vinner på att försöka uppfinna hjulet igen, säger hon.

Lissa Nordin tycker att arbetet med jämställdhetsintegrering har gett verklig förändring hos forskningsråden.

– Frågorna om jämställdhet och genus har kommit upp mer på agendan och i dialogerna mellan forskningsfinansiärerna, till exempel inom våra olika nätverk. Vi är väldigt noga med att betona att de här frågorna rör vår kärnverksamhet. Förändringen händer verkligen i verksamheten, säger hon, men poängterar också vikten av ett fortsatt engagemang och stöd för frågorna från regeringens sida och från samhället i stort.

Jämställdhetsintegrering – inget för otåliga

Den största utmaningen framöver på Formas är att acceptera att förändring tar tid, tror Lissa Nordin. Hon ser ett stort engagemang internt, men nu krävs också tålamod, menar hon. Formas största utlysning planeras ett år i förväg, så för att förändra den krävs god framförhållning.

– Alla vill så klart se snabba förändringar, men förändringarna ska in i verksamheten, och den har sin egen gång. Självklart kommer det att ta tid, säger hon.

Skribent Charlie Olofsson
Bild Elisabeth Ohlson Wallin
Relaterat material
visa fler nyheter ›