Bild på Helle Rydström som står på en äng.

Porträtt: Viktigt att följa det globala spåret

2016-06-02 11:04

Helle Rydström är genusforskaren som inledde sin akademiska bana med att valla oxar i Vietnam, allt för att lära sig mer om våldets roll i vietnamesiska landsbygdsfamiljer. Numera är hon professor vid Genusvetenskapliga institutionen i Lund.

Nyhet 

Asien har alltid haft en särskild plats i hjärtat för socialantropologen Helle Rydström.

– Jag har växt upp med ett starkt motstånd mot Vietnamkriget, det grundlades redan i barnvagnen, säger hon.

Engagemanget har kommit att prägla även hennes yrkesliv. I vuxen ålder skulle hon bli en av de första västerlänningarna som fick möjlighet att göra ett 1-årigt antropologiskt fältarbete på landsbygden i Vietnam när landet öppnade upp efter USA:s embargo i början av 1990-talet.  Fältarbetet, som var för doktorsavhandlingen, blev finansierat av Sida och innebar att hon lärde känna båda lokalbefolkningen och vietnamesiska forskare, och hon lärde sig även språket på plats.

Vill intensifiera internationellt samarbete

Att genusvetenskapen hela tiden behöver kommunicera med forskare i andra delar av världen för att utvecklas, är en av hennes käpphästar. Hon menar att det är viktigt att genusvetenskapen i Sverige följer det globala spåret och inte isolerar sig. Själv är hon specialiserad på genusantropologi i Asien.

– Vi behöver intensifiera samarbetet med kolleger runt om i världen, vidga vyerna, ta in kunskap. Vi behöver vara aktiva och inkluderande i det forskningspolitiska samhället och visa på det som är viktigt med genusvetenskapen, såsom att belysa brist på lika rättigheter för olika grupper i samhället.

Helle Rydström studerade Internationella utvecklingsstudier (utvecklingsantropologi) vid Roskilde universitet och doktorerade 1999 vid Linköpings universitet med avhandlingen Embodying Morality: Girls’ Socialization in a Northern Vietnamese Commune. Den tematiska forskarmiljön i Linköping satte spår i hennes syn på hur universitetsforskningen och då särskilt genusvetenskapen kan utvecklas. Sedan dess har hon producerat en mängd genusforskning med globala förtecken och fokus på våld, och i Lund driver hon bland annat tillsammans med Diana Mulinari seminarieserien Global Gender Matters.

Genusvetare har ett ansvar att bidra till förbättrade villkor

Hon anser att genusvetare har ett särskilt ansvar att bidra till förbättrade villkor, till exempel genom att tillföra en genusvinkel på feministisk utrikespolitik. Just nu forskar hon om hur genus och klimatförändringar är sammanflätade, i synnerhet hur naturkatastrofer orsakar våld i hemmet och samhället. Det handlar om orkanen Haiyan som drabbade befolkningen i Filippinerna och Vietnam hårt hösten 2013. Projektet Climate Disasters and Gendered Violence in Asia: A Study on the Vulnerability and (In)Security of Women and Girls in the Aftermath of Recent Catastrophes in Pakistan, the Philippines, and Vietnam leds av Helle Rydström, men även kollegerna Catarina Kinnvall och Huong Nguyen båda vid Lunds universitet, ingår i det. Projektet, som finansieras av Vetenskapsrådet, löper över flera år och forskarna samarbetar med universitet och lokala organisationer i Vietnam, Pakistan och Filippinerna.

– Det är jätteviktigt att ha kolleger på plats. Jag har alltid arbetat med lokala institutioner och organisationer. Hon konstaterar att internationella organisationer har identifierat en ökning av våld i katastrofområden. ­– Just det om våld måste undersökas närmare. Vad händer med den sociala infrastrukturen när den fysiska infrastrukturen kollapsar?

Sådan forskning kan ge insyn i problemen och visa vad som måste förändras, berättar Helle Rydström. Det kan handla om att identifiera att kvinnor i vissa länder har begränsad simförmåga och även är mindre läskunniga än män och därmed inte självständigt kan ta till sig information om till exempel evakueringsplaner. Kvinnor och flickor drabbas därför ofta hårdare vid översvämningar.

Jag anser att forskning behöver kunna användas konkret för att avhjälpa problem och förbättra förhållanden för utsatta grupper. Den här forskningen identifierar genusspecifika riskmoment även för barns säkerhet. Det vi ser i vårt material från Filippinerna är att vid katastrofer sker även en ökning av våld mot barn, och här är flickor i synnerhet utsatta.

Kolonialismen, krig och våld

Men hur var det nu med de där oxarna som hon vallade en gång i tiden? Jo, det hände när hon bedrev sitt fältarbete på landsbygden långt bortom universiteten i Hanoi. Hon bodde hos sin värdfamilj och varje dag drog hon iväg till en av de fem olika familjer som hon jobbade med under ett år. Fokus var på genussocialisation genom att observera vardagens spelregler och göra intervjuer. Att komma in i familjerna tog lite tid, men hon blev välkomnad med stor öppenhet och entusiasm – att hänga med ut på fälten var en del av forskningsprocessen.

– Jag var ute med barnen efter oxarna, jag var i familjen i vardagen när man skulle laga mat, städa och fixa. Alltid med fokus på barnen för att förstå socialisationsprocessen i samspel med familjernas olika medlemmar. I början fick jag extra uppmärksamhet, men efter ett tag ingår man i sammanhanget och vardagen.

Det här var i början av 1990-talet, men Helle Rydström har varit tillbaka och gjort ännu ett långt fältarbete på samma landsbygd. Familjerna har hon kommit nära och har fortfarande kontakt med. Hon har även gjort flera andra projekt i landet, men det är inte alltid så enkelt att forska i ett land som Vietnam.

– Min forskning belyste tidigt frågor som var lite känsliga att ta upp i Vietnam, såsom olika villkor för flickor och pojkar, som principiellt skulle ha samma villkor, och inte minst frågan om våld, som sågs som kontroversiell då den idealt sett inte skulle förekomma. Men våldet finns i Vietnam. Det är det historiska våldet grundat i fransk kolonialism och kriget mot USA. Idag finns mäns våld mot kvinnor och inom familjer, precis som man ser överallt i världen. Nuförtiden arbetar regeringen och organisationer som Women’s Union målinriktat för att förebygga våldet.

Men redan innan det första fältarbetet i Vietnam hade hon varit engagerad i ett Ghandi-projekt på landsbygden i Indien och samarbetade med organisationen Mellanfolklig Samverkan i Nepal. ­

– Det betydde mycket för mitt engagemang i den asiatiska regionen.

Ett engagemang som präglat yrkesbanan

Så det engagemang som en gång grundlades i barnvagnen i Danmark har kommit att prägla hela hennes yrkesbana. Institutionen vid Lunds universitet, där hon är professor, är tvärvetenskaplig och har en utpräglad global profil med kurser som bland annat belyser genus i ett internationellt och intersektionellt perspektiv. För den läsare som är intresserad av att bli genusvetare berättar Helle Rydström att institutionen i Lund vill ge studenterna verktyg för att förstå hur samhällsmekanismer som hierarkier och maktbalanser ligger bakom olika gruppers utsatthet och bristande rättigheter i diverse länder, och även i samband med flykt från krigsdrabbade områden.

– Det verkar som att vi är bra på att bygga broar mellan forskningen och aktivismen på vår institution.

I Lund är Helle Rydström även inblandad i ett antal internationella samarbeten, som Linnaeus-Palme-utbytesprogrammet Gender and Space som hon har med kollegan Anindita Datta från universitetet i Delhi. Genusvetenskapliga institutionen i Lund och Geografiska institutionen vid Delhi universitet utväxlar studenter; studenterna från Lund åker till Delhi och studenterna från Delhi till Lund för att ta kurser och undersöka olika aspekter av genus, rum, makt, utsatthet och våld, där även vardagliga geografiska platser som tunnelbanesystemet studeras.

Finner lugnet på skånska landsbygden

Att räkna upp allt som Helle Rydström har forskat om får inte plats här, men hon som har rest och flackat mycket i sina dagar verkar i alla fall ha hittat sin egen geografiska plats att utgå ifrån. Efter att ha pendlat mellan Asien och Europa, Köpenhamn och Linköping, Köpenhamn och Lund bor hon numera i ett litet landsbygdssamhälle utanför Lund.

– Äntligen lite lugn och ro, jag har jämt rest fram och tillbaka! Men så särskilt stillsam verkar hon inte vara. Hon reser fortfarande mycket i jobbet, till Vietnam, Indien, Singapore, Sydafrika… Och på fritiden verkar hon vara av den hurtiga typen med sport, internationella besök, familj, släkt, vänner plus kultur- och naturaktiviteter såsom lite spaning efter tranor och örn. Tidigare tränade hon aikido, en träningsform utan vinnare och förlorare och som helt bygger på att utvecklas genom samarbete. Såklart.

Skribent Anna Norrby
Bild Helle Rydström, foto: Astar
Relaterat material
visa fler nyheter ›