Porträttet: Pionjär som mött motstånd

2017-03-16 08:54

Hon ser det som viktigt att dela med sig av forskning om könsmaktsordningen även utanför den akademiska världen. För henne är kunskap makt och dessutom något att folkbilda om. I dag är hon professor i Genus, organisation och ledning vid Industriell eko-nomi och organisation på KTH och sedan 1 januari 2017 är hon också en av fyra vice-rektorer där. Möt Anna Wahl, en av de första i Sverige att ägna sig åt genusforskning.

Nyhet 

– Utmaningen att arbeta med jämställdhet i organisationer brukar handla om att män och kvinnor reagerar på olika sätt. Kvinnor vill inte förknippas med svaghet och tilldelas egenskaper, medan män känner sig anklagade. Men det handlar inte om individnivån utan om strukturer. Träffar jag en kvinnlig chef som säger att hon aldrig har blivit diskriminerad, brukar jag säga att det handlar om hur det ser ut där hon är chef, och fråga “vad säger dina kvinnliga medarbetare, hur ser det ut med lönestatistiken?”

Det säger Anna Wahl. Hon har sedan tidigt 1980-tal varit en av föregångarna inom genusforskning i Sverige. Hennes avhandling ”Könsstrukturer i organisationer” publicerades 1992 och handlade om makt och strukturer i olika verksamheter. Det var den första avhandlingen som lades fram av en svensk företagsekonom med ett genusteoretiskt perspektiv. Forskningsfrågor som kretsar kring kön, makt, ledarskap och förändringsprocesser i organisationer är också fortfarande hennes huvudämne.

– Genom att påtala att problemet ligger i strukturer och inte hos enskilda individer brukar jag få med mig de flesta. Både män och kvinnor. Sedan när de kommit en bit på vägen finns det förhoppningsvis utrymme för att titta på hur enskilda kan agera för att vara en del av förändringen, säger hon.

Viktigt att kvinnor samarbetar

Samarbete och vikten av att hitta beröringspunkter ser Anna Wahl som en viktig strategi för olika feminismer. Ibland bör feminister trots många olikheter komma samman kring vissa frågor. Det finns universella villkor som alla kvinnor delar och kan enas kring, enligt Wahl.

– Att kvinnors maktpositioner i samhället ökar måste också betyda att det finns utrymme för kvinnor att vara olika sinsemellan. Som feministisk forskare är ett grundvillkor att få räknas, ha ett inflytande och tas på allvar. Att man respekteras. Det är något alla kvinnor tjänar på oavsett vad de sedan står för.

Tidsfördelning ur ett könsperspektiv är något som Anna Wahl ofta lyfter som en viktig fråga. I dag finns det en press på kvinnor att vara jämställda samtidigt som de ska ha huvudansvar för hem och barn.

Jämställdhet blir dessutom ytterligare en prestation då det av samhället värderas som viktigt att vara både jämställd hemma och på jobbet.

– Traditionellt och tyvärr fortfarande, har kvinnor mer ansvar för omsorgsarbetet. På så sätt har de ett mer tight tidsschema. Många unga kvinnor känner en press på att vara perfekta och prestera mycket innan de fyller 30. Jämställdhet blir dessutom ytterligare en prestation då det av samhället värderas som viktigt att vara både jämställd hemma och på jobbet. Jag tror många kvinnor känner en skam över att inte vara jämställda, men att vara jämställd är ingen individuell egenskap utan det handlar om de strukturer vi ingår i.

I dag är Anna Wahl professor och numera även vicerektor. Men vägen dit har inte bara kantats av framgångar utan även av motgångar. Och för henne har det varit viktigt att bygga nätverk med andra feministiska forskare kring sig, för att orka kämpa vidare. Samt även att sätta gränser när det gäller just sin egen tid och tillgänglighet.

– Jag har sett till att inte vara ensam. Det är svårt att jobba med dessa frågor utan ett nätverk att prata med andra om det motstånd som finns och som måste hanteras. Jag har också försökt distansera mig och sätta gränser, rent fysiskt och i tid, genom att inte vara tillgänglig jämt. Problemen som finns med jämställdhet är oändliga och jag kan ju inte lösa allting, säger hon.

Men det finns en skam kring att tacka nej, särskilt som kvinna.

– Det är ganska bra att tänka hållbarhet, tänka hur man ska hålla länge. Men det är viktigt att skapa lustfyllda projekt också så att allting inte bara känns jobbigt. För mig handlar det om två saker som skapar lust. För det första föreläser jag mycket och då får jag pröva min forskning och mina teorier, hur de tas emot och om någon ser något värde i dem. När människor säger att det har förändrat deras liv, att de kan tänka på ett annat sätt, det ger mig energi. Det andra är att se till att utvecklas tillsammans med andra feministiska forskare som har tänkt mycket på samma saker som jag.

Homogent på Handels

När Anna Wahl började studera företagsekonomi och nationalekonomi under slutet av 70-talet på Handelshögskolan i Stockholm, kände hon sig som en gäst där eftersom det var en så manligt homogen miljö. Hon åkte till New York ett tag och där hände något.

Utanförskapet fick mig att förstå att det spelar en stor roll att kunna känner igen sig i den värld som förmedlas när man pluggar.

– Jag hade kommit in på Handels och kunde titta på de andra utifrån, men var inte en av dem. När jag läste där var det som att leva i en värld där det inte fanns några kvinnor över huvud taget. Utanförskapet fick mig att förstå att det spelar en stor roll att kunna känner igen sig i den värld som förmedlas när man pluggar. Jag förstod det när jag hittade all feministisk litteratur i New York, att det är viktigt att känna sig inskriven i beskrivningen av världen. Jag insåg att det inte var mig det var fel på. Det var samtidigt jobbigt eftersom genusforskningen inte hade kommit igång på riktigt i Sverige. Jag kände mig trött över hur mycket som fanns kvar att göra. Men det var också kul att känna att det här kommer växa och bli något.

Handelshögskolan var överlag väldigt likformig under hennes studietid. Inte bara när det gällde kön, utan också när det kom till klass och etnicitet.

– Där fanns en stark kultur av medel- och överklass. Och det var väldigt etniskt svenskt. Jag tror dock att skolan har jobbat med frågan om breddad rekrytering, och att det ser annorlunda ut i dag.

Drev mot feminism

Den socialdemokratiska regeringen bad henne i början av 2000-talet att leda en utredning om kvinnor på ledande poster i näringslivet . Uppdraget var att kartlägga könsfördelningen i näringslivet i större bolag, samt att undersöka på vilka sätt som förändringsarbete bedrevs. Utredningen resulterade i betänkandet ”Mansdominans i förändring. Om ledningsgrupper och styrelser” (SOU 2003:16) och tolkades som ett led i att förbereda ett förslag till kvotering, eftersom Margareta Winberg presenterat den tanken som möjlig. Utredningen handlade dock inte om kvotering. Trots detta bröt ett drev loss mot Anna Wahl och Susanna Popova skrev boken ”Elitfeministerna” med finansiering från Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. I den pekades bland annat Anna Wahls forskning ut som opålitlig och feminism jämfördes med nazism. Handelshögskolan vek sig för drevet istället för att stödja sina forskare.

Det var nästan outhärdligt 2003-2004.

– Det var nästan outhärdligt 2003-2004. Men det har spelat väldigt stor roll för mig att jag har varit en forskare som varit ute och föreläst i alla möjliga organisationer. Det gör att jag har känt och känner en trygghet i att det jag säger inte är helt galet, eftersom jag har utsatt mina teorier i alla möjliga sammanhang. Jag har stämt av och fått mycket respons från människor som har sagt att de känner igen sig i och har användning av min forskning. Jag uppfattade dock inte att jag utsattes för drev av journalister, utan drevet kom från ett annat håll. Det hjälpte mig, jag visste att jag hade varit noggrann i min forskning både inom akademin där man granskas genom seminarier och annat men också ute i alla möjliga utbildningssammanhang.

Men Anna Wahl ser inte tillbaka på tiden på Handelshögskolan som en mörk tid. Även om hon kan se en hel del fördelar med sin nuvarande arbetsplats, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) i jämförelse.

– Jag hade många bra år på Handels. Men jag tror att det är bra att förflytta sig. Här på KTH tycker jag det är positivt att många velat ta del av kunskapen som jag har. Att jag kunnat användas internt också i olika utbildningar.

Vicerektor för jämställdhet och värdegrund

Sedan början av januari har hon också blivit utsedd att vara vicerektor för jämställdhet och värdegrund på KTH. Det innebär en intensifiering av det redan påbörjade arbetet med regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering i JiHU, ett uppdrag som Nationella sekretariatet för genusforskning samordnar. I rollen ansvarar hon först och främst för att KTH, precis som alla andra universitet och högskolor, ska jämställdhetsintegreras.

– Jämställdhetsintegrering är mitt verktyg som jag i min roll som vicerektor jobbar med. Sedan ska en plan implementeras och det är ett jobb som alla på högskolan ska vara involverade i.

Anna Wahl tror att synen på genusforskning delvis har förändrats i dag sedan hon började jobba med frågorna, men att det också beror på inriktning, institution och personers egna intentioner.

– Jag tror det spelar roll vilken inriktning personer läser, och beroende på hur nära ämnet ligger samhälle, politik och konkreta frågor. Men genusforskningen är mer etablerad på universiteten i dag. Kunskapen behövs på olika håll som i myndigheter och universitet.

Just nu håller Anna Wahl på med två böcker. Dels en uppdatering av boken ”Det ordnar sig”, som är en introduktion till området organisation och kön. Boken kom ut första gången 2001, jobbades om 2011 och uppdateras nu igen för att kunna vara aktuell i ytterligare 5-10 år. Det är viktigt, eftersom det är en bok som används i många genusutbildningar runt om i landet men även på chefsutbildningar. Den andra boken är en beskrivning av tre förändringsprojekt som hon har varit med drivit på KTH.

– Det handlar mycket om metoder för förändring. Vi har jobbat på olika sätt, och inget är rätt eller fel, däremot är det viktigt att vara medveten om varför man gör på ett visst sätt. Man kan säga att det är en metodbok som handlar om steget efter jämställdhetsplaner. Den boken känner jag väldigt starkt för att försöka få klart under det här året, och jag skriver den tillsammans med Charlotte Holgersson.

Viktigt att ha ett liv

Innan vi avslutar undrar jag om hon känner sig svag någon gång, och hur hon gör för att orka fortsätta?

– Jag tycker det är viktigt att ha ett liv. Jag har en familj, ett hus på Gotland och vandrar i naturen och lyssnar på musik. Jag dansar, jag går på teater, och försöker ofta se på film. Inget ovanligt med det, men att få distans är viktigt så att jag inte blir upptagen av min bubbla och min situation. Även om jag jobbar mycket, det vore hyckleri att säga annat, så är det ändå viktigt att ibland inte jobba alls och kunna göra annat.

Skribent Sara Abdollahi
Bild KTH
Anna Wahl väljer:

Tre favoritförfattare: Kerstin Ekman, Inger Alfvén och Kristina Sandberg

Tre betydelsfulla teoretiker: Rosabeth Moss Kanter, Harriet Holter, Gerd Lindgren

Tre favoritfilmer: Ren Illusion (Margarete Von Trotta), Hotell (Lisa Langseth) The Big Lebowski (Joel och Ethan Coen)

Relaterat material

Regeringsuppdrag till lärosätena (JiHU)

Regeringen har gett i särskilt uppdrag till landets universitet och högskolor att bedriva ett arbete med jämställdhetsintegrering, 2016-2019. Nationella sekretariatet för genusforskning är stödfunktion i det arbetet.

Läs mer om JiHU ›

Ett tiotal studenter sitter i en föreläsningssal.
visa fler nyheter ›