Bilden föreställer Transförsvarets ockupation av Socialstyrelsen i slutet av 2016. Foto: Alma Lauthers, Transförsvaret

Psykiatrisk diagnos för transpersoner på väg att tas bort

2017-03-24 08:00

Transpersoner ska inte längre ses som sjuka i kontakten med vården. Det är en viktig seger för transrörelsen, säger genusforskaren Erika Alm. Nästan 40 år efter att homosexualitet avskaffades som sjukdom, meddelar Socialstyrelsen att de psykiatriska diagnoserna som kopplas till transpersoner ska tas bort.

Nyhet 

Rent symboliskt sänder friskförklaringen en viktig signal till hela samhället, menar Erika Alm, som forskar vid Göteborgs universitet.

– Medicinska diagnoser har inte bara funktionen att garantera rätt vård. De är också ett sätt att utöva makt över grupper som ses som störande och avvikande, säger hon.

Erika Alm. Foto: Thomas Melin

I dagsläget måste transpersoner som behöver ändra juridiskt kön eller få tillgång till könsbekräftande vård genomgå en utredning och få en diagnos. Regeringen har meddelat att de ska lägga ett lagförslag som, om det går igenom, kommer innebära att det inte längre behövs en diagnos för att få ändra juridiskt kön. Tidigare i år meddelade även Socialstyrelsen  att själva diagnoserna ska ändras, så att transpersoner som behöver könsbekräftande vård inte längre ses som sjuka. Erika Alm ser en tydlig parallell till avskaffandet av diagnosen homosexualitet år 1979, men jämförelsen ska göras med försiktighet, betonar hon. Transrörelsen har ett mer komplext förhållande till sjukvården jämfört med gayrörelsen.

– Många transpersoner vill ha och är i behov av transspecifik vård. Därför finns ett starkare beroendeförhållande till vården, säger hon.

Viktig symbolfråga

Beroendeförhållandet till vården är antagligen en förklaring till att transpersoner fortfarande ses som psykiskt sjuka, tror Erika Alm.

– Skuld- och skambeläggandet av transpersoner har också varit större, och den sociala organiseringen tog fart senare, säger hon.

Att transpersoner inte längre ska ses som psykiskt sjuka får stor betydelse för attityderna, både inom vården och i samhället i stort, tror Lukas Romson, jämlikhetskonsult och transexpert.

– Det finns de som tycker att vi är nötter som inte går att ta på allvar och de stödjer ofta sin argumentation på de psykiatriska diagnoserna, säger han.

Internationell friskförklaring på gång

Hur Socialstyrelsens friskförklaring ska gå till rent praktiskt är fortfarande oklart, men deras besked går i linje med det pågående internationella arbetet i World Health Organisation, WHO. I utkastet till nästa upplaga av den internationella diagnosmanualen ICD har transdiagnoserna flyttats från den psykiatriska delen till ett nytt kapitel. Syftet är att ta bort sjukdomsstämpeln, men samtidigt ha kvar möjligheten för transpersoner att få transspecifik vård. Den uppdaterade diagnosmanualen, ICD-11, ska antas av WHO nästa år.

– Jag tolkar det som att Socialstyrelsen  vill visa att de hänger med i den här processen, säger Erika Alm.

I sin forskning studerar hon transaktivisters organisering i Sverige och internationellt. Kampen mot de psykiatriska diagnoserna har varit lång, konstaterar hon. I snart ett decennium har lobbyister och aktivister kämpat för att synliggöra frågan. Så sent som i november förra året protesterade gruppen ”Transförsvaret” för friskförklaring inne på Socialstyrelsens kontor i Stockholm.

”Transerfarenheter är ingen sjukdom”

I dagsläget finns en bred konsensus inom den svenska transrörelsen om att friskförklaring är rätt väg att gå, men så har det inte alltid varit, berättar Erika Alm.

– Frågan har varit på agendan under lång tid och diskuterats fram och tillbaka. Man har velat vara säker på att avskaffandet av diagnoserna inte skulle göra det svårare att få tillgång till transspecifik vård, säger hon.

Hon tror att friskförklaringen sänder en viktig signal till transpersoner som tidigare har dragit sig för att ta kontakt med sjukvården på grund av den rådande diskursen inom vården.

– Transerfarenheter är inte patologiska, det är ingen sjukdom, och det bekräftas nu. Jag tror att den här förändringen öppnar upp för en bättre vård, där patienternas behov får styra, säger hon.

Kan bidra till stigmatisering av andra grupper

Lukas Romson. Foto: Carolina Hawranek

Lukas Romson tror att friskförklaringen kan få konkret betydelse både inom transvården och  i andra delar av samhället.

– Det kan bli lättare att få jobb inom till exempel polis eller militär, yrken där man riskerar att bli diskvalificerad om man har en psykiatrisk diagnos, säger han.

Av samma orsak kan det också bli lättare att bli godkänd för internationell adoption, eftersom många givarländer inte tillåter att personer med psykiska diagnoser får adoptera, tillägger han.

Han ser friskförklaringen som en viktig milstolpe, men tycker samtidigt att transrörelsens distansering från de psykiatriska diagnoserna har en baksida. Risken är att det bidrar till ytterligare stigmatiseringen av andra, tror han.

– Vår distansering säger en del om hur vi ser på andra patientgrupper, som inte kan få sina diagnoser flyttade från den psykiatriska sidan, säger han.

Fortfarande finns det mycket kvar att göra för att förbättra transpersoners livsvillkor, säger Lukas Romson. Han nämner särskilt situationen för asylsökande transpersoner och 18-årsgränsen som hindrar minderåriga från att ändra juridiskt kön.

– Det är en viktigt fråga för vi vet att många unga transpersoner mår dåligt. De är ingen resursstark grupp och det är antagligen därför de alltid hamnar i skymundan.

Skribent Charlie Olofsson
Relaterat material
visa fler nyheter ›