Bild på två män som ligger i sängen

Sexundersökningen: forskarna ger råd till Folkhälsomyndigheten

2016-08-12 11:49

Folkhälsomyndigheten ska genomföra den första stora undersökningen om sexvanor på 20 år. Bra, tycker forskarna Renita Sörensdotter och Julia Bahner. Men det är viktigt att frågorna ställs på rätt sätt och att konkreta åtgärder formuleras.

Nyhet 

– Vi sexualitetsforskare har verkat för en sådan undersökning länge! Det är verkligen på tiden att den genomförs, säger Julia Bahner, doktorand på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

I slutet av juli gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en befolkningsbaserad nationell enkätstudie på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är 20 år sedan en sådan omfattande undersökning genomfördes. Syftet med studien är att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt folkhälsoarbete avseende sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Tanken är att myndigheten också ska komma med förslag till fortlöpande uppföljning och lyfta vilka områden och grupper som behöver riktade hälsofrämjande insatser.

Renita Sörensdotter

Renita Sörensdotter

Renita Sörensdotter, universitetslektor och forskare i genusvetenskap vid Uppsala universitet, forskar bland annat om sexuell ohälsa. Också hon är mycket positiv till att det ska genomföras en studie.

– Det har hänt mycket på de senaste 20 åren, inte minst när det kommer till hbtq-personers rättigheter och synen på queer sexualitet. För bara sju år sedan klassades till exempel bdsm som en psykiatrisk störning. Det gör den inte längre. Aktivism har ändrat perspektiven, säger hon.

Renita Sörensdotter menar att den här typen av studier är viktiga för att de visar vilka förändringar som skett över tid, men också för att allmänheten får upp ögonen för vilka sexuella praktiker som är ”möjliga”.

– I USA gjordes det till exempel sexvaneundersökningar under 40- och 50-talen där man inte vågade publicera alla resultat, bland annat för att de visade att kvinnor hade mer sexuella drömmar, fantasier och begär än vad man hade trott. En befolkningsundersökning kan öka det kulturella utrymmet för vad som betraktas som ok, när fler ser vad som faktiskt är vanligt, säger hon.

Studien är också viktig bland annat för att kunna utforma politik och riktlinjer, menar Julia Bahner.

– För att kunna komma fram till vilket arbete som ska göras krävs underlag och kunskap. Det behövs mer kunskap i till exempel skolan, äldreomsorgen och inom stöd och service för personer med funktionsnedsättningar. I slutändan handlar det om en god sexuell hälsa för alla. Det påverkar hälsan i stort, inte minst den psykiska, säger hon.

Både Renita Sörensdotter och Julia Bahner betonar att det är viktigt hur frågorna i undersökningen ställs – att inkludering främjas och att normativitet motverkas.

– Alla könsidentiteter och sexuella läggningar måste kunna inkluderas och frågorna måste formuleras så att alla kan hitta alternativ. Det är också viktigt att det finns tillgängliga sätt att ta del av enkäten, till exempel lättläst och punktskrift, säger Julia Bahner.

– Jag önskar att man fokuserar på sexuella praktiker istället för sexuell orientering. Sex är inte lika med ett heterosexuellt ”vaginalsamlag”. Man kan använda formuleringar som ”analsex”, ”oralsex”, ”vaginalsex” och så vidare. Det är också viktigt att det finns kunskap om till exempel intersektionalitet, queerforskning och forskning om funktionsförmåga när frågorna utformas. Man behöver därför ta in kompetens med mer genusvetenskapliga perspektiv, till exempel forskare inom humaniora eller samhällsvetenskap, inte bara sexologer, säger Renita Sörensdotter.

Båda menar att Folkhälsomyndighetens tidigare studie om ungas sexualitet, UngKab, är en bra förebild för hur en studie om sexvanor kan se ut.

– Där fokuserade man på sexuella handlingar och praktiker, inte identiteter. Och myndigheten lärde sig mycket av de referensgrupper som togs in, säger Renita Sörensdotter.

Julia Bahner fokuserar i sin forskning på sexualitet, funktionsvariationer och personlig assistans. Hon menar att gruppen personer med funktionsnedsättning behöver få mer kunskap när det kommer till deras sexuella och reproduktiva rättigheter.

Julia Bahner

Julia Bahner

– Rätten till en god sexuell hälsa är lika stor för den gruppen. Det är också viktigt att inte bara se till problem och brister, utan även att undersökningen leder till att det främjande arbetet stärks, säger hon.

Hon anser att kritiken mot undersökningen, som går ut på att sex och politik inte hör ihop, är underlig.

– Jag tycker att den bygger på okunskap, att man faktiskt inte vet vad sexuella och reproduktiva rättigheter handlar om. Rätten till abort, sexualundervisning, jämställdhetspolitik, politik som rör samlevnadsformer – allt det handlar ju redan om politiska beslut, säger Julia Bahner.

Hon hoppas att studien kommer att kunna identifiera förutsättningar och behov i olika grupper och att insatser kommer att kunna formuleras utifrån dem. Även Renita Sörensdotter hoppas på konkreta åtgärder, bland annat när det kommer till våld och övergrepp.

– Min egen utopi är också att, genom att synliggöra variationer, befria sexualiteten!

Skribent Anneli Tillberg
Relaterat material

Nationella sekretariatet för genusforskning ska samråda

Nationella sekretariatet för genusforskning är utsedda till samrådspart till Folkhälsomyndigheten i undersökningen.

Nationella sekretariatet för genusforskning ska samråda ›

visa fler nyheter ›