Närbild på nordiska flaggor.

Skilda förutsättningar för forskning om jämställdhet i Norden

2016-03-02 13:29

Jämställdhet nämns som en av Nordens styrkor och exportvaror. Samtidigt tycker varken Norges forskningsråd eller forskare i Norge och Finland att det beviljas tillräckligt med pengar för forskning i ämnet.

Nyhet 

– Det finns ett intresse. Samtidigt är anslagen små i förhållande till samtliga medel, säger Marjut Jyrkinen, forskningschef vid Helsingfors universitet.

Att få fram exakt hur mycket pengar som satsas på forskning i jämställdhet är svårt. En genomgång av forskningsråden i Sverige, Finland och Norge visar att det inte finns ett enhetligt eller jämförbart system. Få kodar utlysta medel så att jämställdhet lätt går att särskilja från jämlikhet, mångfald eller genus.

– Att få fram pålitlig statistik skulle kräva en massiv utredning där vi går igenom varje enskilt projekt, säger Sini Uuttu, expert vid finländska Tekes.

foto_184x258_Lars_WärngårdEtt försök att spåra jämställdheten i fjolårets utlysningar hos svenska Fortes strandar av samma orsak.

– Vill man titta på vad som stöder jämställdhetsforskningen så måste man titta på mer än enbart jämställdhet. Arbetsmarknads-, drog- och vårdforskning är exempel på forskningen som också kan tangera jämställdhet, säger planeringschefen Lars Wärngård.

Forskning ingår inte alltid

Samtliga forskningsråd meddelar att jämställdhet som element kan ingå i projekt som de finansierar, också utöver de som nämns i den här texten.

Enligt Sophia Ivarsson, programansvarig vid Vinnova i Sverige, beror bristen på exakta siffror på att Vinnova sällan finansierar enbart forskningsprojekt utan samverkansprojekt där offentlig, privat och ideell sektor samverkar.

– Alla projekt inom Mångfaldslabbet – normkritisk innovation – tangera någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Kön är en av dem. De senaste två åren har vi även delat ut kring 20 miljoner kronor per år till projekt med fokus på jämställdhet eller genus, men där forskning inte nödvändigtvis ingått.

Vetenskapsrådet i Sverige har inga särskilda utlysningar för jämställhet. Det betyder ändå inte att jämställdhetsforskare inte kan ha fått stöd.

– Eftersom forskare hos oss klassificerar sin forskning själva kan det finnas projekt kring välfärd som omfattar jämställdhet men som är kategoriserad som sociologi. Förutom genusforskning, där det förekommer en stor del jämställdhetsforskning, finns det alltså antagligen också jämställdhetsforskning som inte är genusforskning, och tvärtom, säger Lucas Pettersson, enhetschef för uppföljning.

Mindre än en procent av pengarna

För att få en fingervisning om hur mycket pengar som satsas i förhållande till forskningen som helhet måste man titta på ett större område och utgå från forskningsrådens ämnesklassificeringar.

Följande exempel gäller svenska Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova: Ifjol gav Formas närmare 9 miljoner kronor (knappt 1 procent) till projekt kopplade till antingen genus eller jämställdhet. Under samma period gav Vetenskapsrådet 18 miljoner kronor (0,32 procent) till genus och jämställdhet samt genusstudier. Vinnovas program Genus och mångfald för innovation fick 15 miljoner (0,6 procent).

Enligt Ivarsson ska 15 miljoner av en årsbudget på 2,5 miljarder inte uppfattas som en droppe i havet.

– Mitt intryck är att forskningsråden, i varje fall i Sverige, jobbar intensivt med jämställdhet. I övrigt finns det, som man kanske förväntar sig, en viss skevhet på mansdominerade områden men absolut inte på alla. Vi har delat ut en hel del medel för jämställdhetsåtgärder inom exempelvis skogsindustrin, säger hon.

Forskare: Enbart jämställdhet räcker inte

I höstas fick forskningskonsortiet WeAll – Ett framtida socialt och ekonomiskt hållbart arbetsliv 3 miljoner euro av Rådet för Strategisk Forskning vid Finlands Akademi (5 procent av anslagen för strategisk forskning 2015). Projektet ingår i programmet Jämlikhet i samhället. Målet är att undersöka bland annat vilken roll sociala kategorier som ålder, etnicitet och kön spelar i arbetslivet.
De senaste fem åren har FA fördelat närmare 6 miljoner euro på elva projekt inom området kvinno- och könsforskning, där WeAll ingår.

– Det finns ett intresse för jämställdhet. Samtidigt är anslagen små i förhållande till samtliga medel, säger Marjut Jyrkinen, professor i genusforskning vid Helsingfors universitet och projektledare tillsammans med professor Anna-Maija Lämsä vid Jyväskylä universitet.

– Jag upplever inte att det hade varit möjligt att bara fokusera på jämställdhet. Den jämställdhet vi talar om behöver vara bredare och beakta intersektionaliteten. Samtidigt borde vi fokusera på genus som är en av de största orsakerna till diskriminering i alla samhällen. Det verkar lättare att tala om mångfald men då missar vi att genus i sig är en viktig faktor.

Hannele Kurki, ledande vetenskapsrådgivare vid FA, bekräftar att jämställdhet som enskilt område inte är en prioritet.

– Vi finansierar all slags toppforskning enligt “bottom-up”-principen. Eftersom de offentliga medlen minskar hårdnar konkurrensen. Å andra sidan har genusforskarna hittills fått höga poäng.

Avvikande situation i Norge

I Norge förvaltar i princip alla ministerier forskningsmedel och beviljar anslag utifrån sitt ansvarsområde, vilket sätter premisserna för forskningsrådets program och utlysningar.
Mari Teigen, chef för CORE – Centre for research on gender equality – i Oslo håller med om att det inte beviljas tillräckligt med pengar för forskning om jämställdhet.

– Men det skulle vara mer korrekt att jämföra hur pengarna fördelas inom exempelvis humaniora och samhällsvetenskap än mellan huvuddiciplinerna.

Lise Christensen, specialrådgivare vid Norges forskningsråd som erbjuder expertkunskap och lobbar för olika forskningsfrågor, skulle gärna se mer forskning om jämlikhet.

– Tyngdpunkten ligger på kön. Tidigare har vi fokuserat på forskning om kön och på jämlikhet som praxis. Men det behövs också kunskapsutveckling om jämlikhet för att komma framåt i förändringsarbetet.

EU-initiativ har betydelse

Lotta StrandbergLotta Strandberg, senior rådgivare vid NordForsk, stöder ett bredare fokus.

– Jämställdhet sker alltid i en kontext. I stället för mer pengar till jämställdhetsforskning vill jag se könsperspektivet integrerat i all forskning.

Enligt Strandberg är det svårt att jämföra anslagen eftersom finansieringsmodellerna och forskningsrådens uppdrag ser olika ut.

– Det man kan fundera över är vilken typ av forskning som görs, vad jämställdhet betyder inom dessa program. Finansieringen ska vara transparent och prioriteringarna tydliga.

Sophia Ivarsson har märkt en attitydförändring de senaste fem åren. Året 2013 fick Vinnova i uppdrag av den svenska regeringen att dela ut 33 miljoner kronor till behovsmotiverad forskning för ökat jämställdhet. Ivarsson tror på fler satsningar.

– Att EU-kommissionen lyfter upp jämställdheten ökar de nationella forskningsrådens legitimitet att jobba med frågan.

Fortes nya handlingsplan betonar att all forskning som finansieras måste förhålla sig till ett jämställdhetsperspektiv.

– Från och med i år måste den som deltar i vår största årliga utlysning fylla i ett fält där det framgår hur, om alls, forskningen relaterar till genus och mångfald där jämställdhet ingår som en del, säger Lars Wärngård.

Skribent Jeanette Östman
Bild Lotta Strandberg:NordForsk, Lars Wärngård:Fortes
Relaterat material
visa fler nyheter ›