Många männsikor som går sett bakifrån.

Uppsving för genusforskning efter den arabiska våren

2016-02-10 15:51

Den arabiska genusforskningen har fått ett genombrott och nu har nästan alla universitet ett eget centrum för ’Women’s Studies’ eller ’Gender Studies’. Ett arabiskt-nordiskt projekt har stärkt kopplingen mellan forskare i de två regionerna.

Nyhet 

Det finns flera historiska exempel på att kvinnor åter förpassas till hemmen efter att ha deltagit i revolutionära processer, men så har det inte blivit efter den arabiska våren, menar Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

‒ Det har funnits en stor medvetenhet om den risken och kvinnorörelserna, i synnerhet i Egypten och Tunisien, har kämpat emot. Det märktes redan under protesterna på Tahrirtorget, säger hon.

Det har gått nästan exakt fem år sedan demonstrationerna inleddes och vid protesterna i Kairo vintern 2011 utsattes många kvinnor för sexuella trakasserier.

‒ Ändå vägrade de att gå hem. De stannade kvar på torget och anordnade demonstrationer mot trakasserierna, säger Drude Dahlerup.

Framflyttad position för kvinnors rättigheter

Hon har precis avslutat projektet “Nya vägar till politiskt inflytande för kvinnor i Arabvärlden?” Projektet finansierades av Vetenskapsrådet och drevs år 2012-2015. Det var ett samarbete mellan Women in Politics Research Network, WIP, vid Stockholms universitet och Center for Arab Women Training and Research, CAWTAR, i Tunis.

‒ Jag såg att genusforskningen poppade upp överallt på universiteten i arabvärlden. Det var det som inspirerade till projektet, säger Drude Dahlerup.

Medan projektet har fortlöpt har hoppet om demokrati grusats i många av de arabiska länderna. Samtidigt ser Drude Dahlerup tecken på att frågor som rör kvinnors rättigheter har fått en framflyttad position. Både Egypten och Tunisien har till exempel infört kvotering av kvinnor till parlamentet.

Uppsvinget för genusforskningen, och att många kvinnor tar plats som forskare, är också ett uttryck för den utvecklingen, menar hon. Att genusforskningen har fått ett genombrott märks framför allt i Egypten, Libanon, Marocko och Tunisien, men det har också börjat komma forskning från Algeriet, Palestina och Jemen.

En gemensam plattform

Genom det arabisk-nordiska projektet har forskare från de arabiska och de nordiska länderna fått en gemensam plattform för samarbete och utbyte. Inom projektet har det bland annat anordnats en kurs för doktorander som forskar om kvinnors utrymme i det offentliga rummet. Doktoranderna som deltog kom från olika länder i arabvärlden och i Norden.

‒ Det var nog det bästa med hela projektet. Alla var så entusiastiska, säger Drude Dahlerup.

Under projektet har hon och en forskare från CAWTAR skrivit lägesrapporter om den samhällsvetenskapliga genusforskningens villkor i de två respektive regionerna. Kartläggningen av den nordiska genusforskningen visar att antalet böcker och artiklar som skrivs på engelska har ökat markant under de senaste decennierna.

‒ Det kan delvis förklaras av att genusforskarna har blivit fler, men jag tror också att vi har blivit mer internationella, säger Drude Dahlerup.

Den pågående internationaliseringen ser hon som mycket positiv.

‒ Genusforskningen växer globalt och jag tror att det är viktigt att vi kan jämföra med varandra. Det är genom att titta på hur det är i andra länder som vi kan få syn på våra egna strukturer, säger hon.
Hon hoppas att nätverken som har etablerats genom det arabisk-nordiska projektet ska leda till fler samarbetet mellan forskare i de olika länderna.

‒ Nu känner vi varandra. Jag hoppas att vi har satt igång någonting som kan fortsätta växa, säger hon.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›