Rasifiering

Ord 

Rasifiering innebär att olika människor, med olika erfarenheter, åsikter och bakgrunder tillskrivs en grupptillhörighet, alltså görs till en grupp, utifrån föreställningar baserade på exempelvis yttre egenskaper (så som hudfärg och hårfärg), kultur och religion. Analyser av rasifiering förutsätter att ras och etnicitet förstås som sociala konstruktioner där så kallade rasifieringsprocesser skapar olika rasidentiteter och grupper. Dessa processer äger rum både på strukturnivå, så som inom statliga institutioner, men också på mellanmänsklignivå i vardagen.

Rasifiering är inte ett nytt ord inom akademin men idag används ordet även allt oftare utanför akademin. Ordet fungerar då många gånger som en beskrivning av en person som ”rasifierad”. Det sättet att använda och förstå ordet riskerar att osynliggöra just de rasifieringsprocesser som skapar enhetliga grupper av människor med olika bakgrund. Att vara en rasifierad person blir då synonymt till att vara ”invandrare”, ”icke-vit” eller någon annan etikett som genom tiderna har använts för att markera ut annanheten bland minoritetsgrupper i Sverige (se även andrafiering). Det kan leda till att ”vita”, majoritetssvenskar inte förstås som rasifierade, någonting som i sin tur osynliggör hur rasifieringsprocesser inte bara skapar system och strukturer för förtryck och diskriminering utan även för privilegier och maktpositioner. Det är med andra ord ingen symmetrisk eller jämlik relation när människor rasifierar varandra. Processen och dess konsekvenser följer en rashierarki och vithetsnorm (se även vithet, norm/normkritik).

Ett sätt att förstå hur även vithet konstrueras genom rasifieringsprocesser är att prata om markerade och icke markerade positioner. Alla kroppar rasifieras men vissa (vita) är icke-markerade medan andra (icke-vita) markeras genom rasifiering.

Relaterat material

Sugen på mer?

Läs den femte och senaste skriften ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” i En skriftserie om genusvetenskap. Här hittar du mer fördjupande texter om ord och begrepp centrala för genusvetenskapens teoretiska och metodologiska bidrag.

Läs skriften här ›