Forskningsfinansiering

Svenska staten är den viktigaste finansiären av forskning vid universitet och högskolor. Andra betydande finansiärer är exempelvis Riksbankens jubileumsfond, kommuner och landsting samt EU.

Forskning vid universitet och högskolor får i huvudsak sin finansiering från staten. Främst handlar det om så kallade basanslag eller fakultetsmedel, det vill säga de skattemedel som går från regeringen direkt till lärosätena för forskning och forskarutbildning. För 2015 rörde det sig om 16,6 miljarder kronor.

Sedan 2009 fördelas 20 procent av basanslagen baserat på dels mängden externa medel forskarna beviljats, dels hur mycket de publicerat sig och citerats av andra. Knappt hälften av de externa medlen kommer från de statliga forskningsråden Vetenskapsrådet, Formas och Forte, samt Vinnova och andra forskningsfinansierande myndigheter. Även detta är skattemedel som fördelas från regeringens budget, 9,9 miljarder kronor för år 2015.

Resten av de externa forskningsmedlen kommer från icke-statliga finansiärer. Det handlar om offentliga eller fristående forskningsstiftelser (exempelvis Riksbankens jubileumsfond), kommuner och landsting, EU och andra internationella aktörer, organisationer med eller utan vinstsyfte, samt företag i näringslivet. Knappt en tredjedel av de totala forskningsintäkterna till universitet och högskolor är externa medel av det här slaget.

Kollegial bedömning kan missgynna kvinnor

Den etablerade modellen för att fördela externa medel kallas för kollegial bedömning (engelska peer review). Denna modell, som också används vid tillsättning av tjänster och bedömning av manus för publicering i tidskrifter, innebär att en grupp forskare som anses kunna företräda forskningsområdet bedömer ansökningarnas vetenskapliga kvalitet.  Utifrån denna bedömning fattas beslut om vilka som får forskningsmedel.

Även om kollegial bedömning kan anses vara den bästa modellen som finns att tillgå, så har forskning visat att den är långt ifrån objektiv eller neutral. Hur bedömarna definierar eller ser på kvalitet beror på vetenskaplig hemvist, partiskhet och en rad andra mekanismer. Det riskerar att missgynna såväl kvinnor som kritisk och tvärvetenskaplig forskning överlag. Det visar Fredrik Bondestam och Louise Grip i forskningsöversikten Fördelning eller förfördelning? (2015) från Nationella sekretariatet för genusforskning.

Skribent Nationella sekretariatet för genusforskning. Publiceringsdatum: 31 mars 2016
Relaterat material

Kollegial bedömning

Kollegial bedömning är den vanligaste metoden för att fördela forskningsmedel. Men den är inte alltid så objektiv eller neutral utan riskerar att missgynna såväl kvinnor som kritisk och tvärvetenskaplig forskning.

Läs mer om kollegial bedömning ›

fyra personer sitter runt ett bord, täckt med papper och datorer.
Rapport om forskningsfinansiering: Fördelning eller förfördelning?