Om genusforskning

Genusforskning bedrivs både som eget ämne och inom andra ämnen. Inom genusforskningen finns många olika teorier och metoder. På senare tid har intersektionella perspektiv blivit allt vanligare, det vill säga forskning som undersöker hur olika maktrelationer samverkar med varandra.

Genusforskningen står på två ben. Det ena benet utgörs av forskning inom ämnet genusvetenskap och det andra av genusforskning inom andra ämnen, så kallad ämnesintegrerad genusforskning. Genusforskning, liksom annan kritisk forskning, bedrivs inom de flesta ämnen och inom exempelvis sociologi, historia och statsvetenskap är genusforskning en relativt etablerad forskningsinriktning.  Den ämnesintegrerade genusforskningen ställer nya frågor, kräver andra utgångspunkter och möjliggör nya analyser och förståelser inom de etablerade ämnena. Vad tror du händer när genusforskare till exempel lyfter dessa frågor:

  • Inkluderas sexuella trakasserier i förståelsen av begreppet mobbning?
  • Går det att skriva om historia utan att ta hänsyn till kön och genus?
  • Hur inverkar våra föreställningar om kvinnligt och manligt på teorier och forskning i biologi?
  • Vilken slags säkerhet skapar säkerhetspolitiken? Säkerhet för vem?
  • Hur påverkar kvinnors och mäns olika villkor i samhället deras hälsa?
  • Vem får komma till tals som expert i medierna?

Genusforskning är ett brett fält, vilket märks i såväl teorier, metoder och perspektiv som forskningsfrågor. Det finns inga vattentäta skott mellan genusforskning och andra ämnen. Genusforskare hämtar teorier och metoder från andra discipliner och andra ämnen gör detsamma från genusvetenskapen.

En tydlig inriktning inom genusforskningen i dag är intersektionella perspektiv och analyser. Det vill säga forskning som undersöker och visar hur olika maktrelationer som ras, kön, sexualitet, klass, ålder, funktionsvariationer och könsuttryck samverkar. Begreppet intersektionalitet har sina rötter i den antirasistiska feminismen i USA. I Sverige har intersektionalitet fått starkt fäste i såväl genusforskningen som i den politiska diskussionen om makt, ojämlikhet och diskriminering. Det gör det relevant att tala om intersektionalitet som en länk mellan genusforskning och annan kritisk forskning, som exempelvis queerforskning och forskning om rasism.

De 11 texterna i vänstermarginalen utgör kapitel i skriften “En introduktion till genusvetenskapliga begrepp”. Texterna ger varken en komplett bild av fältet (det är större än så) eller av orden (språket är större än så) utan är en del av ett ständigt pågående arbete där betydelser, nyanser, genealogier, gränser och historia är föränderliga. Inom genusvetenskap som ämne, och feministisk forskning som fält, samt även utanför dessa områden i den offentliga debatten, har vissa ord blivit spridda och omdiskuterade. Förhoppningen är att dessa texter kan erbjuda kunskap om betydelser, sammanhang och användningsområden, och vara en grund för fortsatta samtal.

Dessa texter (plus ett antal till) finns samlade i Skrift nummer fem, som du hittar här.

Skribent Nationella sekretariatet för genusforskning. Publiceringsdatum: 31 mars 2016
Relaterat material
Genus 2-3/13, Tema: Teoribyggarna
Relaterade avhandlingar
  • Sexualitet i klassrummet: språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet
    Läs mer på GENA ›
  • Kraften att älska, makten att tjäna: religion, emancipation och den kvinnliga skapande kraften i Jeanna Oterdahls sagor 1908–1927
    Läs mer på GENA ›
  • Skrubbsår: berättelser om hur hiv föreställs och erfars i samtida Sverige
    Läs mer på GENA ›