Svar rörande artikeln “Fast i egna fällan”

2017-10-05 10:55

Notis 

I artikeln Fast i egna fällan kritiserar Anna Victoria Hallberg Nationella sekretariatet för genusforskning, som är stödfunktion i arbetet med jämställdhetsintegrering på universitet och högskolor (JiHU). Hon vänder sig mot det eftersom vi som organisation enligt henne är ”en aktivistisk gruppering med stark ideologisk front”. Som exempel på detta nämner hon hur vi i vår populärvetenskapliga forskningskommunikation bland annat har en ordlista på vår webbplats där begreppen ”intersektionalitet” och ”andrafiering” förklaras, samt att vi på en annan plats på webben skriver om homosocialitet i akademin och om normer som påverkar i akademins bedömningsprocesser. Anna Victoria Hallberg påstår att vi inte hänvisar till källor, men det stämmer inte. Sekretariatet jobbar med forskningskommunikation så det finns alltid referenser, men de redovisas enligt en något annorlunda logik än den hon kanske är van vid, exempelvis genom faktarutor och lästips i anslutning till respektive text.

I Anna Victoria Hallbergs text insinueras att enbart användandet av dessa begrepp skulle vara bevis på sekretariatets ideologiska vridning. Den kritiken är svår att förstå. Nationella sekretariatet för genusforskning, en del av Göteborgs universitet, har som uppdrag att främja genusforskningens villkor samt att sprida genusforskning. Genusforskning, har liksom andra fält, ett eget språkbruk som innehåller begrepp som utvecklats där. Om vi hade varit ett nationellt sekretariat för nationalekonomi, hade vi antagligen på motsvarande sätt beskrivit och förklarat ord som ”prismekanism” och ”substitutionseffekt”.

Anna Victoria Hallbergs beskrivning av Nationella sekretariatet för genusforskning är hårt vinklad, men det är lärosätenas uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering som hon främst vänder sig emot. Det finns mycket att säga om jämställdhetsintegrering men de processer som lärosäten på olika håll nu har satt igång, som handlar om att kvalitetssäkra bedömningsarbete i lärarförslagsnämnder eller se över sin resursfördelning, för att nämna två exempel, ligger helt i linje med akademins ideal om transparens och att beslut ska tas med hjälp av välgrundad argumentation och på forskningsgrund. Anna Victoria Hallbergs beskrivning av uppdraget förefaller konstruerad av debattören för att kunna driva på sin kritik.

Det finns olika syn på politiseringen av akademin – huruvida den finns och på vilket sätt. Genusforskningen blir dock oftare än andra fält anklagat för att vara ”politisk” eller ”ideologisk”, trots att den så som all annan forskning, bygger på vetenskapliga metoder och kända akademiska strukturer. Det är olyckligt.

Maria Grönroos, tf föreståndare Nationella sekretariatet för genusforskning

 

visa fler notiser ›