Närbild på händer som håller i ett smycke.

“Feministteologi kan vidga diskussionen om frigörelse”

2016-02-01 13:56

Kan kristen feministteologi bidra till kvinnans frigörelse? I sin kommande avhandling undersöker Lovisa Nyman på Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet hur en rad olika forskare ser på mänskligt beroende i en feministisk teologisk kontext. Genus.se ställde Nyman några frågor om hennes avhandling.

Nyhet 

Vad är kristen feministteologi?

– Det är en inriktning som tittar närmare på hur teologi kan konstrueras på nya sätt så att den bidrar till kvinnors frigörelse. Det är ett väldigt mångfacetterat fält med många olika strömningar som går in i varandra. En viktig ingång är queerteologi som menar att det inte nödvändigtvis behöver vara kvinnor som är subjektet eller att det ens behöver finnas en tudelad könsförståelse.

Inom queerteologi menar man att frigörelse uppnås genom normkritik och gränsöverskridande agerande och detta ansluter till queerteorin genom kritiken av stabila sexuella och könsmässiga identiteter.

Porträttbild av Lovisa Nyman

Lovisa Nyman

En annan viktig strömning är den postkoloniala feministteologin som kritiserar den västerländska teologin och ifrågasätter missionen och dess konsekvenser. Den visar hur missionen har samverkat med kolonialismen och ekonomisk imperialism och hur detta konstruerar andra etniciteter än den vita västerländska som avvikande.

Medan dessa två perspektiv följer genusvetenskapliga strömningar följer andra teologins, till exempel det som kallas interkulturell feminism. Där är man ute efter en teologisk konstruktion utifrån de förutsättningar som finns i olika länder genom det religiösa och kulturella arv som fanns innan kristendomen kom. Genom att ta fasta på det vill man försöka plocka fram en teologi som kan vara frigörande för kvinnor.

Vad handlar din avhandling om?

– Jag utgår från kritiken mot det liberala tänkandet och ifrågasättandet av det enhetliga autonoma subjektet som är utbredd både inom feministteologin och genusteori i stort. Jag intresserar mig för relationalitet och beroende. Beroende är ett negativt laddat begrepp i feministiska sammanhang och jag tittar på hur ett antal feministteologer med olika teoretisk bas hanterar beroende.

Jag utgår från ett kroppsperspektiv där det oundvikligen är så att människan är beroende av andra människor. Då menar jag ett basalt beroende som att en bebis är beroende av sina föräldrar, äldre människor är beroende av yngre, sjuka är beroende av friska. I en relation finns det alltid någon form av beroende även om det inte behöver vara ekonomiskt.

Jag tänker att politisk feminism i Sverige har fokuserat mycket på ekonomisk rättvisa och feministiskt teologi kan bistå med lite andra perspektiv. Inte så att lika lön skulle vara oviktigt men det kanske finns andra värden som skulle kunna komma in diskussionen kring vad frigörelse är. I det ingår fler saker än frihet.

Hur ser du på det faktum att beroende kan ses som frigörelsens och frihetens motsats?

– Feministteologin har alltid kämpat med att sammanfoga de två perspektiven. I kristen teologi har ju människans beroende, inte minst av Gud, alltid varit ett centralt tema. En ständig fråga i feministteologin är huruvida det finns någon potential för frigörelse i kristendomen överhuvud taget, alla feministteologer skulle inte svara ja på den frågan. Det finns också en postkristen eller posttraditionell teologisk strömning som säger att kristen teologi är så färgad av patriarkala värden att den inte går att använda frigörande.

Vad hade du svarat på den frågan?

– För mig handlar det mycket om att det inte finns någon statisk teologi eller universellt giltig tolkning utan det handlar mycket om hur vi använder teologin, på vilket sätt vi konstruerar den, utifrån vilka utgångspunkter och med vilka syften. I feministteologin finns ett starkt etiskt perspektiv, det finns ett stort intresse kring vilka konsekvenser en viss teologisk konstruktion får och hur det kan skapas mer hållbara konsekvenser. På så vis kan teologi användas på ett frigörande sätt men kan likväl användas i andra syften. I min forskning är frågan om samtidighet central, det vill säga att beroende och frihet inte behöver utesluta varandra.

Vad tror du att feministteologin skulle kunna bidra med i genusforskningen?

– Jag tror att det finns delar inom feministteologin som skulle kunna vara viktiga att ha med både inom genusteori och i ett större feministisk samtal. Till exempel det jag sysslar med, relationalitet. I ett samhälle som det svenska där det i min mening fortfarande i mångt och mycket är liberala värderingar som styr den politiska feminismen så tänker jag att feministteologi kan vara med och vidga diskussionen om vad vi vill uppnå med frigörelse.

Är det bara de ekonomiska perspektiven som är de viktiga eller finns det andra värden för ett gott liv? Kan frigörelse betyda olika saker för olika individer? Inte på bekostnad av ekonomi och representation, men vid sidan av?

Inom genusvetenskapen finns tyvärr få kopplingar till feministteologin, jag skulle gärna vilja ha fler. På vissa håll finns bra samarbeten, på andra håll tror jag att det kan finnas en misstänksamhet mot feministteologi. Det är ett intressant fenomen, det är så självklart idag att etnicitet, sexualitet och andra faktorer påverkar vilka vi är och att detta ska få ta plats i det offentliga rummet. Men ofta glöms religion bort.

I vårt samhälle är religion något som helst ska höra till det privata, något som ska kunna stoppas åt sidan. Vi är medvetna om att det exempelvis inte går att stoppa ålder eller funktionsvariation åt sidan, det är en del av oss och gör oss till dem vi är. Men religion har inte den platsen. Feministteologier från olika religioner skulle kunna vara med och lyfta fram både existentiella perspektiv på frigörelse men också religion som en del i ett intersektionellt perspektiv.

Lovisa Nyman planerar att vara klar med sin avhandling om två år. Den har ingen titel ännu, men temat är “mellanmänskligt beroende i feministteologi”. I avhandlingen tittar hon närmare på följande tre teologer:

  • Lisa Isherwood: brittisk queerteolog som intresserar sig mycket för kroppen och ett icke-dualistiskt förhållningssätt till människan. Frigörelse uppnås genom en normbrytande sexualitet.
  • Catherine Keller: amerikansk processteolog som tar avstamp i filosofen Alfred North Whiteheads förståelse av tillvaron som en ständig utveckling där allt som existerar blir till på nytt i varje ögonblick. Detta får konsekvenser för allt från relationalitetsfrågor till klimatfrågor.
  • Sarah Coakley: brittisk historisk teolog som i sin kritik av liberalismen hämtar inspiration i förmodernt mystiskt tänkande och betonar att social förändring är en konsekvens av ett djupt andligt liv.
Skribent Cecilia Köljing
visa fler nyheter ›