Äktenskapet tar plats i akademin

2011-10-19 09:39

Allt fler svenskar väljer att gifta sig och nu verkar äktenskapsboomen ha spridit sig till universiteten. Det äkta paret står i fokus för flera aktuella forskningsprojekt. Genus.se har pratat med två genusforskare som granskar äktenskapet och bröllopsceremonin.

Att det har kommit mycket forskning om äktenskapet under 2000-talet tror religionssociologen Karin Jarnkvist hänger samman med att antalet vigslar, men även antalet skilsmässor, ökar i Sverige.
– Det är någonting i våra relationer som håller på att förändras. I en tid som kan upplevas som ganska flyktig finns ett ökat behov av att bekräfta normer och jag tror att många ser giftermål som en trygghet i en annars ganska stormig tillvaro, säger hon. I den nya avhandlingen När jag gifter mig ska jag göra det på riktigt följer hon åtta heterosexuella par från det att de tog beslutet att gifta sig till efter bröllopsdagen.

Kvinnan i centrum

Studien visar att samtidigt som äktenskapet förenar paret juridiskt så bygger föreställningarna om brud och brudgum på ett särskiljande mellan könen.
– Bröllopet antas betyda mer för kvinnan än för mannen. Som kvinna förväntas man vilja gifta sig och man antas tycka att det är viktigt att allt blir perfekt, säger hon.
Bilden av kvinnan som bröllopets mittpunkt förmedlas, enligt Karin Jarnkvist, både genom populärkulturen och genom bröllopsindustrin, där mannen ofta tilltalas i tredje person.
-Bröllopsdagen ses som kvinnans dag, men det är också hon som förväntas styra upp den, säger Karin Jarnkvist och beskriver hur bröllopsarrangemanget, genom den sneda arbetsfördelningen, framstår som en parallell värld bortom parens vardagliga strävan efter jämställdhet.

Det lyckliga slutet

Trots att flera av paren i studien har gift sig borgerligt beskriver de kyrkbröllopet, med den stora vita klänningen och tjusig middag för hela släkten, som ”det riktiga bröllopet”. Både Karin Jarnkvist och genusforskaren Anna Adeniji beskriver bröllopet som en väl repeterad berättelse.
– Bröllopet får ofta fungera som en motor som driver relationsberättelsen fram till det lyckliga slutet. Kanske är det därför som det upplevs som så provocerande när någon säger att man också kan bli lycklig när man skiljer sig, säger Anna Adeniji.
Hon drar en parallell till reaktionerna på boken Happy happy, där flera skribenter ifrågasätter den entydiga beskrivningen av skilsmässan som sorglig och nedbrytande.
– Det görs ofta en koppling mellan äktenskap och lycka och personer som inte vill gifta sig beskrivs som tråkiga personer, säger hon.

Prinsessbröllopet ”en seger för kärleken”

Just nu studerar Anna Adeniji bland annat hur kopplingarna mellan äktenskap och kärlek befästes genom medierapporteringen av kronprinsessbröllopet i Sverige.
– I praktiken skulle det vara möjligt att göra äktenskapet till ett juridiskt kontrakt som kan ingås av vilka personer som helst, men vi har så svårt att föreställa oss äktenskapet skilt från kärlek och sexualitet att den typen av politiska förslag inte tas på allvar, säger hon.
Redan i stadsministerns tal efter offentliggörandet av förlovningen beskrevs det kommande äktenskapet som ”en seger för kärleken”.
– Särskilt i början fanns det inget utrymme för kritik. Till och med republikanska föreningen gratulerade parets kärlek, trots att de i grunden är kritiska till vad bröllopet säger om vårt statsskick.

En jämställd prins

Anna Adeniji berättar vidare att mediebevakningen av bröllopet också anknöt till en rad teman som tillsammans målade en bild av Sverige som ett modernt och jämlikt land. Brudparet fick varandra över klassgränserna, Victorias brasilianska rötter fanns med som ett mångkulturellt element och Daniel beskrevs som en jämställd man eftersom han klarade av att stå bakom henne. I den kontexten framstod personer som vågade kritisera äktenskapet som kärlekslösa och omoderna.
– Det finns en uppfattning om att tidigare politiska reformer, som förändringar av arvsrätten eller införandet av könsneutral äktenskapsbalk, skulle innebära att äktenskapet inte längre är en viktig politisk fråga. Men vi får inte glömma att det är just för att vi har reflekterat kritiskt som vi har kommit hit där vi är idag, säger hon.

visa fler nyheter ›