Aktionsforskarna är med där det händer

2012-12-12 13:55

Aktionsinriktad genusforskning kallas metoden som bedrivs tillsammans med personal och chefer för att konkret förändra invanda könsmönster. När företagen börjar förstå att lönsamhet och jämställdhet hör ihop tar de gärna på sig genusglasögonen.

En minibuss tar oss allt längre ner under marken. Det droppar från gråsvarta bergsidor som ramar in den leriga och slingrande vägen där vi möter traktorer och lastfordon. Det finns 40 mil väg under berget i LKAB:s Kirunagruva, så det gäller att följa skyltarna. Till sist stannar vi på 775-metersnivån där en bastant 54 tons lastmaskin med en skopa stor som ett mindre hus står parkerad och väntar på service. Trots att arbetsmiljön har förbättrats avsevärt under de senaste 30 åren och att det förmodligen görs betydligt fler tunga lyft på kvinnodominerade vård- och omsorgsarbetsplatser än nere i gruvgångarna så är gruvarbetet fortfarande en manligt dominerad arbetsplats. Det är inte många kvinnor man stöter ihop med nere i berget, nästan en kilometer under markytan.

Gruvbolaget LKAB har ansträngt sig för att bryta mansdominansen, men ändå är det bara 5-6 procent av de som arbetar i gruvproduktionen som är kvinnor.

– Det blir bättre stämning om vi får medarbetare av båda könen. Och mer ordning och reda när det kommer in kvinnor. Men det förvånar att inte fler nappar nu när det inte finns några fysiska hinder, berättar Mikael Pudas, personalchef hos LKAB.

Genusforskarna brukar framhålla att kvinnor ofta rekryteras för att det ska bli bättre för männen. Det är väl precis vad du säger nu?

– Ja, vi kanske måste börja tänka mer i genustermer och göra en genusanalys av företaget. Vi har inte fokuserat på det hittills. Vi lever i en speciell kultur och blir lätt hemmablinda måste jag nog erkänna.

Att kartlägga mönstren

Konsulten och genusforskaren Eva Amundsdotter har i flera år bedrivit aktionsinriktad genusforskning för att bygga jämställda organisationer. Hon anser att ett stort problem bland många företag som vill bredda rekryteringen är bristen på analys av de kultur- och könsmönster som finns och som är svåra att se utan rätt verktyg. Hon arbetar med en metod som går ut på att bedriva forskning tillsammas med personal och chefer ute på arbetsgolvet. I ett första skede görs egna genusobservationer där personal och forskare tillsammans upptäcker attityder och roller som man tidigare inte sett. I nästa steg analyseras dessa så att det kan bli en konkret förändring. Och i tredje skedet går man från ord till handling för att förändra.

– Det här är ett jobb som tar tid, och som kan vara mycket krävande. Det ger ofta omvälvande upptäckter och kan vara smärtsamt för många. Har man en gång tagit på sig genusglasögonen så vill man inte ta av dem igen, säger Eva Amundsdotter. Många företag och organisationer nöjer sig med att räkna huvuden när de bedriver sitt jämställdhetsarbete. Men det är betydligt mer krävande att gå på djupet och lära sig könsmönstren, berättar Eva Amundsdotter som aktionsforskat ute på flera stora arbetsplatser.

Konkret kan det handla om att se vilka som kommer till tals på möten. Vem lyssnar man på? Vem har makt? Hur ser karriärvägarna ut? Vilka blir chefer? Varför jobbar bara kvinnor vid vissa maskiner, och bara män vid andra? Det är först när man tar tag i de frågorna som en förändring kan ske. Och det är då som personalen börjar se mönstret och upptäcker hur både arbetsuppgifter och maskiner har en könsmärkning.

– Utgångsläget är ojämställdhet om du inte gjort något åt det.

Den jämställda banken

På Hälsinglands Sparbank har könsmärkningen bestått i att männen framförallt arbetat med mer kvalificerade, och därmed bättre avlönade, rådgivningstjänster. Kvinnorna som utgör 70 procent av arbetsstyrkan har ansvarat för mindre kvalificerade servicetjänster. Bankens VD, Anders Thorson deltog i en genusföreläsning mest av ren nyfikenhet. Det resulterade i en genusspaning på sin egen bank som han uppfattade som ganska jämställd.

– Arbetet tillsammans med forskarna blev en ögonöppnare för mig. Jag insåg att jag rekryterat personal efter gamla schabloner, säger Anders Thorson som nu säger att han förstått att det måste finnas en genusteori bakom förändringen för att kunna se orättvisorna.  Banken har utbildat all personal och hårdgnuggat cheferna i genuskunskap. Nu finns en större medvetenhet om mötesformer och om hur man bemöter varandra. Flera kvinnor har rekryterats till de banktjänster som tidigare var reserverade för män. Förr erbjöds de manliga företagskunderna hockeybiljetter och jaktupplevelser. Kvinnorna fick nöja sig med trädgårdsresor. Den könsuppdelningen har banken frångått.

– Jag hävdar att bankens ekonomiska framgångar till stor del beror på vårt jämställdhetsarbete. Och jag kan intyga att forskarna har rätt när de säger att jämställdhet och lönsamhet hör ihop, säger Anders Thorson.

Aktiv genusspaning

En genusanalys av ett företag blottlägger de maktstrukturer som finns. Att män väljer män är välkänt. Men också att kvinnor ofta väljer män. Män som kommer in på kvinnodominerade arbetsplatser lyfts ofta fram till olika ledarpositioner, enligt Eva Amundsdotter som citerar ett uttryck från forskarkollegan Hans Robertsson: ”Män måste aktivt gå nerför rulltrappan för att inte bli befordrade”.

– För kvinnor är det tvärtom. Kvinnor i mansdominerade branscher får ofta rollen som järnlady, maskot eller mamma som förväntas hålla ordning, säger Eva Amundsdotter.

Hon har sett hur det ibland uppstår en hård och icke tillåtande kultur bland kvinnor inom lågavlönade vårdarbeten. Att ständigt matas med budskapet att arbetet är mindre viktigt än det som männen utför påverkar kvinnorna som redan tidigare hade låga förväntningar på varandra.

– Det var först när de insåg att problemet var en del av maktstrukturerna som en förändring kunde ske. Efter det så jobbade vi tillsammans med att skapa en ny kultur där de började värdera varandra. På personalmötena gick man laget runt. Alla fick prata och påverka. De som ville förändra uppmuntrades istället för att hållas ner.

Prisbelönt jämställdhetsarbete

Ett annat exempel på en kvinnodominerad arbetsplats som bedrivit genusspaning är  Barnavårdscentralen i Torslanda, som nyligen belönades med Västra Götalandsregionens jämställdhetspris. Personalen som haft ambitionen att få fler pappor att medverka i föräldragrupperna har ställt sig frågan om deras beteende och bemötande kan ha bidragit till att inte männen lockats att delta. De har fått hjälp att besvara frågan av handledare från Kunskapscentrum för jämlik vård. Tillsammans har de analyserat vilka mönster och vilket synsätt på män och kvinnor som lätt rotar sig i en enkönad arbetsgrupp.

– Förr var det omedvetet så att vi vände oss mer till mamman när föräldrarna kom på besök, berättar Barnssjuksköterskan Ylva Torgelsson.

– Nu pratar vi mycket mer i personalgruppen om hur vi bemöter varandra och de föräldrar som kommer hit. Privat har jag fått med mig en massa nyttig kunskap. Jag är betydligt mer uppmärksam på genusfrågor nu. Det är många osynliga mönster som uppstår när en arbetsplats med enbart kvinnor tar sig an frågor som rör det som av gammal tradition varit kvinnornas domäner. Då är det lätt att man inte reflekterar över hur man bemöter varandra och de som kommer till BVC, konstaterar verksamhetschefen, Maria Ahlgren.

– De här frågorna har börjat diskuteras bland personalen, och det är jättebra. Vi kommer nog att låta flera personalgrupper här på vårdcentralen att genomgå utbildningen.

Framtidsoptimism

Eva Amundsdotter konstaterar att medvetenheten och kunskapen om genusmönster är större på myndigheter och statliga verk än i det privata näringslivet. Det behövs en insikt och kunskap om genusteori som är förankrad i ledningen och bland chefer för att det ska bli en varaktig förändring. Det räcker inte med att företaget, som i gruvbolagets LKAB:s fall, nöjer sig med att vilja rekrytera kvinnor. Man måste ta itu med mekanismerna till varför inte kvinnorna kommer trots lockropen.

– Företagen som verkligen gjort allvar av sitt jämställdhetsarbete börjar spridas som ringar på vattnet. Det finns flera företagsledare som åker runt och berättar om den diskriminering som pågått mot framförallt kvinnor och som de nu, med hjälp av ett genusmedvetet perspektiv, börjat förändra. Så nog finns det anledning till optimism, säger Eva Amundsdotter.

Skribent Torbjörn Bergström
Källa Denna artikel publicerades ursprungligen i tidningen Genus nr 3 2012.
visa fler nyheter ›