Aktionsforskning bidrar till jämställdhetsarbete

2013-10-24 10:52

På konferensen Equality, Growth & Innovation, som ägde rum i Luleå, medverkade såväl forskare som praktiker inom företag och offentlig verksamhet. Presentationerna kretsade kring innovation inom allt från skola till produktutveckling.

På det så kallade Fastelaboratoriet, ett samverkansprojekt mellan åtta svenska industriföretag samt Luleå tekniska universitet, arbetar ingenjörer med att ta fram funktionella produkter för industrin. Konceptet handlar om att leverantören ansvarar för sin produkt under hela dess livscykel, så att kunderna inte behöver ta riskerna för underhåll och uppdatering. Det är ett koncept som anses bidra till hållbar utveckling. Fastelaboratoriet har fått medel genom innovationsmyndigheten Vinnovas excellensprogram.

Höjd genuskompetens för ökat innovationskraft

Och år 2009 började genusforskarna Eva Amundsdotter och Ewa Gunnarsson arbeta med företaget, för att bidra till jämställdhetsarbetet där. Det var ett forskningsprojekt inom Vinnovas satsning på tillämpad genusforskning, det så kallade Tigerprogrammet.

I syfte att bredda företagets rekryteringsbas och att få till stånd ett nytänkande som kan bidra till själva kärnverksamheten, gick forskarna in för att framkalla en medvetenhet kring genus och normer. Modellen som användes kan liknas vid en trappa.

–  Det handlar om en framkallningsprocess, där vi hjälper varandra att upptäcka problemen. Ungefär som framkallning av fotografi, där motivet växer fram genom att man byter bad. Men det måste börja med att gruppen kommer till en viss nivå av medvetenhet, sade Eva Amundsdotter.

Mats Westerberg, som forskar kring entreprenörskap och också arbetar i projektet, menade att ingenjörer är väldigt inriktade på att lösa problem. Om man bara får dem att se problemen kan det bli mycket verkstad, som han uttryckte det på konferensen.

Förändringsarbetet som forskningsprojektet handlar om går mot att gruppen av medarbetare blir allt mer självständig. Genusforskarna har då rollen av handledare och finns till hands men är inte lika aktiva som inledningsvis.

– Aktionsorienterad forskning där vi arbetar med grupper av individer är en väldigt kraftfull metod för att få syn på normer och framkalla genusmedvetenhet, sade Eva Amundsdotter.

Behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet

Innovationsmyndigheten Vinnova, som finansierar Fastelaboratoriet och genusforskningen där, medverkade också på konferensen i Luleå med två egna seminarier. På det ena gav Ulla Göransson, numera pensionär men mångårig medarbetare, en historik över hur man arbetat med genus på myndigheten. (En artikel om det kan du läsa här.) David Renemark, som i dag tillsammans med Sophia Ivarsson arbetar med genusforskning på Vinnova, berättade om den nyss beviljade utlysningen om behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet.

Vinnovas andra seminarium utgick från en antologi man givit ut, Promoting Innovation: Policies, Practices and Procedures, där 31 genusforskare skrivit skrivit utifrån projekt bedrivna över tio års tid. En del av forskningen handlar om policies, eller riktlinjer, kring innovation från regionala, nationella eller överstatliga myndigheter. Andra kapitel kretsade kring organisationer, både företag och offentlig sektor, där innovation görs och hur den verksamheten ser ut i relation till könade normer. Och en tredje del i antologin innehåller forskning där genusmedvetenhet kan vara innovationsdrivande.

Anna Fogelberg Eriksson, genusforskare vid Linköpings universitet, berättade om sitt kapitel där forskningen bedrivits i en högstadieskola. För den skolpersonal som bedrev det jämställdhetsarbete hon kopplades in på var det viktigt att det inte skulle kretsa kring att hjälpa flickorna, hålla tillbaka pojkarna, eller att stöpa både flickor och pojkar i samma standardformat. Flickorna gav uttryck för stress, medan pojkarna hade lägre snittbetyg. Så som det ser ut på många håll.

– En analys av behoven, som inte utgick från genusneutralitet utan fokuserade på både flickor och pojkar, mynnade ut i några innovationer. Ett av dessa var en plan för mentorer, som ska försäkra att alla elever får jämlikt stöd och där betoningen ligger på mål för lärandet. Det ingår också frågor om sexuella trakasserier och vilka som pratar mest i klassrummen.

En annan innovation var en ny produkt, en skolbok som ska följa varje elev från första året till examen. Fokus ligger där på personlig utveckling, stresshantering, lika möjligheter och annat, och det finns både informationstexter och utrymme för egna anteckningar om måluppfyllelse. Den tredje innovationen på skolan handlade om schemaläggning av examinationstillfällen.

– Istället för att varje elev lämnas att hantera sin stress på egen hand, utvecklade personalen en struktur för att planera prov och projekt så att krockar och tillfälliga toppar kan undvikas.

Anna Fogelberg Eriksson menar att arbetet på den högstadieskola hon följt kan ses som exempel på hur jämställdhetsintegrering kan fungera innovativt och förändra en hel organisation, istället för att särskilda åtgärder sätts in för flickor eller pojkar separat. Innovationerna ifråga har potential att bidra till nya sätt att “göra kön”, på sätt som inte bygger på stereotyper.

Skribent Jimmy Sand
visa fler nyheter ›