Aldrig smal, sund eller sexig nog

2012-06-07 07:13

Den psykiska ohälsan ökar bland svenska ungdomar. Trenden har pågått sedan 1980-talet och drabbar dubbelt så många flickor som pojkar. – Det är ett allvarligt folkhälsoproblem och det finns risk för att ohälsan följer med in i vuxenlivet, säger forskaren Katja Gillander Gådin.

Katja Gillander Gådin, docent i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, forskar om barns och ungdomars hälsa, men ser ingen enkel förklaring till den negativa trenden. Hon menar att det finns för lite forskning och att det saknas ett genusperspektiv i den som finns.
– Det är viktigt att förstå vad det är i deras livsvillkor som leder till ohälsa, särskilt när skillnaderna mellan pojkars och flickors psykiska besvär är så stora. Vi behöver också veta vad som främjar hälsa.
När ungdomar själva svarar på frågor om sin hälsa uppger dubbelt så många flickor som pojkar att de upplever ängslan, oro och ångest, från sista året i grundskolan och upp till 24-årsåldern. Samtidigt som den självrapporterade ohälsan ökar är det också fler ungdomar som vårdas på sjukhus för depression och ångesttillstånd. Även självmordsförsöken ökar kraftigt bland ungdomar, mer bland unga kvinnor än män.

Tjejer mår dåligt dubbelt så ofta

Evelina Landstedt är folkhälsovetare vid samma universitet och forskar om ungdomars ohälsa med fokus på livsvillkor. Med en enkätstudie och intervjuer i fokusgrupper har hon undersökt erfarenheten av negativ stress, psykiska besvär och självskador hos gymnasister i åldern 16 till 19 år. Hennes studie bekräftar att tjejer drabbas i dubbelt så stor utsträckning som pojkar.
– Men det räcker inte att konstatera könsskillnader. Det behövs en genusanalys för att få djupare kunskap om varför de uppstår, säger Evelina Landstedt.
Hon menar att tonårstjejer har det tuffare än killar.
– De är inte nöjda med sin kropp och sitt utseende och de upplever högre krav i skolan. Trots att de presterar bättre än killarna är de missnöjda med sina resultat.
Evelina Landstedt ser ett samband med den roll som utbildning spelar för kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden och som en tjej sammanfattade med att ”killar behöver inte bry sig om skolan lika mycket – de kan ändå få ett välbetalt jobb”.
Studien visar också att våld av olika slag är utbrett. Killar och tjejer utsattes i lika stor utsträckning för sexuella trakasserier, men det orsakade mer psykiska besvär för tjejerna. Det var inte heller ovanligt att pojkvännen hade utsatt dem för fysiskt våld, ett sätt att utöva makt och kontroll i förhållandet.
Även Katja Gillander Gådins forskning visar att tjejer är överrepresenterade när det gäller sexuella trakasserier, men tycker inte att det uppmärksammas tillräckligt.
– Det finns en medvetenhet om sambandet mellan mobbning och psykisk ohälsa, men sexuella trakasserier ingår inte i den svenska definitionen av mobbning, det osynliggörs. Det påverkar också hur det hanteras, säger Katja Gillander Gådin och tillägger att det räcker att vara i en miljö där trakasserier förekommer för att det ska påverka hälsan.
– Genom att jobba med genusnormer i skolan går det att åstadkomma förändringar och minska både mobbning och sexuella trakasserier. Det gäller också att utmana killarnas machokultur och inställning till skolarbetet.

Ville leva upp till det perfekta

”Att leva nära gränsen” är det genomgående temat i de intervjuer som Maria Wiklund, sjukgymnast och lektor vid Umeå universitet, har gjort med 40 unga kvinnor som var med i en gruppverksamhet om stresshantering.
– Det var tydligt att genusskapande processer hade stor betydelse för hur kvinnorna mådde. De kämpade med att skapa sig själva i förhållande till normer för hur kvinnor ska vara. De försökte vara både effektiva och perfekta och upplevde att det hänger på en själv om man lyckas eller misslyckas. Samtidigt skulle de också skapa sig själva en snygg och hälsosam kropp, men den blev aldrig tillräckligt smal, hälsosam och sexig, berättar Maria Wiklund.
Kvinnorna tog dessutom stort ansvar för att ta hand om andra och anpassa sig till deras behov. Några i hennes studie hade också utsatts för våld i sina förhållanden med pojkvänner.
– Det var något dolt och tabubelagt. Det kanske visade sig som frånvaro i skolan och i fysiska besvär men var inget man berättade för omgivningen.
Maria Wiklund påpekar att det är många faktorer på flera viktiga områden i livet som skapar ohälsa: i skolan, i familjen och bland kompisarna. Ofta börjar det redan på högstadiet.
– Många stressfaktorer tillsammans under lång tid kan skapa ohälsa.

Ökad risk med ensamstående förälder

Ohälsa har även att göra med andra faktorer som påverkar makt och handlingsutrymme. Heidi Carlerby, doktorand i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, har undersökt etnicitetens och samhällsklassens betydelse för ohälsa bland barn i årskurs fem till nio. Det visade sig att flickor med två föräldrar som är födda utomlands eller med en ensamstående förälder löper större risk för ohälsa än andra barn. Men varken föräldrarnas ursprung eller att leva med en ensamstående förälder spelade någon roll för pojkarnas hälsa.
Också hon har undersökt sambanden mellan mobbning och ohälsa.
– Den viktigaste slutsatsen är att alla barn som varit inblandade i mobbning en gång eller mera löper ökad risk för ohälsa oavsett föräldrarnas ursprung och ekonomi, säger Heidi Carlerby.

Skribent Birgitta Weibull
visa fler nyheter ›