Ambivalent läge för ungersk genusforskning

2017-12-18 09:37

På bara några år har genus och genusvetenskap gått från ganska ointressant till hetast i Ungerns offentliga debatt. Genusforskning har kallats ”pseudovetenskap” och ”genusideologi” i medier. Forskare menar att antifeministiska, högerradikala strömningar använder genus som verktyg för att mobilisera.

Nyhet 

Global utblick: forskningens villkor
Det här är del 2 i en granskning av genusforskningens villkor internationellt.
Läs del 1 “Osäker framtid för ryskt genusforskningscenter” här

– Genusforskning har blivit en pop-vetenskap – den exponeras mycket i medier och alla har en åsikt om den. Det finns för närvarande ingen organiserad antifeministisk rörelse i Ungern, men däremot en påtaglig antifeministisk diskurs, säger Andrea Petö, historiker och professor i genusvetenskap vid Central European University, CEU, i Budapest.

Andrea Petö

Intresset för att diskutera genus har ökat i Ungern, liksom även antalet genusstudenter. Men situationen kan bäst beskrivas som ambivalent, menar Andrea Petö.

– Å ena sidan attackeras genusvetenskap och genusanalyser i media. Vad som undervisas, hur det undervisas och nyttan med genusforskning ifrågasätts. Å andra sidan ökar antalet kurser och studenter, och genusforskning har ett starkt stöd i Ungerska vetenskapsakademin, säger hon.

För närvarande deltar hon i en kommitté för kvinnor i universitetsvärlden som ordföranden för Ungerska vetenskapsakademin har tillsatt. Vetenskapsakademins generalförsamling har även godkänt en rapport från kommittén som innehåller en mängd positivt särbehandlande åtgärder för kvinnor vid universiteten.

”Genusideologi” har blivit symboliskt klister

Koalitionsregeringen i Ungern består av kristdemokrater och konservativa. Premiärministern Viktor Orbán har uttalat att Ungern är en illiberal demokrati, det vill säga ett statsskick där fria val råder men där medborgerliga rättigheter inte är fullständiga. En global kamp mot jämställdhet som har nått Ungern, är enligt Andrea Petö del i förklaringen till varför genus och genusforskning är så uppmärksammat i medier nu. I en artikel från april 2017 skriver hon att konceptet ”genus” har blivit ett kraftfullt ”symboliskt klister” som samlar folks missnöje med socioekonomisk osäkerhet och strukturella orättvisor.

Antifeminism i Europa är enligt Andrea Petö kopplad till radikala högerrörelser. Nationella faktorer menar hon sedan är avgörande för vilka aktörer som stödjer antifeminismen och varför.

– Den antifeministiska rörelsen är en transnationell, nykonservativ, populistisk kampanj som använder genus som ett mobiliseringsverktyg, säger hon.

Den antifeministiska rörelsen är en transnationell, nykonservativ, populistisk kampanj som använder genus som ett mobiliseringsverktyg.

När regeringen fick makten 2010 ändrades också läroplanen i förskolan. Skrivningar om att motverka genusstereotyper togs bort och istället infördes val mellan en religiös utbildning eller etikkurs. Nyligen ändrades även skolans läroplan.

– I läroplanen för gymnasieskolan ströks genus som kategori för analys. Det är en riktig backlash som kan få stora konsekvenser, säger Andrea Petö.

Regeringen har inte riktat någon direkt kritik mot eller begränsat genusforskningen vid landets statligt finansierade universitet, men partimedlemmar från kristdemokraterna och tjänstemän på statssekreterarnivå har i medier kallat genusforskning för ideologisk kunskap och pseudovetenskap, berättar Andrea Petö.

– Tidigt i våras blev det känt att ett nytt masterprogram i genus på ungerska startar vid Eötvös Loránd University, Elte, i höst. Det mest öppet hotfulla regeringen visat var när ministern för Ministry for human capacity (motsvarande utbildningsdepartementet, reds anm) gick ut och berättade att ett nytt, rivaliserande universitetsprogram för ”riktiga familjestudier” skulle inrättas, säger hon.

Förenklad förståelse av genusforskning

De sista åren har regeringen, som blev omvald 2014, haft ett starkt fokus på familjepolitik och nationalism och i samband med det har begreppet ”genusideologi” blivit en del av ett allmänt synsätt, menar Orsolya Lehotai som är statsvetare med inriktning på politisk kommunikation och har läst masterprogram i genus vid CEU.

Många förstår inte komplexiteten, menar hon, i genusstudier eller i begreppet genus och vad det handlar om.

– Vad du kan läsa om i tidningarna sedan i mars är en mycket förenklad förståelse av ett akademiskt fält. Största frågan i de här nyhetstidningarna är att om ett genusprogram startar i Elte kommer det enda studenterna lära sig vara att vi behöver en tredje-kön-toalett. De förenklar, de tycker att det finns en ” homosexuell lobby”, säger att genusforskning är emot familjen och att genusforskare förnekar människors naturliga biologi.

Istället för att erkänna fältet genusforskning som ett fält med många olika vetenskapliga teorier och förhållningssätt, konstrueras en fiende i “den ovetenskapliga genusteorin”, som dessutom förmodas stå för en samstämmig politisk ideologi, menar Orsolya Lehotai.

– Den här så kallade “genusteorin” konstrueras i förhållande till Väst, som enligt regeringen sprider en slags anti-traditionalistisk livsstil som inte ryms inom det traditionella familjekonceptet, och därför är onormal och omoralisk.

Kvinnors rättigheter kopplas till marxism

Tiden efter ”järnridåns” fall kan ses som en backlash för kvinnors rättigheter i Ungern, menar Orsolya Lehotai.

– Allt som var del av det gamla systemet sågs som dåligt, men det var till viss del ett ganska frigörande system när det gällde arbete för kvinnor, barnomsorg och abort. När systemet förändrades ändrades också lagar och synen på kvinnans roll och utrymme. Abortlagen är ett exempel. Kvinnoorganisationer fick slåss för sina juridiska och politiska rättigheter igen och på 1990-talet kom en ny våg av aktivism och diskussioner om aborter, kvinnors rättigheter, det öppna samhället och liberalism.

Orsolya Lehotai

De första tjugo åren efter att Ungern blev självständigt, när förväntningarna på ekonomisk utvecklingen och frihet inte uppfylldes, fanns enligt Orsolya Lehotai en viss politisk nostalgi för det tidigare systemet, men den inställningen ändrades efter hand.

– Efter regeringsskiftet 2010, när Viktor Orbán tillträdde, var nostalgin inte längre ett alternativ. Då blev stämningen snarare antikommunistisk, med kritik från regeringen mot både kapitalism och socialism.

Det finns i Ungern en ständigt pågående debatt kring hur människor förhåller sig till det tidigare kommunistiska systemet, menar hon.

– Kvinnors rättigheter kopplas ofta samman med marxism och det kommunistiska systemet, och genus associeras till västeuropeisk liberalism. Både feminism och genus är idag problematiska, mycket stigmatiserade uttryck, liksom även marxism och liberalism.

I dagens Ungern kan också intersektionella perspektiv i forskningen vara kontroversiella, menar Orsolya Lehotai.

– Att ta med klass som en kategori för analys vid sidan om genus är fortfarande svårt. Det anses vara en politiskt laddad inställning till social forskning. Den ungerska regeringen gillar att prata om “våra” kvinnor och familjer som en homogen grupp, utan inverkan från olika former av ojämlikheter.

Osäkerhet läge för CEU

Genusforskning institutionaliserades i akademin relativt sent i Ungern. I början av 1990-talet introducerades genus-, eller kvinnostudier som det hette då, vid några universitet och främst inom humaniora och sociologi. Det första masterprogrammet i genusstudier startade 2001 vid CEU, tillsammans med ett forskningsprogram i jämförande genusstudier.

CEU finansieras av den amerikanska finansmannen George Soros, som är född i Ungern. I våras lade regeringen fram ett lagförslag som hotar tvinga CEU att lägga ned. Lagförslaget har gett upphov till stora demonstrationer för att CEU ska stanna i landet. Än finns inget beslut, men CEU:s förlängda frist att gå med på de krav regeringen har ställt om att även bedriva undervisning i USA löper ut första januari 2019. CEU menar att kraven är uppfyllda och att de nu väntar på att regeringen ska ingå ett avtal. Osäkerheten har redan påverkat universitetet med färre ansökningar i år, eftersom studenterna inte vet om universitetet kommer att finnas kvar.

– Uttrycket ”Soros-universitet” myntades i debatten som uttryck för ett universitet som inte har någon autonomi utan är en slags propaganda, inte är vetenskapligt fritt. I samma medier attackerades genusstudier och sociologi som pseudovetenskaper, som ideologisk utbildning kopplad till både marxism och liberalism, säger Orsolya Lehotai.

Även om regeringen ännu inte har gjort något som direkt hotar genusforskningen eller den akademiska friheten i övrigt menar hon att inskränkningar kan ske indirekt, som gör det omöjligt att driva vidare ett universitet som i fallet med CEU, eller som genom att minska budgeten till vissa program försvårar möjligheten att ge kurser eller program.

I samma medier attackerades genusstudier och sociologi som pseudovetenskaper, som ideologisk utbildning kopplad till både marxism och liberalism.

En administrativ åtgärd efter valet 2014 var att posten Chancellor infördes vid alla ungerska universitet. Rektor innehar högsta ämbetet, men Chancellor har samma ställning och utnämns av den ungerska motsvarigheten till utbildningsdepartementet.

– Chancellor ansvarar för ekonomin och kan leda eller disciplinera universitetet med pengar. Detta är största kontrollen hittills från regeringen. Det har gjort universiteten mer konservativa, eller mer regeringstrogna, och det påverkar autonomin i det högre utbildningssystemet, säger Orsolya Lehotai.

Genusstudier utmanar samhällssyn

Värnandet om familjen har varit stark under den nuvarande regeringen, och genusfrågor upplevs som hotfulla menar Orsolya Lehotai. Det handlar om att en förändring av könsroller uppfattas som hot mot familjen, säger hon.

– Man är rädd att kvinnor bara ska arbeta och inte vilja föda barn och därför inte längre vara underordnade staten eller sina män. Utvecklingen i Västeuropa, främst Nederländerna, Sverige, Norge och Danmark pekas ut som ett slags lågvattenmärke: ”titta nu kan vi inte ens se om en person är man eller kvinna längre”. De nordiska länderna anses göra femininitet, ett slags avmaskuliniserat medborgarskap.

Tal om traditionell maskulinitet i relation till flyktingar, för att skydda kristenheten, ”europeiskhet” eller ”riktiga europeiska värderingar” ställs också mot bland annat ”genusideologi”.

– Regeringen menar att EU faller på grund av all genusideologi. Den talar om Ungern som Europas nya befästning som ska skydda Europa mot multikulturalism och liberalism.

Ungern är inte religiöst på samma sätt som exempelvis Polen eller Kroatien där katolska kyrkan har mycket starkt inflytande, menar Orsolya Lehotai och förtydligar att för människor i Ungern är det främst den kulturella delen av kristenheten som präglar landet. Den ungerska staten, nation och medborgarskap konstrueras som den ”verkliga” representationen av kristendom och europeiskhet i motsats till Islam och Västeuropa.

– Det handlar om hur vi hanterar familj och samhälle i Ungern, och genusstudier ses i det perspektivet som något som individualiserar och löser upp samhället. Därför är det så subversivt i den här regeringens diskurs, säger Orsolya Lehotai.

Skribent Inga-Bodil Ekselius
Källa Foto: Wikimedia Commons, CEU (Andrea Petö) samt Béla B. Molnár (Orsolya Lehotai)
Relaterat material
visa fler nyheter ›