Angrepp och satsningar i fokus för panel om genusforskningens framtid

2012-06-18 08:40

Mediala påhopp och behovet av ett samordnat forskningspolitiskt arbete. Det var några av frågorna som diskuterades när Forum för feministisk forskning höll panelsamtal om genusforskningens förutsättningar.
Bilden av ett fält under angrepp ställdes mot genusforskningens framgångsrika etablering inom akademin.

Ett trettiotal personer kom för att lyssna till panelsamtalet som hölls under rubriken ”Genusforskningens förutsättningar och möjliga strategier – i backspegeln mot framtiden”. Stora delar av samtalet kretsade kring angreppen mot genusforskare på ledarsidor och i bloggar, fast angreppen är knappast nya, menade Lena Gemzöe, ordförande för Genusakademin vid Stockholms universitet. 

– Jag tänker mig att de är ganska konstanta. Det som inte är konstant är att genusforskningen har vuxit som fält och fått större utrymme än tidigare, sa hon och drog en parallell till hur forskningsfältet såg ut på 1980-talet.
– Jämfört med då har vi i dag blivit gigantiska, sa hon och nämnde etableringen av begreppet queer som ett exempel på att genusforskningens termer snabbt plockas upp och får spridning.

Motstånd behöver inte vara dåligt

David Tjeder, forskare och vikarierande lektor vid historiska institutionen i Stockholm, instämde i beskrivningen av genusforskningens framgångsrika etablering. Samtidigt upplever han att det har skett ett slags skifte i den samhälleliga debatten. Det märks enligt honom särskilt genom att feminism nu upplevs som farligare jämfört med på 1990-talet, då var och varannan politiker beskrev sig som feminist.
– Det fanns en tid när feminism var så oproblematiskt att det blev problematiskt för feminister, sa han under panelsamtalet, som hölls på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm den 13 juni.
Tjeder upplever också att kritiken mot genusforskningen är mer plump nu än för några år sedan, fast ur ett historiskt perspektiv behöver motstånd inte vara ett dåligt tecken.
– Motståndarna är som mest högljudda när de håller på att förlora striden, sa han.
Vidare konstaterade han att det är anmärkningsvärt att kritik mot en genusforskare ofta mynnar ut i kritik mot hela forskningsfältet.
– Om en forskare i kemi har gjort någonting diskutabelt leder det knappast till att någon ropar att de ska lägga ner fältet, sa han.
Paneldeltagarna konstaterade att det är en viktig utmaning för genusforskare att lyckas förklara vad forskningen handlar om och varför den är relevant. De betonade också rektorernas ansvar att reagera när mediala angrepp blir ett arbetsmiljöproblem.
– Rektorn måste backa upp sin egen verksamhet, sa Anna Lundberg, forskare och lärare vid Tema Genus i Linköping.
För att främja genusforskningen på sikt efterlyste hon också bättre samordning av det forskningspolitiska arbetet så att genusforskare i större utsträckning kan vara med och påverka till exempel utformningen av forskningspropositionerna.

Oron inte tagen ur luften

Paneldeltagarna var överens om att det också är viktigt att forskare kliver fram och stöttar varandra vid olika typer av angrepp.
– Det är viktigt att vi hittar strategier för att hantera det, sa Lundberg, men tillade att det också är viktigt att kunna vila i vetskapen om att genusforskningen finns och inte kommer att försvinna i morgon.
Samtidigt tror hon inte att den oro som många forskare uttrycker nu är tagen ur luften. Under samtalet hänvisade hon bland annat till att genus inte längre lyfts fram i regeringens regleringsbrev på samma sätt som tidigare, vilket har skapat en osäkerhet bland forskare kring hur genusforskning egentligen värderas.
– Vissa forskare utesluter begreppet feminism i sina ansökningar och vissa forskare inom medicin utesluter begreppet genus, sa Lundberg, som mötte mothugg från Gemzöe.
Hon tycker inte att det finns anledning att oroa sig för ett sjunkande stöd för genusforskningen utan påminde i stället om att fältet fortfarande främjas genom särskilda satsningar, vilket borde ses som en bekräftelse på fortsatt stöd.
– Jag tycker att satsningarna är bra, men kan förstå att de väcker kritik från forskare inom andra fält, sa hon, medan Lundberg framhöll att satsningarna är motiverade mot bakgrund av att forskare som är verksamma inom tvärvetenskapliga fält har särskilt svårt att få medel.
– Det är så man måste förstå de här satsningarna, som det skrivs så mycket om trots att det egentligen inte rör sig om särskilt mycket pengar, sa hon.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›