Antagningsstopp för genusvetenskapen på Malmö högskola

2013-02-13 13:51

Två av tre fristående kurser i genusvetenskap vid Malmö högskola beläggs med antagningsstopp från och med nästa år. Som skäl anger högskolans ledning bland annat att genusvetenskap inte är en utbildning som regeringen prioriterar.
- Beslutet är ett resultat av ett arbetsmarknadstänk - de tunga utbildningarna som kan ge jobb direkt premieras. Det innebär en likriktning av högskolan där det kritiska tänkandet får stryka på foten, säger Kristin Järvstad, genusforskare vid Malmö högskola.

Malmö högskola måste spara 50 miljoner kronor fram till och med 2014. Nedskärningarna är ett resultat av minskade statliga anslag och i förra veckan presenterade rektor Stefan Bengtsson en plan över hur nedskärningarna ska fördelas. I inriktningsbeslutet för 2014 års utbildningsutbud motiveras besparingarna vid respektive fakultet bland annat utifrån om fakulteten driver några av regeringens prioriterade utbildningar eller inte. Lindrigast drabbade är Odontologiska fakulteten och Teknik och samhälle medan de kraftigaste besparingskraven har ålagts fakulteten Kultur och samhälle. Där försvinner cirka en tiondel av budgeten, motsvarande 25 miljoner kronor. Kultur och samhälle, dit ämnet genusvetenskap är förlagt, är enligt beslutet ”den fakultet som inte har några utbildningar som regeringen prioriterar”. Vid samma fakultet ryms även bland annat litteraturvetenskap, masterprogrammet European History and Politics och arbetsvetenskap, som även de beläggs med antagningsstopp.
I tidningen City Malmö (8 februari) motiverar Stefan Bengtsson beslutet så här:
”Vi måste titta både på Malmö högskolas profilering och vad regeringen vill ha. Det är många olika parametrar. ”

Introduktionskursen behålls

Enligt det ursprungliga förslaget som kom i januari skulle samtliga kurser i genusvetenskap beläggas med antagningsstopp, men efter diskussioner inför beskedet i förra veckan ändrade sig högskolans ledning till att behålla introduktionskursen i genusvetenskap i kursutbudet. Motiveringen är att söktrycket för genusvetenskap 1 är tillräckligt högt. Men för genusvetenskap 2 och 3 råder antagningsstopp från och med våren 2014.
Sparplanen innebär också att den valbara inriktning mot genus som funnits på högskolans program i mångfaldsfrågor försvinner, något som väckt starka reaktioner från programmets studenter. Enligt Ingrid Dackert, dekan på Kultur och samhälle, kommer emellertid de studenter som valt genusinriktningen vid programmet och som önskar slutföra sin utbildning vid Malmö högskola att få göra det.
– De som har börjat på programmet har också rätt att läsa klart enligt utbildningsplanen, säger hon.

Studenter lockas av bredden

Eftergifterna till trots anser docent Kristin Järvstad, kursansvarig för ämnet genusvetenskap, att den föreslagna neddragningen av ämnet vid Malmö högskola kommer att få långtgående negativa konsekvenser. Hon är starkt kritiskt mot Stefan Bengtssons resonemang när det gäller såväl högskolans profilering som hänvisningen till vad som prioriteras av regeringen.
– Avvecklingen av genus innebär ett brott mot den breda profil som högskolan har haft sedan dess bildande, då genus var ett av tre perspektivområden som profilen vilade på, säger hon.
Hon menar också att det är just högskolans tvärvetenskapliga ansats som lockar genusstudenter att förlägga sina studier till Malmö högskola.
– Varje termin hör vi studenter säga att deras beslut att plugga just här är väldigt medvetet och baseras på bilden av Malmö högskola som ett förhållandevis ungt lärosäte med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt, säger hon.
Järvstad är också kritisk till hur beslutet tydligt gynnar traditionella yrkesutbildningar till på bekostnad av bland annat kurser som främjar kritiska perspektiv.
– Satsningarna på så kallat säkra utbildningar avspeglar en tydlig näringslivsanpassning. Tittar man på det ur ett bredare perspektiv ser man att det är humaniora som får stryk. Det är en mycket negativ utveckling.
Samtidigt menar Järvstad att det också finns en missuppfattning om att genusvetenskap inte ger utdelning på arbetsmarknaden.
– Genuskompetens är uppskattat på arbetsmarknaden och arbetslösheten bland genusvetare är låg, säger hon och hänvisar till en landsomfattande alumniundersökning bland genusvetare som kommer att publiceras av Nationella sekretariatet för genusforskning längre fram i vår.

Starka reaktioner

Antagningsstoppet vid genuskurserna och mångfaldsprogrammet har mötts av starka reaktioner från såväl studenter och forskare som från lokala aktörer utanför akademin. Rektor Stefan Bengsson anser att förslaget har tagits emot på ett felaktigt sätt och att reaktionerna tagit orimliga proportioner. Förändringen när det gäller genusperspektivet på Malmö högskola är mindre än vad media har gjort gällande menar han.
– När det gäller antagningsstoppet för genusvetenskap 3 så är det en kurs där det i praktiken varit antagningsstopp ändå de senaste åren eftersom vi inte har haft tillräckligt med sökande, säger han.
Bengtsson menar också att just för att genusperspektivet har funnits med som en grundpelare i högskolans profil från början så är det förankrat på ett sätt som gör att det kommer finns med i verksamheten även efter att antagningsstoppet genomförts.
– Genus är högst relevant för många vetenskapliga discipliner och frågor som rör samhälleliga processer och vi har genusaspekter i många av våra utbildningar. Inget av detta har förändrats av det förslag som ligger.


Hur kommer ni att arbeta för att den vetenskapliga kompetensen inom genus finns kvar på Malmö högskola även i framtiden?

– Vi kommer att säkerställa den vetenskapliga basen för genusperspektiv i forskningen genom att fortsätta den process som vi redan påbörjat, som handlar om att vi är beredda att stödja nätverkande och samverkan mellan de genusforskare som finns på högskolan.
När det gäller utbildningen är Bengtsson mindre precis.
– Jag har inte fullständig överblick men det är en fråga det arbetas med och eftersom genus ligger så djupt rotat tror jag att man kan vara ganska trygg i att genus kommer att vara integrerat även i fortsättningen.

Forskning inom andra ämnen

Även Ingrid Dackert menar att den genusvetenskapliga kompetensen är väl förankrad inom högskolan. Som exempel nämner hon pågående genusforskning inom stadsbyggnad, idrottsvetenskap, socialt arbete och arbetslivsforskning. Men hon medger att det är det kan vara ett problem att undervisningen i genusvetenskap som ämne kommer att reduceras på Malmö högskola.
– Undervisning i genusvetenenskap är viktig för uppbyggnaden av genusvetenskap som ämne. Den finns på andra högskolor och universitet men det är tråkigt att vi inte har kunnat behålla den.


Betyder ”antagningsstopp” nedläggning på sikt?

Ja, för vi kan inte fortsätta att erbjuda kurser som har för få sökande, säger hon.

Kommer kursen Genusvetenskap 1 att finnas kvar så länge den har tillräckligt med sökande?

– Ja det utgår jag ifrån.
Men en enstaka introducerande kurs i ämnet genusvetenskap samt genusperspektivet integrerat i andra ämnen räcker inte för att upprätthålla substantiell genusvetenskaplig kompentens på högskolan, anser Kristin Järvstad.
– Resultatet av att krympa vårt utbildningsutbud till endast en kurs leder till en stympning av själva ämnet och därmed att man tummar på den vetenskapliga legitimiteten. Genusvetenskap riskerar att betraktas som en vetenskap med lägre värde som endast finns till som ett komplement till andra “riktiga” vetenskaper, säger hon.
Bland de anställda på fakulteten Kultur samhälle har stämningen varit låg och många har mått dåligt sedan sparkraven aviserades, berättar Kristin Järvstad. För de tre anställda inom genusvetenskapen väntar påtagliga konsekvenser, menar hon.
– Vi är tre anställda som ska dela på en enstaka kurs. Det kan ju var och en se att det inte räcker till. Blir det inte friställningar så finns det stor risk för omplaceringar.

Slutgiltigt beslut om besparingarna fattas omring den 7 mars.

Skribent Frida Lundberg och Jimmy Sand
Fakta om Besparingarna på Malmö högskola
Hösten 2012 hade Genusvetenskap 1 på Malmö högskola 52 registrerade studenter. Kursen ges om antalet studenter uppgår till minst 30 sökande. Genusvetenskap 2 hade 26 registrerade studenter, med en gräns på 20 sökande. Halva terminen på den sistnämnda samkörs med kursen ”Från jämställdhet till likabehandling”. Det är alltså färre än 26 som läser andra halvterminen. I högskolans inriktningsbeslut för 2014 års utbildningsutbud står att ”Kurser och program med färre än 25 sökande hst (helårsstudenter, red. anm.) ska noga övervägas.” I ekonomiska termer innebär ledningens förslag att Fakulteten för kultur och samhälle får de kraftigaste neddragningarna inom utbildningsutbudet (cirka 10 procent), följt av Lärande och samhälle (drygt 5 procent) och Hälsa och samhälle (knappt 5 procent), medan Teknik och samhälle berörs i mindre omfattning (knappt 2 procent) och Odontologiska fakulteten inte alls.
visa fler nyheter ›