Antologi med nycklar till könspolitiken

2012-02-20 10:11

I antologin Könspolitiska nyckeltexter del I och II tas vi från 1830-talets äktenskapskritik via rösträttsrörelsen till Fucking Åmål och Gudrun Schymans ”talibantal”. Texterna har kompletterats med nyskriva forskarkommentarer och ska ge nycklar in i den könspolitiska debatten.

Genom att gå tillbaka historiskt och undersöka hur den könspolitiska debatten har sett ut kan vi få en bättre förståelse för den politiska och sociala utvecklingen i Sverige, tror Klara Arnberg. Hon forskar vid Ekonomiska institutionen på Stockholms universitet och är redaktör för antologin, tillsammans med Fia Sundevall och David Tjeder. I böckerna blandas sångtexter och filmmanus med ledartexter och statliga utredningar.
– Den könspolitiska debatten har förts i många olika former och vi ville lyfta fram den bredden. Hade vi sträckt oss ännu längre in på 2000-talet hade det kanske även blivit aktuellt att titta på sociala medier, som Twitter, säger Klara Arnberg.

Är det någon text du tycker är särskilt värd att lyfta fram?

– Ester Blenda Nordströms reportageserie En piga bland pigor från 1914 är en personlig favorit. Hon arbetade som journalist i Stockholm men tog tillfälligt jobb ”under cover” som piga för att kunna beskriva arbetssituationen på landsbygden. Skildringen av livet på gården är både vacker, hjärtlig och ibland rent taskig. Människorna beskrivs som ohygieniska och lite dumma och många blev väldigt arga när de sedan läste om sig själva i tidningen. Reportagen ger uttryck för klassmotsättningar och konflikter mellan stad och landsbygd, samtidigt som de visar hur stor skillnad det var att leva som piga på landsbygden jämfört med att leva ett medelklassliv i staden. När vi pratar om den här tiden ligger fokus ofta på rösträttsrörelsen, som främst engagerade urban medelklass. Det är ofta medelklassens frågor som har fått genomslag i samhällsdebatten och det påverkar förstås också hur historia skrivs. I Nordströms text blir det uppenbart att den könspolitiska debatten inte alltid har omfattat alla.

Finns det någon av de mer moderna texterna som är extra intressant?

– Vi har till exempel tagit med Olof Palmes tal The emancipation of man. Talet hölls i Washington år 1970 och kan ses som ett tidigt exempel på hur svenska politiker började profilera sig på jämställdhetsfrågor internationellt. I senare debatter problematiseras den ibland närmast nationalistiska bilden av Sverige som världens mest jämställda land och ur det perspektivet blir Palmes tal särskilt intressant. När Gudrun Schyman år 2002 kritiserade den bristande svenska jämställdheten och drog paralleller till Afghanistan upplevdes det som oerhört kontroversiellt, vilket kan kopplas till den svenska självbilden. Nu är det tio år sedan hon höll det talet, men det tas fortfarande upp och fortsätter att göra människor arga.

Vilka är framtidens könspolitiska frågor?

– Vid sidan av de ekonomiska ojämlikhetsfrågorna, som just nu känns väldigt brännande, tror jag de sexualpolitiska frågorna kommer att vara fortsatt viktiga. Både frågor som rör sexuella rättigheter och frågor som rör sexuella övergrepp och hur vi kan prata om sexualitet och kön. Jag tror också att vi kommer fortsätta att diskutera olika former av samlevnad. Kritiken mot den heterosexuella tvåsamhetsnormen finns sedan tidigare och den kommer kanske bli ännu mer framträdande. Det kan också hända att det poppar upp frågor som har varit på den politiska dagordningen tidigare och där de flesta i dag tycker att vi har en fungerande lagstiftning. Jag tänker till exempel på abortfrågan, där olika gränsdragningar ibland diskuteras. Vi lever i en ekonomiskt orolig tid och då finns det alltid en risk att toleransen stramas åt, men jag hoppas förstås att de frågor som vi diskuterar just nu kommer att kännas mindre problematiska i framtiden.

visa fler nyheter ›