Är könskvotering till bolagsstyrelser rätt väg att gå?

2014-02-28 09:30

Börsbolagen måste rekrytera fler kvinnor till sina styrelser annars kan mansdominansen bli en fråga för politiken. De senaste veckorna har debatten om kvotering fått ny fart och åsikterna går isär även inom genusfältet.

Jämställdheten inom börsbolagens styrelser har debatterats kraftigt under de senaste veckorna. I oppositionen är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet positiva till en kvoteringslag. Nu kommer signaler om att även regeringen närmar sig en sådan lösning. Finansminister Anders Borg har uttryckt sig positivt liksom finansmarknadsminister Peter Norman.

Lagstiftning ses som enda lösningen

Genusforskaren Charlotte Holgersson forskar inom området organisation och ledarskap vid KTH. Hon ingår i Fosforgruppen, som bland annat studerar underrepresentationen av kvinnor på ledande poster i näringslivet.
– Vissa nomineringskommittéer anstränger sig. Andra verkar inte anstränga sig lika mycket vilket gör att en förändring på frivillig väg kan ifrågasättas, säger hon.
Just nu arbetar hon med en studie där hon intervjuar män på vd-position om deras syn på jämställdheten på ledande poster i näringslivet. Urvalet är litet, men en majoritet av de intervjuade direktörerna säger att även om de egentligen är emot lagstadgad kvotering verkar det vara den enda lösningen.
– De tror inte att det kommer bli någon förändring inom en överskådlig framtid utan lagstiftning, så kanske behöver näringslivet lite hjälp på traven, säger Charlotte Holgersson.

Genusvetaren och vd:n Pernilla Alexandersson tror däremot inte att kvotering är rätt väg att gå. Hon har grundat analys- och rådgivningsföretaget Add Gender AB, som erbjuder kompetensutveckling, analyser och rådgivning för näringslivet.
– Självklart skulle kvotering leda till att vi fick fler kvinnor i styrelserna, men risken är att det övriga jämställdhetsarbetet kör fast, säger hon.
Hon tror, kort sagt, att det finns andra satsningar som skulle ge bättre resultat. Till exempel tycker hon att DO borde få mer resurser till att följa upp diskrimineringslagen.
– För mig är det ologiskt att driva frågan om kvotering samtidigt som DO inte lyckas säkra att den, redan existerande, lagen följs, säger hon.

Ingen samsyn inom näringslivet

Pernilla Alexandersson är bekymrad över vad hon uppfattar som en polarisering mellan genusvetare och börsbolagen.
– Det finns en bild av att näringslivet jobbar med plånbok och genusvetare med hjärta, säger hon och tillägger att den föreställningen försvårar samverkan.
I början av februari reagerade många på uttalanden från Jens Spendrup, ordförande för Svenskt näringsliv. I en intervju i Ekot sa han till exempel att mansdominansen i styrelserna beror på att det finns för få kompetenta kvinnor. Pernilla Alexandersson betonar att det inte finns någon sådan samsyn inom näringslivet och att uttalandet kritiserades av många som själva är verksamma inom börsbolagen. Hon tycker att den pågående kvoteringsdebatten präglas av en fördomsfull syn på jämställdhetsengagemanget i näringslivet.
– Det låter som att det inte händer någonting, men det gör det faktiskt, säger hon.

Även Charlotte Holgersson tycker att det finns många positiva initiativ inom näringslivet, men påtalar att siffrorna på styrelsenivå alltjämt är låga. Hon hänvisar till statistik från Statistiska Centralbyrån som visar att omkring 20 procent av de svenska privata företagens styrelseledamöter är kvinnor.
– Frågan har debatterats i många år nu. Visserligen är detta en ökning jämfört med för tio år sedan, men det är fortfarande låga siffror, säger hon.
Hon håller med Pernilla Alexandersson om att kvotering inte innebär en lösning på alla näringslivets jämställdhetsutmaningar, men hon ser ingen motsättning mellan kvotering och andra satsningar.
– Styrelserna har en maktposition och det är viktigt att både kvinnor och män finns representerade, säger hon.
Hon tycker att det är viktigt att förstå det problematiska i mansdominansen utifrån forskning som visar på effekterna av att vara i minoritet. De som befinner sig i en minoritetssituation hamnar exempelvis ofta i en slags gisslanposition och behöver anpassa sig till gruppen. Det kan i en mansdominerad styrelse till exempel ta sig uttryck i ett avståndstagande mot jämställdhetsfrågor, enligt Charlotte Holgersson. Att vara i en minoritetssituation ger alltså inte bra förutsättningar för avvikaren att agera och bidra med sin fulla potential.
– Det är när man har fördelningen 40-60 som negativa effekter av minoritetssituationen upphör. Det bör man ta hänsyn till om en lagstadgad kvotering ska införas, säger Charlotte Holgersson.

Europeisk trend med lagstadgad kvotering

Det är inte bara svenska politiker som öppnar upp för en lagstadgad kvotering. Norge och Island har redan infört lagstiftning och flera länder i EU verkar följa efter. I november röstade EU-parlamentet för en kvoteringslag och det har bidragit till att den svenska debatten fått ny fart, tror Charlotte Holgersson.
Både hon och Pernilla Alexandersson varnar för att kvoteringsdebatten kan ge en förenklad bild av de jämställdhetsutmaningar som företagen står inför.
– Även om vi betonar att det handlar om makt och inflytande så uppfattar många det som att kvinnor har någonting särskilt att tillföra i styrelserna, säger Pernilla Alexandersson.
Hon tycker på sätt och vis att det är konstigt att frågan har fått så brett politiskt genomslag.
– Visst handlar det om viktiga maktpositioner, men ändå. Det berör i sin konkretaste form bara ett par hundra kvinnor som i övrigt redan har stor möjlighet till inflytande, säger hon.
Charlotte Holgersson lyfter fram behovet av en nyanserad syn på vad som egentligen kan uppnås genom kvotering.
– En förändring på styrelsenivå behöver inte nödvändigtvis betyda ökad kompetens i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Den frågan kommer att finnas kvar på dagordningen. 

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›