Arbetsmarknaden 15 år senare

2013-05-29 12:32

Många yrken som kräver högre utbildning har förvandlats från starkt manligt dominerade yrken till att bli kvinnodominerade eller jämställda. Samtidigt underskattar statistiken kvinnors arbetslöshet eftersom kvinnor oftare än män arbetar deltid. Det skriver Anita Nyberg, professor emerita i könsperspektiv på arbete och ekonomi, Stockholms universitet.

Om man skall uttala sig om utvecklingen på arbetsmarknaden är det av stor betydelse vilka år man väljer att jämföra. Idag 2013 är det 15 år sedan Kvinnomaktutredningens slutbetänkande presenterades 1998. Men det går inte att jämföra 1998 med 2013 eftersom det inte finns några data för hela året 2013 ännu. Men framför allt hade vi en ekonomisk kris under stora delar av 1990-talet vilket innebär att nästan oavsett vilket år man jämför med så är situationen bättre idag än den var då. Här undersöker vi dels utvecklingen under en längre period i den mån det är möjligt och därefter jämförs 1990, dvs. före krisen, med 2000 och 2012.

Kvinnors sysselsättning relativt mäns ökade kraftigt från början av 1960-talet till 1990. I början av 1990-talet sjönk såväl kvinnors som mäns sysselsättning dramatiskt och ligger därefter på en betydligt lägre nivå. Sedan mitten av 1990-talet varierar skillnaden mellan andel sysselsatta kvinnor och män (16-64 år) med 3 och 5 procentenheter och för småbarnsföräldrar med 13-15 procentenheter.

Kvinnors sysselsättning överskattas

Andelen sysselsatta kvinnor säger dock lite om kvinnors lönearbete och löneinkomster relativt mäns eftersom andelen sysselsatta överskattar kvinnors sysselsättning relativt mäns. En orsak till det är att kvinnors frånvaro är högre än mäns och en annan att kvinnors lönearbetstider är kortare än mäns. Den faktiskt arbetade tiden per kvinna respektive man i befolkningen avspeglar skillnader mellan kvinnor och män i såväl andelen sysselsatta som i frånvaro och arbetstider. Sådana data finns inte publicerade, men egna beräkningar visar att även antalet minskade i början av 1990-talet. Jämför vi åren 2000 och 2012 så har männens arbetstid minskat, medan kvinnornas sannolikt har ökat något och därmed också jämställdheten.

Efter 1990-talskrisen är såväl kvinnors som mäns arbetslöshet betydligt högre än före krisen. Mäns arbetslöshet var högre än kvinnors och det gäller också i början av 2000-talet. Idag är dock andelen arbetslösa mycket lika för kvinnor och män, dvs. i någon mening är jämställdheten idag större än tidigare.

Arbetsmarknadsstatistiken generellt avspeglar mäns situation bättre än kvinnors. Andelen sysselsatta överskattar kvinnors lönearbete relativt mäns, när det gäller arbetslöshet underskattas å andra sidan kvinnors arbetslöshet, eftersom många kvinnor arbetar deltid men vill arbeta fler timmar. Är man sysselsatt en timma i veckan och arbetslös 39 timmar räknas man som sysselsatt. Inkluderar vi de undersysselsatta i de arbetslösa är andelen kvinnor av de arbetslösa mycket högre än mäns.

1990-talskrisen drabbade kvinnorna i hög grad i form av undersysselsättning. Kvinnors arbetslöshet inkluderande de undersysselsatta är fortfarande högre än mäns, men skillnaden har minskat beroende på att mäns undersysselsättning på senare tid ökat snabbare än kvinnors. Det skall dock påpekas att ungefär hälften av de undersysselsatta männen redan arbetar vad som betraktas som heltid (mer än 34 timmar), medan det endast gäller 13-14 procent av kvinnorna.

Sverige inte världens mest könssegregerade land

Det faktum att kvinnor och män lönearbetar i olika sektorer och yrken brukar nämnas som en av de viktigaste faktorerna till att kvinnors löner är lägre än mäns. Ofta sägs att den svenska arbetsmarknaden är en av världens mest könssegregerade. Detta är dock inte riktigt. Av de 27 EU-länderna ligger Sverige ungefär i mitten när det gäller könssegregering efter yrke, efter sektor ligger Sverige högre. Det tycks vara vanligare att länder med hög könssegregering också har hög sysselsättning för kvinnor, medan länder med låg könssegregering har lägre kvinnlig sysselsättning.

Många yrken som kräver högre utbildning har från 1960 till idag förvandlats från starkt manligt dominerade yrken till att bli kvinnodominerade eller jämställda: veterinär, optiker, psykolog, journalist, läkare, tandläkare, biolog till exempel. Men det är inte bara könssammansättningen som förändras inom olika yrken, utan också den etniska sammansättningen. Ett sådant yrke är städare, vilket är ett av de tio största yrkena i Sverige. Städare har dominerats av inrikes födda kvinnor, men idag ökar andelen utrikes födda kvinnor, men också utrikes födda män.

Sammanfattningsvis har sysselsättningen och den faktiskt arbetade tiden per person i befolkningen minskat för både kvinnor och män mellan 1990 och 2000, medan arbetslösheten och arbetslösheten plus de undersysselsatta har ökat. Jämför vi sedan åren 2000 och 2012 finner vi att andelen sysselsatta kvinnor och män har förändrats mycket lite. Antalet faktiskt arbetade timmar har minskat bland män men sannolikt ökat något bland kvinnor, andelen arbetslösa och undersysselsatta har ökat bland män. Det betyder att jämställdheten är oförändrat mellan åren 2000 och 2012 när det gäller sysselsättning och arbetslöshet, den har ökat när det gäller faktiskt arbetade timmar. Jämställdheten har också ökat när det gäller undersysselsättning men det beror på att mäns undersysselsättning har ökat mer än kvinnors.

Behövs bättre jämställdhetsmått

Ny kunskap behövs vad gäller hur konjunkturer och ekonomiska kriser inverkar på kvinnor och män och olika kategorier av kvinnor och män och hur slår den politik som sätts in för att motverka arbetslöshet och hålla uppe sysselsättningen för kvinnor respektive män.

Hur påverkar ökande inkomstskillnader kvinnors och mäns och olika kategorier av kvinnors och mäns individuella inkomster? Går räntor och utdelningar till kvinnor eller män? Till vem betalas försörjningsstöd ut i familjer? Mannen eller kvinnan? I svenskfödda familjer till kvinnan? I utrikesfödda till mannen?

Statistiken behöver ses över. Generellt visar den att vi är mer jämställda än vi faktiskt är. Andel sysselsatta liksom överenskommen arbetstid överskattar kvinnors lönearbete, andel arbetslösa underskattar kvinnors arbetslöshet osv. Mått som bättre speglar jämställdheten behövs och som även visar om ökad jämställdhet är ett resultat av en positiv eller en negativ utveckling.

Skribent Anita Nyberg, professor emerita i könsperspektiv på arbete och ekonomi, Stockholms universitet
Fakta
1998 presenterades den så kallade Kvinnomaktutredningen. 15 år senare arrangerade Nationella sekretariatet för genusforskning ett seminarium med forskare från utredningen för att tillsammans med politiker diskutera vad som hänt sedan dess. Anita Nyberg vid Stockholms universitet var en av de medverkande på seminariet som arrangerades 22 maj 2013.
Relaterat material
visa fler nyheter ›