Brandstationen en plats för män

2011-07-04 08:11

Brandmän jobbar ofta hela dygn i sträck och tillbringar mycket tid tillsammans med sina kollegor. På stationen finns ytor som är särkskilt ämnade för umgänge och sociologen Mathias Ericson beskriver tillvaron som en form av familjeliv.
I avhandlingen Nära inpå – Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag, undersöker han manlig gemenskap i relation till maskulinitetsteorier, som ofta utgår från konflikter och hierarkier mellan män.

De brandmän som han har intervjuat tar starkt avstånd från bilden av brandmannen som en macho hjälte.
– De distanserar sig från andra manliga miljöer, som verkstadsindustrin, och framhåller sin förmåga att prata ut om svåra upplevelser och uttrycka sorg och smärta, säger Mathias Ericson.
Brandmännen i studien uttrycker det som att de inte alls är särskilt manliga, samtidigt beskriver de det som viktigt att arbetslaget består av just män.
– De tror inte att de skulle kunna umgås på samma sätt och ha samma gemenskap om det fanns kvinnor i gruppen. Att bygga upp en känsla av brödraskap är en viktig del av arbetet. Man pratar om gemenskap och ömsesidigt förtroende som absolut nödvändigt i yrket, säger Mathias Ericson.

Intimt och grabbigt

Flera av brandmännen kopplar gemenskapen till en viss typ av jargong och de tror att kvinnor skulle tycka att stämningen är för intim och grabbig. De uppskattar att kunna kritisera varandra på ett skämtsamt sätt, med en underförstådd respekt och värme.
I brandmännens beskrivningar av sin gemenskap återkommer bastun som en symbol för närheten till kollegorna.
– De beskriver bastun som en plats där de kan vara sig själva och prata ut på sitt eget språk. Så länge alla kollegor är män upplever de det inte som att kroppen utgör något hinder för att komma varandra nära, men med kvinnliga kollegor frågar de sig hur de ska kunna upprätthålla den känslan av närhet, säger Mathias Ericson.
Han konstaterar vidare att gemenskapen på brandstationen inte bara tycks bygga på frånvaron av kvinnor utan också på en normalisering av heterosexualitet.
– Maskulinitetsforskare brukar oftast analysera sexualitet utifrån kopplingarna mellan maskulinitet och homofobi, men heteronormativitet återskapas inte bara genom förtryck och exkludering utan också genom trevlighet och gemenskap, säger han.

Svårt att ifrågasätta

Att brandmannayrket är mansdominerat beror inte bara på att yrket förknippas med maskulinitet. Betoningen av manlig gemenskap och brödraskap bidrar till att etablera yrket som en manlig sfär. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Mathias Ericson tycker att det är särskilt viktigt att studera mansdominansen inom brandkåren eftersom strävan efter jämställdhet har fått synnerligen dåligt genomslag i just det yrket. Han menar att betoningen på gemenskap får konsekvenser i samband med rekryteringen. Eftersom man värnar arbetslagets kultur rekryteras brandmän ofta från andra sammanhang som präglas av homosocialt umgänge, som idrottsvärlden.
Vissa av brandmännen som intervjuades i studien lyfte fram kulturen i arbetslaget som ett problem, men kritiken uttalades sällan högt. Att det är svårt att ifrågasätta kulturen visar sig också i hur man hanterar personer som inte trivs i gemenskapen.
– Om någon inte trivs i arbetslaget ser man det som att det är den personen som inte passar in, säger Mathias Ericson.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›