Charlotte Holgersson ny ordförande för Sveriges genusforskarförbund

2012-04-23 13:48

En av de största utmaningarna för genusforskarna är att fortsätta etablera genusforskningen som ett legitimt och relevant ämne utan att låta sig styras av de excellens- och nyttighetskrav som riktas mot akademin.
Det säger Charlotte Holgersson, nyvald ordförande för Sveriges genusforskarförbund, som just har haft årsmöte.

Hur känns det att vara ny ordförande?

– Det är väldigt spännande. Jag har varit aktiv i den feministiska föreningsvärlden tidigare och var engagerad i Forum för feministisk forskning under min doktorandtid. Det känns kul att vara tillbaka i den typen av sammanhang. Det behövs en samlande organisation på nationell nivå där genusforskare själva får sätta agendan.

Vika är förbundets viktigaste uppgifter?

– Det är det viktigt att vi kan samlas i förbundet och bevaka genusforskarnas villkor, särskilt i dessa tider då villkoren inom akademin överhuvudtaget förändras. Det finns mycket krav på hela akademin om att forskare ska vara excellenta, innovativa entreprenörer som inbringar pengar och Nobelpris. Forskningen förväntas vara excellent och nyttig på ett särskilt sätt, utifrån en ganska snäv agenda. Som jag ser det är genusforskningens främsta uppgift att komma med kritiska perspektiv och det är inte säkert att det ses som nytta. Till exempel tycker jag att genusforskningen, tack vare sitt kritiska perspektiv, är innovativ, men kanske inte innovativt på just det snäva sätt som innovation brukar definieras.

Vilka är de största utmaningarna framöver?

– Utmaningen för genusforskarna är att fortsätta etablera genusforskningen som ett legitimt och relevant ämne och samtidigt inte låta sig styras av maktens nyttighetstänkande. Begreppet genus har kommit in i vardagsspråket på ett sätt som gör att det känns legitimt, men ibland används begreppet på ett felaktigt eller raljerande sätt. Det är bra att genusforskningen uppfattas som utmanande, men det är ett problem att forskningen ibland framställs som någonting irrelevant eller löjligt. I den fortsatta etableringen av ämnet tror jag dessutom att det finns en risk att maktperspektivet försvinner ut ur genus, för det kan vara obekvämt att tala om makt.

Hur ser den övergripande bilden av genusforskningen i Sverige ut i dag – var är forskningen starkt och var är den svagare?

– Hur stark genusforskningen är inom olika discipliner beror fortfarande mycket på enskilda personer, så läget kan förändras väldigt snabbt. Man kan tycka att genusforskningen är etablerad vid institutioner där det finns en professor med tydligt genusperspektiv, men ofta finns inga garantier för att den professorn senare kommer att ersättas av en annan professor som är inriktad mot genus. Villkoren varierar också beroende på om man forskar inom genusmiljöerna eller i ett annat ämne. Det är alltid tufft att vara själv och ifrågasatt. Samtidigt är det inte nödvändigtvis så att genusmiljöernas ekonomi är självklart säkrad.

Vad tror du att du kan tillföra till förbundet?

– Jag har följt genusforskningens etablering i Sverige och som organisationsforskare kommer jag att tänka särskilt på förbundets roll och hur vi kan verka. Jag har också erfarenhet av att vara med och etablera genusperspektiv inom ett ämne där det inte finns så många genusforskare. Det tar jag med mig in i förbundet. Det är viktigt att kunna träffa andra genusforskare för att komma vidare i diskussionerna.

Var det någon särskilt intressant fråga som lyftes under årsmötet?

– Jag kunde dessvärre inte vara med på årsmötet men vad jag har förstått på de som var med blev det bland annat en diskussion kring motståndet mot genusforskningen. Med tanke på de mediedrev som genusforskare har utsatts för i olika omgångar och den senaste tidens debatt om näthat är motstånd en viktig fråga för förbundet. Den här frågan anknyter också till att genus nu finns på allas läppar, men inte alltid med korrekt innehållsförteckning. Det här är någonting som vi behöver arbeta vidare med.

Skribent Charlie Olofsson
Fakta
Sveriges genusforskarförbund bildades 2006 för att främja genusforskning och för att vara en intresseorganisation för genusforskare. Charlotte Holgersson är verksam som forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hennes forskning är inriktad på frågor om kvinnors och mäns villkor i organisationer, särskilt på ledande positioner, och förändringsarbete. Läs mer i databasen Greda.
visa fler nyheter ›