De vann kampen om excellensmiljonerna

2006-12-18 10:50

Genusforskare i Linköping vill lägga grunden för ett europeiskt genusforskningsinstitut. Tillsammans med Umeå och Uppsala har de utsetts till Centers of Gender Excellence. Läs mer i senaste numret av Genusperspektiv.

Det är en internationell expertpanel som på Vetenskapsrådets uppdrag har bedömt tio ansökningar från sex universitet. De tre genusforskningsmiljöerna får dela på 60 miljoner kronor under fem år.

– Det är riktigt spännande att vi får lov att realisera det vi lagt upp i ansökan, säger Nina Lykke, professor vid Tema Genus på Linköpings universitet.

– Jag betraktar det som ett stort erkännande av genusforskningen vid Linköpings universitet och vårt samarbete med Örebro.

Bakgrunden är riksdagens beslut att fördubbla de öronmärkta medlen till genusforskning via Vetenskapsrådet. Styrelsen för Vetenskapsrådet bestämde sig för ett år sedan för att använda de utökade medlen till en större satsning på genusforskningsmiljöer, enligt samma upplägg som andra satsningar på starka forskningsmiljöer.

Linköping planerar att bygga upp en avancerad forskarmiljö och mötesplats med SCAS i Uppsala som förebild, möjligen med den skillnaden att i Linköping vill man fokusera på forskning om specifika teman. När Nina Lykke ser framåt fem år hoppas hon att centret i Linköping och Örebro kan ses som ett pilotprojekt i skapandet av ett permanent europeiskt genusforskningsinstitut.

I Umeå har ett 50-tal forskare samlat sig i en fakultetsövergripande forskarmiljö som kallas Umeå Advanced Gender Studies. Basen är den nationella genusforskarskolan. Umeås program samlar sig kring fem teman och pengarna kommer till stor del att gå till forskningstid inom de olika temana.

Centrum för genusforskning i Uppsala har sedan starten 2003 haft en inriktning på att kritiskt studera relationen mellan genus och biologiskt kön och att därigenom skapa en mötesplats mellan forskare från olika vetenskapsområden i studier av genus. Den inriktningen kommer att både fördjupas och breddas nu när Uppsala har fått 20 miljoner kronor i fem år.

– Vi vill skapa fler möten mellan forskare och utforska de områden som finns i gränssnittet mellan natur och kultur. Vi vill också problematisera hur man kommunicerar och undervisar genus mellan olika vetenskapsområden och vill därför skapa ett kunskapscentrum för genusdidaktik, säger professor Margaretha Fahlgren som leder centret i Uppsala..

Kvantitet och kvalitet inte samma sak när forskning mäts

Svensk genusforskning håller för dålig kvalitet och är för isolerad, menar Bo Rothstein på DN debatt. Problemet är att professorerna publicerar för få artiklar i internationella tidskrifter. Men att koppla samman kvantitet och kvalitet är inte så enkelt, menar forskare som studerat metoden bibliometri.

– En forskare som publicerar tio artiklar måste inte forska mer än en som publicerar fem. Det beror på vad man har för traditioner inom varje ämne. Vissa samlar allt sitt vetande i några få publikationer, medan andra skriver ofta, säger Olle Persson, professor i sociologi vid Umeå universitet.

− Bo Rothstein diskuterar egentligen synlighet och publiceringsvanor i sin artikel. Han konstaterar att de här tolv professorerna inte syns på en del av publikationsmarknaden, nämligen i databasen Web of science, som är den databas som nästan alltid används i bibliometrisk forskning och som innehåller cirka 7 000 – 8 000 av totalt 30 000 – 40 000 tidskrifter. Däremot är det möjligt att genusprofessorerna är synliga i andra tidskrifter, säger han.

Forskningens frihet värnas med riktade pengar

Det är fullt legitimt och ytterst rationellt att hävda att genusforskningen behöver riktade resurser. Det skriver vänsterpartisten Rossana Dinamarca i en debattartikel. Genusforskningen har utvecklats och förankrats på ett positivt sätt de senaste åren. Men fortfarande saknas en långsiktig resursplanering. Därför behövs särskilda satsningar på genusforskning från statligt håll; det är grundläggande för en dynamisk och kritisk forskning som är fri från kommersiella vinstintressen eller finansiella svängningar, skriver hon.

Kvinnor missgynnade av VR

I en självkritisk rapport påpekar Vetenskapsrådet att jämställdhet är en kvalitetsfråga, men att kvinnor har missgynnats i bidragsgivningen. Gamla manliga strukturer och förutfattade meningar kan ligga bakom orättvisorna menar de tre högsta ansvariga i Vetenskapsrådet.

Inom Vetenskapsrådet som helhet hade kvinnor och män i stort sett lika stor framgång. Men vid fördelningen av de så kallade Linnébidragen, det vill säga satsningen på starka forskningsmiljöer, hade kvinnor mindre framgång än män.

Utfallet hänger samman både med lärosätenas urval av miljöer och med de bedömningar som gjordes av de internationella experter som Vetenskapsrådet anlitade, skriver ordföranden Bengt Westerberg, generaldirektör Pär Omling och biträdande generaldirektör Gunnel Gustafsson i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Skribent Bosse Parbring
visa fler nyheter ›